Nedskräpningen i parkmiljöer är ett ständigt ökande problem. Regeringen tillsammans med landets kommuner och organisationen Håll Sverige Rent har inte kunnat motverka människors sätt att inte ta ansvar för var de slänger sitt skräp. I detta examensarbete kommer nedskräpningsproblemet att studeras. Studien är en beskrivning av hur rumsliga element kan främja renhållning i parkmiljöer genom en ökad ansvarskänsla för naturen i parkmiljöer.Centrum för studien är Vasaparken i Västerås, som ger att starkt uttryck för problemet med nedskräpning. Som besökare under sommarhalvåret möts man av en tråkig syn där skräp oftast hittas på marken och inte i parkens tillgängliga papperskorgar.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se på hur Malmö Stad förhåller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har använts är intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund är ett område som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart området befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar också till att lyfta fram betydelsen av området sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassområde, där konstnärer och kulturellt verksamma bosätter sig bland droger och arbetslösa. Uppsatsen presenterar olika tematiska utgångspunkter för gentrifiering.

I centrum för denna studie finns en önskan om att bidra till ett mer jämställt samhälle och en vidgad syn på maskulinitet. Ett flertal forskningsrapporter och utredningar har under de senaste åren pekat på det problematiska sambandet mellan en smal och stereotyp maskulinitet och skolframgång. Studiens utgångspunkt är att genus är något konstruerat. Det är de egenskaper, attribut och förväntningar som knyts till kön utan att det för den skull finns något logiskt samband. Skolans praktiska genusarbete är föremål för vår studie.

Samverkansarbete har under det senaste decenniet genomgående förändrats bland svenska högskolor på grund av bland annat lagändringar, samhällsförändringar och internationell påverkan. År 1997 instiftades en samverkanslag i högskolelagen vid namn den tredje uppgiften. Den tredje uppgiften är idag en naturlig del bland svenska högskolor och syftar till samverkan av utbildning och forskning med det omgivande samhället. Diskussionen har varit omfattande när det gäller hur samhället och högskolan tjänar på att samverka, på vilket sätt det ska ske och hur man på ett konkret sätt kan påvisa de bästa tillvägagångssätten. Samverkan är ett brett och komplext ämne.

Många konstruktioner, här i Sverige och utomlands, har under en längre tid stått och presterat efter de givna föresättningar som gällde då de uppfördes. Med tiden har konstruktionens kapacitet eventuellt minskat, samtidigt som dimensioneringsvillkor och ökad last har höjt ribban för vad som anses vara säkert och funktionellt. Detta fenomen, med minskad kapacitet och högre krav, har banat väg för ett helt ämnesområde gällande förstärkning av befintliga konstruktioner. Ramen för det här examensarbetet är att bestämma förankringslängd mellan stål och kolfiber. I ett större perspektiv blir resultatet ett bidrag till att kunna förstärka tryckta stag med kolfiberkomposit mot knäckning.

Examensarbetet består av en utvärdering av en del av den satsning på kollektivtrafiken i LLTs regi, nämligen införandet av ett nytt busslinjenät, som gjordes i Luleå tätort hösten 2003. Utvärderingen är gjord utifrån intervjuer med resenärer, en enkätundersökning av lulebornas attityder samt ur ekonomisk synvinkel. Det nya linjenätet som infördes hösten 2003 i Luleå syftade till att öka attraktiviteten hos den kollektiva busstrafiken genom att öka turtätheten, minska restiderna och öka möjligheterna till direktresor. Linjeomläggningen skedde efter att resandet, och därmed även turutbudet, minskat mer eller mindre årligen sedan slutet av 1980-talet. En stor poäng med linjeomläggningen var även att antalet bussar i trafik inte behövde öka.

Syftet med detta examensarbete är att belysa hur elever på en gymnasieskola uppfattar lärandet inom idrott och hälsa A. Vår teoretiska ingång är kroppens fenomenologi vilket kontraheras med dualismens filosofi. Vi analyserar vårt resultat utifrån det fenomenologiskt bundna begreppet kroppslig kompetens kontra fysisk aktivitet som präglas av ett dualistiskt perspektiv. Vi har använt oss av en kvalitativ metod, då vi har intervjuat 17 elever på en gymnasieskola i södra Sverige. Resultatet visar att eleverna först och främst inte har fått möjlighet att reflektera, diskutera och formulera sig kring den egna läroprocessen.

