Samhället ställer idag stora krav på företag avseende miljö och hanteringen av farligt avfall. Genom att företag tar fram ett ledningssystem och blir certifierade kande leva upp till kraven och få kontroll över sin kemikaliehantering. Syftet med uppsatsen är att jämföra två analysföretag och deras syn på miljö och farligt avfall. Studien är en fallstudie och baserar sig på intervjuer med VD och kvalitets- och miljösansvarig på respektive företag. Det framkom att synen på miljö är olika främst på grund av att företagen har olika ägarförhållanden men även VD påverkar hur synen på miljön är.

Problembeskrivningen ger utgångspunkten för vår uppsats, som utgörs av två olika samhällstrender, en beträffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framträdande roll än miljö- och hållbarhetsaspekter i ekoturism¬arrangörers marknadsföring. Frågan är om detta gäller ur ett bredare framställningsperspektiv än enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framställs av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens Bästa. Syftet problematiseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilken roll spelar hållbarhet i framställningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framställningen av ekoturism? Metoden som tillämpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokument¬analys där de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vårt empiriska material.

Syfte med detta examensarbete är att kunna redogöra i vilka delar som en projektledare är involverad i byggprocessen. Genom att kartlägga de olika delarna i byggprocessen skall arbetet redovisa och klargöra hur projektledare kan få bättre styrning och struktur i sitt arbete. Arbetet har genomförts i samarbete med Sweco Management i Linköping. Företaget eftersträvar att samtliga projektledare skall vara PMI-certifierade och att samtliga projekt styrs efter deras riktlinjer. PMI är ett bransch oberoende organisation för certifiering av projektledare.För att kunna svara på hur projektledare kan få bättre styrning och struktur samtidigt som denne uppfyller de krav som Sweco har på PMI-certifierade projektledare har författaren tagit fram en checklista samt en förklarande del till checklistan.Examensarbetets inledande kapitel beskriver bakgrund, frågeställningar samt metod.Under examensarbetets andra kaptitel beskrivs den teoretiska delen som arbetet bygger kring.

Trenden är att det ställs högre krav på börsnoterade bolag att redovisa mer omfattande extern bolagsinformation genom årsredovisningen. En del av informationen behandlar bolagens exponering och hantering av risker, ett område som fått större utrymme med åren eftersom riskredovisningen har stor betydelse för bolag som såväl användare. Syftet med studien är att skapa förståelse för hur börsnoterade bolag genom extern redovisning av risk kan eftersträva minskad informationsasymmetri och ökad legitimitet omkring en ekonomisk turbulent tidsperiod. För att adressera studiens syfte har en longitudinell flerfallsstudie i svenska börsnoterade skogs- och tillverkningsbolag genomförts mellan åren 2006-2012. Ett aktörssynsätt antogs där bolagens årsredovisning analyserades genom diskurs- och innehållsanalys.

Syftet med uppsatsen är att beskriva i vilken grad företag som är ISO 14001 certifierade även implementerar sina miljömål i sina affärsidéer och visioner. Empirin är samlad från 50 företag som är ISO 14001 certifierade.Enligt empirin som analyserades var det 25% av företagen som förespråkade sitt miljöarbete i visionen och 20% hade inkluderat sina miljömål i sin affärsidé. Alla hade däremot utarbetade miljöstrategier som grundade sig antingen på miljömål, miljöpolicys, miljöprinciper m.m. I det stora hela såg strategin liknande ut oavsett bransch och verksamhet.Utgångspunkten i vår teori var att visionen skall ange framtida riktlinjer åt företag och ge ramar för affärsidén, mål och strategier. I praktiken såg det annorlunda ut.

Problembeskrivningen ger utgångspunkten för vår uppsats, som utgörs av två olika samhällstrender, en beträffande miljö och en som handlar om upplevelser. Tidigare forskning av certifierad svensk ekoturism har visat att upplevelser spelar en mer framträdande roll än miljö- och hållbarhetsaspekter i ekoturism¬arrangörers marknadsföring. Frågan är om detta gäller ur ett bredare framställningsperspektiv än enbart marknadsföring. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur ekoturism utförd i Sverige framställs av ekoturismarrangörer certifierade av Naturens Bästa. Syftet problematiseras med hjälp av följande frågeställningar: Vilken roll spelar hållbarhet i framställningen av ekoturism? Vilken roll spelar upplevelser i framställningen av ekoturism? Metoden som tillämpades var abduktiv ansats och genomfördes i form av en kvalitativ undersökning genom dokument¬analys där de certifierade svenska ekoturismarrangörernas hemsidor utgör vårt empiriska material.

Bakgrund: För att underlätta organisationers ansvarstagande gällande miljöpåverkan har standarder införts med syfte att ge stöd i utformning av miljöledningssystem. Ett vida använt verktyg är ISO 14001 vilken framhåller ständiga förbättringar i förhållande till den enskilda organisationens satta miljömål. På grund av standardens generella utformning är det upp till den enskilda organisationen att implementera denna på ett sätt som bäst passar verksamheten. Forskning pekar på att ISO 14001 innehar en ledande roll då det kommer till tillverkande företags miljöengagemang. Dock påvisar forskare att standarden inte är tillräcklig när det kommer till kommersiella produkters miljöpåverkan, men att företag som varit ISO 14001-certifierade en längre tid ändå i stor utsträckning arbetar systematiskt med denna aspekt.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur miljöhänsyn utformas och implementeras i ISO 14001-certifierade företags produktutveckling då man utifrån tidigare forskning kan anta att detta innebär organisationsspecifika varianter.Metod: För att uppfylla studiens syfte har fallstudier i fyra svenska företag genomförts.

