Intresset för medarbetarsamtal har vuxit under det senaste decenniet, men medarbetar-samtal har beforskats i lite utsträckning. En hypotes som vi har utgått från är att medarbetarsamtalet många gånger inte ges det utrymme som det borde för att gynna organisationen och individen. Studien syfte har varit att skapa kunskap kring vad ett medarbetarsamtal är i offentlig sektor. Det är en kvalitativ undersökning omfattande såväl en litteraturstudie, som en intervjuundersökning med enhetschefer och medarbetare för att få fram medarbetarsamtalets betydelse i den offentliga sektorn. Studien har visat att medarbetarsamtal idealt handlar om individen och organisationens utveckling och ska genomföras en gång per år.

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen.Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats.

"Empowerment" är ett omskrivet fenomen som utlovar många positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lärande, arbetsoptimism samt självförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" främjar organisationer genom att minska rädsla för förändringar samt underlättar samarbete, under förutsättning att "empowerment" används effektivt. "Empowerment" har dock även enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats ämnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frågeställning är hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lärdom av både vad som är positiv och negativt.

Uppsatsen beskriver första linjen chefers upplevelse av att arbeta i äldreomsorgen. Det handlar om deras upplevelser av att sitta i en mellanposition och själva problematiken med att vara styrda både uppifrån och nedifrån.För att försöka fånga denna upplevelse har vi ställt följande frågor till våra informanter: Vad innebär det att vara första linjen chef inom äldreomsorgen? Vad anser första linjen chefer behövs för att vara en bra chef samt åstadkomma ett gott ledarskap? För att kunna få svar på våra frågor har vi använt oss av en kvalitativ metod där vi har intervjuat fem första linjen chefer inom äldreomsorg i tre olika kommuner i Skåne. Tre övergripande teman framkom ur våra intervjuer vilka vi benämnt som handlingsutrymme, chef och ledare samt stöd och handledning. Slutsatser som blivt uppenbara för oss är att första linjen chefer behöver mer stöd och handledning för att på så vis kunna öka flödet i timglasets mitt..

Uppsatsen syftade till att 1) öka förståelsen varför kvinnor lämnat rollen som chef och 2) om det fanns skillnader mot män som lämnat rollen som chef. Resultaten visade att kvinnor i lämnade pga. "push"-orsaker, dvs. att man ej var nöjd, medan männen lämnade pga. "pull"-orsaker, positivt motiverande faktorer.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida ledarskapsutbildningens mål att gå från chefskap till ledarskap har uppfyllts. För att kunna utröna detta väljer vi att skildra hur avdelningschefer och medarbetare tolkar och uppfattar de båda begreppen samt med hjälp utav arbetsmiljön se hur denna eventuella förändring yttrar sig. Uppsatsen är en kvalitativ jämförande studie med abduktiv ansats..

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetstrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en chef på ett företag med generellt hög arbetstrivsel.

SammanfattningEftersom människor befinner sig till stor del av sin vakna tid på arbetsplatsen har denna blivit en viktig arena för hälsofrämjande arbete. Studier visar hur viktigt det är för företag att ha friska och hälsosamma medarbetare. Hälsa är en förutsättning för ett sunt arbetsliv. En god hälsa och välmående ökar prestationen och bör därmed betraktas som en resurs av arbetsgivare. Det har blivit alltmer vanligt att utforma policys kring hälsofrämjande arbete på arbetsplatser.

Alla har vi någon eller några förebilder eller hjältar som vi starkt uppskattar och försöker att efterlikna ivår roll som chef, ledare, lärare och medarbetare. Vilka metoder använder FM ledning idag i sin internamarknadsföring för att motivera personalen till att genomföra verksamhet med rätt kvalitet? Skulle det gåatt använda organisationens hjältar bättre för att förstärka de traditionella marknadsföringsmetoderna? Jagsåg en möjlighet att kunna använda medarbetarnas förebilder eller hjältar mer i den internamarknadsföringen, särskilt vid förändringar i organisationsstruktur eller metod. Studien byggde på attsamla in data som tillsammans med FM plattform för kommunikation analyserades mot valda teorier. Datainsamlingen började med en enkätundersökning som efterföljdes av samtalsintervjuer.Studien har visat på att det finns begränsningar för att använda hjältar i den interna marknadsföringen,jantelagen anses vara den främsta källan.

