Bakgrund: Enligt vÀrldshÀlsoorganisationen WHO har 347 miljoner mÀnniskor diabetes runt om i vÀrlden. WHO menar att diabetes kommer vara den sjunde ledande orsaken till död Är 2030. Diabetes typ 2 kan vara genetiskt betingad och den pÄverkas av livsstilsfaktorer sÄsom kost, motion, Älder och tobaksvanor. Vilket innebÀr att det Àr viktigt att diabetiker har kunskap och rÀtt tillvÀgagÄngssÀtt för att kunna hantera och utföra egenvÄrdsaktiviteter. Sjuksköterskans roll Àr att stödja och frÀmja egenvÄrden.

Denna uppsats bygger pÄ tre, av mig och en annan student, genomförda fokusgruppsintervjuer. Sammanlagt intervjuades Ätta personer som alla vid tidpunkten för intervjuerna var studerande vid universitet och högskolor i stockholmsomrÄdet. UtgÄngspunkten Àr att ur ett genusteoretiskt perspektiv undersöka vilka attityder till och Äsikter kring vÄld i heterosexuella nÀra relationer som framstÀlls av intervjudeltagarna samt hur dessa i grupp, tillsammans konstruerar förestÀllningar om mÀn och kvinnor som offer och gÀrningspersoner. Valet av fokusgruppsintervjuer som metod för kunskapssökande grundar sig i, en hos mig, konstruktivistisk syn pÄ hur kunskap produceras. Detta innebÀr att jag ser pÄ kunskap som nÄgot som skapas i interaktionen mellan mÀnniskor i en viss socialt och kulturellt betingad kontext och dÀr fokusgrupperna fÄr anses representera en nÄgorlunda verklighetsbaserad sÄdan.

RÀttslÀget vad gÀller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterÀttsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i nÄgon större utstrÀckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger pÄ den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstÄ i samband med FoU-samarbeten och de tÀnkbara inkomstskatterÀttsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterÀttsligt.UtifrÄn vÄr studie framgÄr det att samarbetsavtalet fÄr en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rÄdande uppfattningen synes alltsÄ vara att ett bolagsavtal kan haskatterÀttslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en ÀganderÀttsförÀndring behöverske.

Hedgefonders investeringsstrategier och överavkastning En hedgefond Àr en fond med ett avkastningsmÄl som Àr absolut och oberoende av marknadsriktning dÄ förvaltaren inte jÀmför hedgefondens avkastning med ett index. Denna typ av fond har vanligtvis stor flexibilitet i förvaltningsinriktningen, de kan anvÀnda sig av sÄvÀl lÄnga som korta positioner samt utnyttja belÄning och derivat för att ytterligare öka avkastningen. Hedgefonder har under 1990-talet vÀxt kraftigt och som en följd av detta har hedgefonder blivit intressanta som studieobjekt för akademiska undersökningar och forskning. Intressant ur en investerares synpunkt Àr att studera om hedgefonder kan pÄvisa signifikanta överavkastningar. Vi fokuserar pÄ fondernas avkastning i relation till vilken investeringsstrategi som fonden har valt och utvÀrderar fonderas prestationer med hjÀlp av tre ekonomiska modeller; CAPM, Fama-Frenchs trefaktormodell samt en betingad trefaktormodell.

Blyghet Àr nÄgot som blivit alltmer uppmÀrksammat, kanske frÀmst nÀr det talas om barn i förskolesammanhang. Det finns relativt mycket litteratur och forskning kring Àmnet och pÄ internet finns enorma mÀngder med information och olika sidor för sjÀlvhjÀlp och terapiförslag. FrÀmst talas det om blyghet och dess konsekvenser, vilket ofta innebÀr att den blir negativt betingad. I följande studie tas upp hur pedagoger i förskola och förskoleklass ser pÄ blyghet, bÄde dess negativa sidor men ocksÄ det positiva som den kan bidra med. Det framkommer ocksÄ en slags oro gentemot de blyga barnen nÀr man talar om att kunna uttrycka sig och delta i sociala sammanhang.