Avfall Sverige äger två certifieringssystem: SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost. Dessa två certifieringssystem används för att certifiera biogasanläggningar och kompostanläggningar. Certifieringen säkerställer att biogödseln respektive komposten har en hög kvalité och kan användas inom till exempel jordbruk. Certifieringssystemen har varit i bruk sedan 1999 och har än så länge resulterat i åtta certifierade biogasanläggningar och tre certifierade kompostanläggningar. Det är SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut som genomför besiktningarna ute hos de olika anläggningarna samt ansvarar för utfärdandet av certifikaten.Denna rapport föregicks av en inläsning på certifieringsreglerna SPCR 120 Biogödsel och SPCR 152 Kompost, samt genomgång av samtliga besiktningsrapporter från 2005 och framåt.

A growing number of Swedish forest owners are choosing to certify their forestry. However, there appears to be a lack of field surveys which describe differences between certified and non-certified forests concerning the degree of completed environmental considerations. In order to know to what extent certified forests contribute towards improved environmental consideration, we need studies on how large the difference is in relation to non-certified forests.Differences between certified and non-certified forest clearings were quantified through an inventory of the number of retention trees, dead trees and snags. The result showed that the retained number of the investigated parameters varied greatly between individual clearings, regardless of certification status. However, the results suggested that the certified clearings had an average higher incidence ofthe investigated parameters.

Syftet med denna studie var att jämföra KRAV certifierade respektive konventionella lantbruk, för att undersöka vilka faktorer som är mest gynnsamma för mjölkkors naturliga beteenden. Grunden till denna studie utgjordes av litteraturstudier vilka kompletterades med intervjuer av lantbrukare, djurskyddsinspektörer och konsumenter. Resultaten visade bland annat att vid KRAV anslutna lantbruk tillämpades endast lösdrift samt att mjölkkorna vistades utomhus mer än fem månader per år. Konsumentintervjuerna bekräftade att KRAV var ettvälkänt varumärke för konsumenterna. Resultaten visade vidare att en del av de konventionella lantbrukarna hade sina mjölkkor uppbundna och en del bedrev lösdrift.

Metoder är ett välkänt begrepp inom systemutvecklingen. Det finns många olikametoder som kan användas, exempelvis vattenfallsmetoden som tillhör de traditionellametoderna, eller Scrum som tillhör de agila?lättrörliga? metoderna. Faktum är att agilametoder blivit mycket populära sedan derasuppkomst på 90-­?talet.

Den mest eftertraktade råvaran i svenska skogar är barrvirke och detta har sedan länge varit vägledande för skogsbrukets planering och skötsel. Brandskydd, ökat betestryck och skötsel för barrträd har missgynnat lövträden. Eftersom lövskogar i den boreala zonen tillhör ett av de artrikaste ekosystem är kontinuerlig förekomst av lövträd och lövdominerade bestånd viktigt för den biologiska mångfalden. Den standard skogsägare certifierade enligt FSC (Forest Stewardship Council) har att följa innehåller två lövindikatorer, 6.3.8. och 6.3.9..

Bakgrund: En viktig fråga hos företag rör belöningssystem och hur dessa ska utformas, såväl hos chefer som hos anställda. Belöningssystem inkluderar allt från lön och bonus till kompetensutveckling. Belöningar finns för att motivera de anställda, men är belöningar alltid bra? Det är inte bara förändringen av belöningssystem som kan leda till negativa reaktioner. En faktor kan vara att implementeringen i sig kan få negativa konsekvenser. Syfte: Huvudsyftet med denna studie är att utvärdera det nya belöningssystemet och hur det har påverkat lastbilschaufförerna inom Södra Skogs åkeri.

Sammanslutningar bildas fo?r att minska transaktionskostnaderna pa? marknaden, i fo?rhoppning om o?kad produktivitet. Fo?retagets uppgift a?r att generera o?kad vinst och aktiea?garva?rde, men separationen av a?gandet och kontrollen ger upphov till avvikande egenintressen inom fo?retaget. Ersa?ttning till VD:n och ledande befattningshavare blir ett instrument fo?r att koordinera gemensamma la?ngsiktiga intressen med aktiea?garna.

Föryngring med poppel och hybridasp är främst förknippat med södra delarna av landet ochhar hittills skett i liten skala. Intresset för trädslagen ökade i samband med omställning 90.Efter stormen Gudrun 2005 ökade den föryngrade arealen, förmodligen som en följd av attSkogsstyrelsen då gav bidrag till återbeskogning. Det som skiljer poppel och hybridasp frånandra trädslag och det som gör dem mest intressant är deras höga produktionspotential.Kunskaperna om föryngring av trädslagen är ganska små och en anledning till att trädslageninte nyttjas i större omfattning.Syftet med arbetet är att följa upp poppel- och hybridaspföryngringar, sammanställaerfarenheter med föryngring av poppel och hybridasp på skogs- och åkermark samt att genomintervjuer klargöra skillnader mellan olika föryngringsstrategier och koppla dem till resultatenav mina egna inventeringar. Detta ska tillsammans ge en samlad bild av erfarenheterna avföryngring med poppel och hybridasp.Resultaten från fältinventeringen visar på liten skillnad i tillväxt mellan bestånd på skogs- ochåkermark. Tillväxten för poppel var högre än för hybridasp både i trädslagsrena bestånd- och iblandbestånd.