Den här studien handlar om arbetsmotivation på två äldreboenden i Gävleborgs län. Vi gjorde en jämförelse mellan ett privat äldreboende och ett kommunalt äldreboende för att undersöka hur arbetsmotivation diskuteras på enheterna. Syftet med studien var att se om det fanns skillnader mellan det privata och det kommunala boendet samt mellan Chef och medarbetare i definitionen arbetsmotivation. För att få svar på våra frågor använde vi oss av en kvalitativ semistrukturerad intervjuform. Det vi i huvudsak kom fram till var att arbetskamraterna, de boende och att prestera bra var de mest framträdande faktorerna till arbetsmotivation.

Denna uppsats behandlar motivation och arbetstillfredsställelse på hotellrestauranger i Göteborg. Hotell- och restaurang är en av de branscher med högst personalomsättning och en bakomliggande orsak kan vara att medarbetare har låg motivation. Medarbetare ser inte heller arbete inom branschen som en riktig och långvarig karriär. Syftet med denna studie är därför att belysa vad som motiverar medarbetare samt hur deras arbetstillfredsställelse ser ut. Uppsatsen utgår ifrån tidigare motivationsteorier som användes för att utforma en enkät, för att undersöka syftet.

Att vara chef är en mycket kravfylld uppgift. Genom en organiserad introduktion kan arbetsgivaren se till att alla nytillsatta chefer får relevant information och stöd som gör det möjligt för dem att kunna utföra sitt arbete. Syftet med denna studie är att ge underlag till en rutin kring chefsintroduktion för nytillsatta chefer inom en studerad koncern. Denna studie fokuserar således på processen från att vara nytillsatt chef till slutet på det första året då den nytillsatte fått genomgå verksamhetsårets alla händelser. Problemformuleringen lyder: Vad kan chefsintroduktion som process innehålla för kritiska beståndsdelar? Elva nytillsatta chefer har intervjuats genom semistrukturerade intervjuer.

Traditionella uppfattningar om den ensamme heroiske ledaren har gjort att mycket av fokus har legat på ledaren som aktör och inte på den scen där de arbetat. Olika omständigheter och situationer påverkar vad en ledare bör, men också vad han eller hon kan göra. En av dessa omständigheter eller förutsättningar är den där ledaren har sina medarbetare på fysiskt avstånd, ett ledarskap på distans. Syftet med uppsatsen är att undersöka ledarskap i en organisation där chefen har sina medarbetare på fysisk distans. Vi är intresserade av ledarskapets innehåll och hur chefen och medarbetarna uppfattar detta.

Employer Branding handlar om att skapa ett starkt arbetsgivarvarumärke och hur medarbetarna förmedlar varumärket. Stockholm stad använder visionen "Ett Stockholm i världsklass" i sitt Employer Branding arbete. Endast lite forskning finns kring hur medarbetarna upplever sin organisation i samband med ett Employer Branding-byggande. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för hur medarbetare i organisationen Stockholm stad upplever tillhörighet och delaktighet. En observation och fyra intervjuer genomfördes.

Kompetenskraven i samhället och på företag som vill vara konkurrenskraftiga ändras och det blir viktigt för företagen att satsa på lärande och kompetensutveckling hos medarbetarna för att de ska kunna möta förändringarna, undvika stress och ohälsa samt uföra ett kvalificerat arbete. Det är många komponenter som ska spela inför att ge effekt på medarbetarnas lärande. Arbetstrivseln har de senaste decennierna fått stor betydelse när det gäller företagens konkurrenskraft. Syftet med undersökningen är att undersöka arbetstrivselns betydelse för lärande på arbetsplatsen. Undersökningen genomfördes med hjälp av sex medarbetare och en chef på ett företag med generellt hög arbetstrivsel.