IFRS infördes obligatoriskt i EU Är 2005 och syftade till en kvalitetsförbÀttring av de finansiella rapporterna, samt ökad jÀmförbarhet mellan dem. FrÄgetecken kvarstÄr dock angÄende IFRS pÄverkan pÄ ekonomin. Syftet med vÄr studie Àr dÀrför att undersöka hur kvaliteten förÀndras i utvecklade lÀnder, som Àr starkt genomdrivande, och mindre utvecklade lÀnder, som Àr svagt genomdrivande, inom EU vid införandet av IFRS. Konservatism anvÀnds i undersökningen som proxy för kvalitet. BÄde den betingade och den obetingade konservatismen studeras dÄ bÄda inverkar pÄ kvaliteten i redovisningen.

Inom vÄrden möter sjuksköterskan mÄnga olika mÀnniskor med dolda sjukdomar. En av dem Àr celiaki, Àven kallad glutenintolerans, som Àr en kronisk, inflammatorisk tarmsjukdom. Celiaki kan drabba bÄde barn och vuxna. Sjukdomen Àr genetiskt betingad och beror pÄ överkÀnslighet mot proteinet gluten som finns i sÀdesslag, men orsaken till sjukdomen Àr Ànnu okÀnd. Idag finns inget lÀkemedel som botar sjukdomen, utan det Àr maten som Àr medicinen.

RÀttslÀget vad gÀller beskattningen av FoU-samarbeten i enkla bolag synes i vissa avseendenvara oklart. Trots detta har inkomstskatterÀttsliga implikationer av FoU-samarbetenmellan företag inte behandlats i nÄgon större utstrÀckning i doktrinen. Tyngdpunkten idenna uppsats ligger pÄ den resultatfördelning och de förmögenhetsöverföringar som kanuppstÄ i samband med FoU-samarbeten och de tÀnkbara inkomstskatterÀttsliga effektersom de för med sig. Vid en belysning av dessa transaktioner har vi funnit att det finns ettbehov av klargöranden för hur dessa skall behandlas inkomstskatterÀttsligt.UtifrÄn vÄr studie framgÄr det att samarbetsavtalet fÄr en avgörande betydelse för beskattningeni enkla bolag. Den rÄdande uppfattningen synes alltsÄ vara att ett bolagsavtal kan haskatterÀttslig verkan avseende inkomstfördelningen utan att en ÀganderÀttsförÀndring behöverske.

RikkÀrr Àr de artrikaste av alla myrar. Inom biotopen förekommer flera rödlistade arter. Artrikedomen har ett samband med hög mineralhalt, men framförallt Àr den betingad av Àldre tiders hÀvd. Idag har tyvÀrr hÀvden upphört i flertalet av vÄra rikkÀrr. I detta arbete behandlas hÀvd och vegetationsförÀndringar.

Att vÄrda en nÀrstÄende person med demens innebÀr en stor börda för anhörigvÄrdaren vilket kan resultera i psykisk ohÀlsa. Stöd Àr en viktig del för att minska bördan. Syftet med studien var att ur ett omvÄrdnadsperspektiv belysa anhörigas upplevelse av psykosocial börda och psykosocialt stöd vid vÄrd av en person med demens i hemmet. Studien var en systematisk litteraturstudie som baserades pÄ 15 vetenskapliga artiklar. I resultatet framkom att anhöriga som vÄrdar en person med demens upplevde en psykisk och fysisk börda.

Syfte: Med utg?ngspunkt i svensk nyhetsdebatt om barn och avancerad hudv?rd, syftar f?religgande uppsats till att synligg?ra och analysera hur barn (0?18 ?r) konstrueras diskursivt samt att unders?ka vem som tilldelas talutrymme i dessa diskussioner. Teori: Utifr?n ett diskursteoretiskt ramverk inspirerat av Foucault, bygger analysen p? utg?ngspunkten om spr?k som centralt och b?rare av diskursiva f?rest?llningar om hur n?got eller n?gon antas eller b?r vara. Det kombineras med barndomssociologiska teorier om barnsyn och att den r?dande synen p? barn ?r kontextuellt, kulturellt och historiskt betingad. Metod: Det empiriska materialet, best?ende av 19 nyhetsartiklar fr?n de svenska tidningarna Dagens Nyheter, Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet, G?teborgs-Posten, Svenska Dagbladet Junior och Kamratposten, har analyserats genom en kritisk inneh?llsanalys med en diskursanalytisk ansats inspirerad av Foucault f?r att synligg?ra diskursiva konstruktioner, diskurser samt de positioner och handlande som barn tillskrivs. Resultat: Av resultatet framg?r att barn konstrueras p? tre olika s?tt och att de olika konstruktionerna (o)m?jligg?r olika typer av handlande. Barn konstrueras genom spr?kliga mark?rer i artiklarna som konsumenter, som s?rbara och som kompetenta.

