Syftet med detta examensarbete var att skapa en lägesbild över säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting och ge information om vilka eventuella insatser som skulle behöva genomföras för att skapa ett gott säkerhetsklimat. De frågeställningar som skulle besvaras i anknytning till syftet var: Hur är det allmänna säkerhetsklimatet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att ledningen förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Hur uppfattar de anställda att den arbetsgrupp de tillhör förhåller sig till säkerhet inom Norrbottens läns landsting? Är det någon skillnad gällande uppfattningen av säkerhetsarbetet inom Norrbottens läns landsting mellan chefer och medarbetare? Studien innefattade en enkätundersökning med 127 anställda och enkätinstrumentet som användes var Nordic Safety Climate Questionnaire (NOSACQ-50). Resultaten indikerar att säkerhetsklimatnivån var relativt hög inom Norrbottens läns landsting. Säkerheten prioriterades av chefer likväl som av medarbetare.

SammanfattningStudien visar hur medarbetare och ledare på organisationen SEB i Örebro ser på ämnet motivation. Syftet med undersökningen är att öka förståelsen och kunskapen om fenomenet motivation. Dessutom undersöks det om studieföretaget ytterligare kan förbättra motivationen hos sina medarbetare, i så fall hur. Vi strävar i studien att bidra med ny kunskap som SEB kan ha nytta av. Kunskapen som studien bidrar med kan förhoppningsvis också andra organisationer och människor som är intresserade av motivation ha användning av.

Studiens syfte var att studera hur ett antal medarbetare inom polismyndigheten i Stockholms län upplevde individuell lönesättning. Jag ämnade söka utforska och skapa en bild av de tolkningar medarbetare gör i fråga om individuell lönesättning i ett försök att förstå vad individuell lönesättning innebär för medarbetarna i en polisorganisation. Detta sattes i relation till beslutsfattarnas intentioner med individuell lönesättning. Således genomförde jag 13 öppna intervjuer där jag eftersträvade respondenternas personliga upplevelser och ordval om den individuella lönesättningen. Jag genomförde även intervjuer med två nyckelinformanter på arbetsgivarsidan och arbetstagarorganisationssidan för att ta reda på beslutsfattarnas intentioner med den individuella lönesättningen.

En hård konkurrens på en global marknad har gjort att leanproduktion, som är ett flexibelt produktionssystem, har blivit vanligare hos tillverkande företag. I dag konkurrerar företag inte bara med pris utan också med kvalitet, produktflexibilitet och omställningstid. Motiverande medarbetare är helt grundläggande i hur leanproduktion ofta beskrivs, samtidigt som det finns en potentiell konflikt med övriga delar som beskrivs som mycket formalia och rutin. Syftet med studien är att undersöka vad leanproduktion kan betyda för medarbetaren, sett ur en operatörs och dennes chefers perspektiv, vid produktionslinjen och vilken påverkan den har för motivationen. Studien, som är en fallstudie, baseras på semistruktureradeintervjuer, genomförda med fyra respondenter som arbetar på olika nivåer i Husqvarna AB, samt på tidigare forskning om leanproduktion och motivation.

Syftet med studien var att undersöka vilka aspekter av arbetstillfredsställelse som upplevs påverka valet att stanna kvar inom en organisation. En kvalitativ studie genomfördes för att lägga fokus på deltagarnas personliga upplevelser. Studien genomfördes inom en polismyndighet i Mellansverige och intervjuer genomfördes med sex av myndighetens medarbetare. Datan analyserades med hjälp av induktiv tematisk analys. Resultaten visade att det föreligger individuella skillnader för den upplevda arbetstillfredsställelsen.

Relationer och sexualitet utgör grundläggande behov för alla människor men detta är något som ofta förbises av omgivningen när det gäller funktionsnedsatta personer. Studiens syfte var att undersöka hur Örebro kommuns ROS- policy för bemötande av brukares känslor, relationer och sexualitet tillämpas i dagliga arbetet på boenden med särskild service inom förvaltningen för funktionshindrade. Studien har haft följande frågeställningar: hur följer medarbetarna ROS- policyn, på vilket sätt kan medarbetarnas förhållningssätt påverka brukarnas möjligheter till relationer och privatliv. För att få svar på forskningsfrågorna användes kvalitativa intervjuer, för att generera uttömmande och detaljerade svar. Intervjuer genomfördes med elva enskilda medarbetare, vilka valts ut genom målinriktat urval via en pedagogisk verksamhetsutvecklare.

Att vara en lärande organisation är inget man blir klar med, det är istället ett förhållningssätt och arbete man ständigt jobbar med. Migrationsverket är en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation, ett av verktygen som används är den så kallade medsittningen. I denna studie sökte jag efter medarbetares upplevelser av detta verktyg. Syftet var att öka kunskapen om faktorer som har betydelse för kontinuitet i lärande inom en organisation som strävar efter att vara en lärande organisation. Jag har utgått från Peter Senges teori om fem discipliner för en lärande organisation.

Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur ledare på en bank upplever att de kan lära och utvecklas som ledare. Detta genom feedback, medarbetare, omvärlden och om­organisationen. Studien är av kvalitativt slag och har ett fenomenologiskt perspektiv. Data­insamlingen gjordes genom sju semistrukturerade intervjuer. Resultatet i relation med tidigare forskning och teorier visar på att när reflektion görs så sker lärande och utveckling.

ABSTRAKTSyftet med undersökningen var att beskriva lärandets förutsättningar på arbetsplatsen utifrån medarbetares perspektiv.Undersökningen har en kvalitativ ansats och datainsamlingen genomfördes med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Sammanlagt utfördes sex intervjuer med medarbetare på ett detaljhandelsföretag. Resultaten visade att det är både arbetets innehåll och individuella faktorer som är förutsättningen för ett lärande på arbetsplatsen. Arbetets innehåll inkluderar faktorer som variation och handlingsfrihet. Med individuella faktorer menas faktorer som påverkar arbetsmotivationen och motivationen till att lära.

Studien, som var en enkätstudie, gällde 4300 anställda på Södra Älvsborgs Sjukhus och omfattade de 81 individer, främst kvinnor, som var långtidssjukskrivna den 31 mars 2006. De 46 deltagande individerna hade en medelålder på 47 år. De var i genomsnitt sjukskrivna 11 månader, i hälften av fallen p.g.a. psykiska eller stress-/psykosomatiska sjukdomar. Den övervägande delen av gruppen bestod av sjuksköterskor, sekreterare, undersköterskor och lokalvårdare.

Ledarens roll förutom att styra verksamhetens uppsatta mål och visioner är att se till att få medarbetarna med sig, utan dem fungerar inte verksamheten. Ledarens stil påverkar medarbetarnas välmående. Ett auktoritärt ledarskap har visat sig leda till större sjukfrånvaro både på kort- och lång sikt medan en demokratisk ledare oftare har medarbetare som mår bra, utvecklas och presterar bättre. Åtta intervjuer gjordes med ledare inom olika branscher inom näringslivet. Studiens syfte belyser ledarens tankar och agerande kring sin egen hälsa samt deras anställdas hälsa.

Syftet med denna studie var att undersöka vad som ger medarbetare välbefinnande ochpositiva känslor på arbetsplatsen. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer med sexmedarbetare på fyra bank- och försäkringskontor i mellersta Sverige. Resultatet analyseradesmed hjälp av tidigare forskning samt teorier.Resultatet visar att det som skapar positiva känslor och välbefinnande i stor grad är relationer,dels med kollegor men också med kunder. Positiva känslor kan ha en väldigt högspridningsförmåga bland kollegor, kunder och i organisationen. Det visade också att det ärviktigt att det finns en balans mellan arbetsliv och privatliv samt mellan krav och kontroll.

Syftet med denna litteraturstudie är att genom granskning av vetenskaplig litteratur undersöka hur de riskfaktorer i arbetet som orsakar utbrändhet bland sjuksköterskor kan förebyggas. Frekvensen av utbrändhet i Sverige har ökat sedan slutet av 90-talet och de riskfaktorer som har identifierats av olika forskare är av organisatorisk, individuell och social genes. För att uppnå syftet gjordes en litteraturstudie som grundar sig på åtta vetenskapliga artiklar. Som teoretisk referensram valdes Demerouti´s Job Demand-Resourcesmodell för att tydliggöra begreppet utbrändhet. Mätinstrumentet MBI användes också för att förklara hur utbrändhet kan mätas.

Vi vill i denna uppsats vända på problematiken och visa på vikten av att diskutera männen, varför det finns ett så stort överskott på män i ledande positioner inom organisationer. Uppsatsens syfte är att utifrån intervjuer med manliga chefer, belysa hur synen på ledarskap kopplas samman med män och maskulinitet, och att utifrån detta undersöka hur föreställningar kring det egna ledarskapet konstrueras när män har eller har haft kvinnor som chef. För att få svar på detta har vi ställt oss följande frågor; Hur ser mäns föreställningar om sitt eget ledarskap ut? Är ledarskapet en del av den maskulina identiteten? Förändras synen på det egna ledarskapet och i förlängningen på maskuliniteten när män har kvinnor som chefer? Samt Vilka nya idéer om ledarskap uppstår i denna situation?Uppsatsen är uppbyggd kring tanken att samhälle, organisationer och individer interagerar i skapandet av genusordningars maktstrukturer. Arbetslivet kan ses som en arena i skapandet av maskuliniteter.

Tidigare forskning har visat att self-efficacy och tydliga arbetsroller har reducerande effekt pa? stress. Positiv feedback kan vara en faktor som kan tydliggo?ra arbetsroller. Syftet med denna studie var att underso?ka sambandet mellan positiv feedback, self-efficacy, rollklarhet och stress samt vilken av dessa variabler som har sto?rst inverkan pa? stress.