Bakgrund och problemformulering: I nĂ€rhet till den pĂ„gĂ„ende kvoteringsdebatten har pĂ„ senare tidett antal studier, vilka undersöker sambandet mellan lönsamhet och jĂ€mstĂ€lldhet, uppmĂ€rksammats.Studierna har resulterat i en hel del uppstĂ„ndelse och mött bĂ„de positiva och negativa reaktioner.Dessa studier har ocksĂ„ vĂ€ckt vĂ„rt intresse och Ă€r den bakomliggande orsaken till vĂ„rt Ă€mnesval.Syfte: Studiens syfte Ă€r att undersöka om mer jĂ€mstĂ€llda företag Ă€r lönsammare Ă€n jĂ€mförbara,mindre jĂ€mstĂ€llda företag.AvgrĂ€nsningar: Studien avgrĂ€nsar sig till att studera företag inom branscherna: Industri,konsumentvaror och finans, vilka Ă€r noterade pĂ„ OMX Stockholmsbörsens Large eller Mid Cap.Vidare Ă€r företag med mindre Ă€n tio anstĂ€llda samt kreditinstitut exkluderade.Metod: Studien genomförs utifrĂ„n ett positivistiskt angreppssĂ€tt. Med hjĂ€lp av hypotesprövandestatistik undersöks de för studien uppstĂ€llda hypoteserna. Data i studien Ă€r kvantitativ ochinhĂ€mtade frĂ„n respektive företags Ă„rsredovisning under perioden 2003-2007. I studien definierasett mer jĂ€mstĂ€llt företag utifrĂ„n koncernledningens och styrelsens sammansĂ€ttning. Ett företag medminst 20 % kvinnliga medarbetande i koncernledning och styrelse definieras som mer jĂ€mstĂ€llt.Övriga företag definieras som mindre jĂ€mstĂ€llda.

Syfte: Denna uppsats handlar om kunskapsöverföring med ett specifikt intresse för vad det Àr som gör att kunskapsöverföring fungerar i ett kunskapsföretag. För att undersöka detta har vi studerat ett multinationellt företag med vÀlmÄende personal med syftet att söka förstÄelse för hur kunskapsöverföringsprocessen ser ut i företaget. Vilka processer, tillvÀgagÄngssÀtt och hinder pÄverkar kunskapsöverföring mellan individer? Kunskap betraktas i uppsatsen som en process vilken Àr socialt och kontextuellt betingad. Detta synsÀtt har lett till vÄra frÄgor som svarat pÄ hur företaget möjliggör för social interaktion mellan individer dÀr kunskapsöverföring kan ske samt vilka omstÀndigheter pÄ företaget som underlÀttar eller försvÄrar kunskapsöverföringen.Teori/Tidigare forskning: För att förstÄ vad som pÄverkar kunskapsöverföring har vi bland annat tittat pÄ studier av Inkpen och Tsang, Tsai, McEvily och Reagans samt Levin och Cross.

UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.

UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.

För socialtjÀnstens klienter innebÀr klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, dÀr individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjÀlpapparaten som samtidigt Àr en maktapparat. Det övergripande syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgrÀnsat socialt fÀlt, Àr konstruerat. Ett delsyfte Àr att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd. Ytterligare ett delsyfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare.

UtgÄngspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersÀttning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande ÄtgÀrd inom hÀlso- och sjukvÄrd, kan genom olika regelsystem yrka pÄ ekonomisk ersÀttning för en eventuell personskada. Ett sÀtt Àr att yrka pÄ skadestÄnd med stöd av bestÀmmelserna i skadestÄndslagen. Ett annat för patienten enklare sÀtt Àr att begÀra patientskadeersÀttning frÄn den sÄ kallade patientförsÀkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde fÄr patientskadeersÀttning eller inte, kan hon/han Àven yrka pÄ skadestÄnd enligt skadestÄndslagen.

För socialtjÀnstens klienter innebÀr klientskapet en ovillkorligt underordnad roll, dÀr individen befinner sig i en situation denne inte styr över. Individen etablerar en relation till den offentliga hjÀlpapparaten som samtidigt Àr en maktapparat. Det övergripande syftet med studien Àr att skapa förstÄelse för hur den specifika ekonomisektionen inom socialförvaltningen, i en kommun i södra Sverige, som avgrÀnsat socialt fÀlt, Àr konstruerat. Ett delsyfte Àr att belysa hur enskilda socialsekreterare inom denna sektion samt ett urval av deras klienter, upplever interaktionen vid handlÀggning av ekonomiskt bistÄnd. Ytterligare ett delsyfte Àr att fÄ en förstÄelse för hur de sociala konfigurationerna ter sig samt hur makt konstrueras, i interaktionen mellan klient och socialsekreterare.

Hypertrofisk kardiomyopati, HCM, Àr kattens vanligaste hjÀrtmuskelsjukdom. Katter med HCM kan leva lÀnge men ett ansenligt antal drabbas av hjÀrtsvikt, arteriell tromboembolism (ATE) eller plötslig död. Sjukdomen karakteriseras av en icke kongenital koncentrisk hypertrofi utan dilatation av vÀnster kammare. Etiologin för sjukdomen Àr inte helt klarlagd men den har visats vara genetiskt betingad hos flera raser och ha ett autosomalt dominant nedÀrvningsmönster. Kliniskt Àr HCM en uteslutningsdiagnos som stÀlls vid en ultraljudsundersökning av hjÀrtat dÄ andra orsaker till hjÀrtmuskelhypertrofi uteslutits. Syftet med detta arbete var att undersöka dödsorsaker och överlevnaden hos katter diagnosticerade med HCM samt att undersöka olika kliniska variablers diagnostiska vÀrde. Katter som under perioden 2005-01-01 till 2010-12-31 fick diagnosen HCM pÄ Universitetsdjursjukhuset i Uppsala men ej utvecklat kongestiv hjÀrtsvikt vid diagnostillfÀllet inkluderades i studien.

Organisationskulturen Àr en stabiliserande struktur i ett företag. Denna Àr till viss del omedveten och fungerar integrerande och mönsterbildande för medlemmarna i gruppen sÄ att osÀkerhet och friktion minskas i organisationen. Ett motiv för att studera beslutsprocessen i en organisation Àr att det dÄ framtrÀder kulturella mönster, som kan ge förstÄelse för hur kulturen pÄverkar beslut. Hur gruppen hanterar svÄrigheter, t ex sammanslagningar och nedlÀggningar, pÄverkar direkt gruppens normer och den framvÀxande kulturen. Syftet med projektet Àr att utröna hur organisationskulturen pÄverkar ledningen vid strategiska beslut samt hur förutsÀttningarna för vidareutvecklingen av beslutsfattandet kan se ut.

Under senaste decenniet har vi i Sverige kunnat följa det ena arenabygget efter det andra. Dessa har motiverats med att sporten krÀver modernare arenor för att utvecklas positivt och vara konkurrenskraftig bÄde nationellt och internationellt. Dessutom motiveras om- och nybyggnationerna med att evenemangen rent ekonomiskt mÄste ges möjlighet att sÀkra sina omkostnader, samt att öka det ekonomiska bidraget till Àgarna av arenan. För att möta alla ingÄende kravspecifikationer som stÀlls för att fÄ ekonomi i byggnationen, ser man lösningar som kombinerar arenan rent sportsligt med andra faciliteter. För att tÀcka kostnaderna som dessa arenor för med sig stÀller det i sin tur krav pÄ att man fyller dessa med evenemang som lockar publik.