Idén till denna uppsats kom ifrÄn den svenska dokumentÀren Det svenska sveket som sÀndes pÄ SVT den trettonde maj 2007. DokumentÀren behandlade den svenska synen pÄ barnuppfostran ur ett mÄngkulturellt perspektiv. Svenska studier visar att barn till invandrare löper en högre risk att utsÀttas för vÄld i hemmet, samtidigt som samhÀllet idag inte riktar nÄgra specifika ÄtgÀrder mot denna utsatta grupp.Syftet med vÄr uppsats var att undersöka hur olika myndigheter som arbetar med barn ser pÄ vÄld som en kulturell faktor. De frÄgestÀllningar som vi frÀmst har arbetat efter Àr: Ser de sociala aktörer vi kontaktat barnaga som en kulturellt betingad faktor? Kan de sociala aktörer som vi kontaktat skönja skillnader kopplade till kulturella betingelser i avseende pÄ uppfostring, barnsyn och förÀldraskap? Vilka konsekvenser innebÀr det för barn att vÀxa upp med aga, enligt vÄra intervjupersoner och forskning?Undersökningen Àr kvalitativ i sin form och baseras pÄ fem intervjuer med professionsföretrÀdare som i sitt yrke möter barn och familjer.

IntroduktionMissbrukets komplexitet försvÄrar bilden av hur drogproblemet kan motverkas. Stigmatisering leder till mer dolda problem och ett motstÄnd till att söka hjÀlp. Faktorer som livsvillkor förklarar bÀttre varför bruket bland ungdomar ökar. Sjuksköterskans möte med missbrukaren kompliceras av sammanhangets betydelse och pÄverkas av kulturens gemensamma vÀrden och mÀnniskosyn.SyfteSyftet med studien var att utifrÄn en missbrukares livsvÀrld, finna specifika ?redskap? som haft betydelse för att uppnÄ en drogfri tillvaro och hur sjuksköterskan kan anvÀnda sig av denna kunskap i mötet.MetodEftersom syftet var att undersöka missbrukarens livsvÀrld anvÀndes en hermeneutisk-kvalitativ metod.Sju drogfria missbrukare intervjuades.

Bakgrund: Sjuksköterskan utsÀtts stÀndigt för emotionella utmaningar i mötet med patienter. Empati och ett professionellt förhÄllningssÀtt Àr grundlÀggande kompetenser för att möjliggöra god omvÄrdnad och för att lindra lidande för patienter och anhöriga. Om sjuksköterskan inte kan hantera sina kÀnslor kan dessa möten ge upphov till att hennes/ hans hÀlsa riskerar att pÄverkas negativt. Individen hanterar svÄra situationer kÀnslomÀssigt och praktiskt med hjÀlp av olika copingstrategier. Inom mÀnniskovÄrdande yrken kan framgÄngsrika copingstrategier innebÀra att Ängesten inför vissa situationer blir mindre.

Q-Med AB Àr ett ungt företag som expanderat kraftigt de senaste Ären och tillvÀxten har hela tiden skett i kombination med lönsamhet. Den stora faran med en snabb tillvÀxt under lönsamhet Àr att ett företag blir bekvÀm i situationen och för litet fokus lÀggs pÄ att minimera kostnader och öka effektiviteten i rutiner och processer. För Q-Med AB har det fÄtt konsekvensen att det logistiska flödet till stor del har försummats. Företaget verkar idag i över 60 lÀnder, antingen genom distributörer eller egna dotterbolag. I Europa finns fem dotterbolag i Tyskland, England, Frankrike, Italien och Spanien.