I dagens segregationsdiskurs läggs fokus ofta på de storskaliga miljonprogrammen. De människor som bor där beskylls ofta för att själva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning är att dessa människor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. Sällan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna välfärdssamhället. Alla skulle formas till moderna människor.

Vår uppsats behandlar fenomenet motivation med syftet att undersöka hur individer med självständiga arbetsuppgifter i tekniskt enkla miljöer motiverar sig. Vi fokuserar på städare som ett representativt lågstatusyrke och vår frågeställning är: Hur motiverar sig städare? Studien är kvalitativ och bygger till stor del på egen datagenerering. Vi har intervjuat städare på ett hotell om deras situation och syn på bland annat trivsel och motivation. Vår hermeneutiska utgångspunkt innebär att tolkning och förståelse står i centrum.

Ekologiskt byggande har utvecklats och förstärkts under de senaste decennierna. Från det att ekobyar började planeras på 70-talet, till dagens lågenergibyggnader. Kunskapen om värmesystem, avloppsrening, byggmaterial och teknik har utvecklats. Hur skulle ett ekologiskt bostadsområde utformas med hjälp av den kunskap och teknik som finns idag?Examensarbetet skrivs för JM AB i Jönköping.

Västerås Stad har i översiktsplan för Västerås tätort formulerat fem planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa planeringsstrategier syftar till att Västerås mål om en hållbar utveckling ska uppfyllas. Planeringsstrategierna är: ° Bygg staden inåt ° Blanda bostäder och verksamheter ° En ny syn på trafiken ° Stärk grönskans och vattnets roll ° Utveckla försörjningssystemen Ängsgärdet är beläget cirka en kilometer öster om Västerås centrum. Stadsdelen började bebyggas i slutet på 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen ett trivsamt och lummigt småhusområde.

Jag har hävdat att religiösa och sekulära ideal smälter samman, och att ett fenomen inte kan tolkas separat från det sammanhang i vilket det har skapats. Missionen har vuxit fram i relation till västerländska föreställningar. Jag har genom min undersökning identifierat tydliga kopplingar i missionärernas föreställningsvärld till kalvinismen, till kapitalismens grundtankar och till grundläggande tankesystem i den koloniala diskursen. Trots att missionen i praktiken har lämnat över ledande positioner i fält till tanzaner, är missionärernas tankevärld fortfarande tydligt präglad av den diskurs som formade den tidiga missionen. Jag har analyserat missionärernas identitet och självbild, samt dennes bild av sinatanzanska medarbetare. Dessa bygger på konstruktionen av det Annorlunda som motsats tillsjälvbilden.

Varor och tjänster är inte längre tillräckligt. Upplevelse som erbjudande är grunden till framtidens ekonomiska tillväxt. Vi har i vår artikel utforskat Experience Economy, alltså det begrepp som definieras upplevelseekonomi. Och med ett kvalitativt angrepp sätt har vi använt kulturen som redskap. Artikeln är en fallstudie på Dramatens scen Elverket och dess syfte är att rent allmänt och verklighetsnära identifiera och reflektera över den estetiska delen av konstens företagsvillkor ur en art managers synvinkel.

Mölndalsåns dalgång är ett av Göteborgs större och äldre industriområden som inom den närmsta framtiden är aktuell som utvecklingsområde. Dalgången som är Göteborgs kommunikationsstråk mot söder, sträcker sig radiellt från centrum ut mot Mölndal. Området är idag ett relativt osammanhängande och ostrukturerat område med en markanvändning som till största delen utgörs av verksamheter. Genom dalgången rinner Mölndalsån som historiskt sett har fungerat både som transportmedel och kraftkälla. Områdets roll som länk och kommunikationsstråk är även idag minst lika viktig med spårväg, järnväg, bilväg samt cykel- och gångväg som förbinder regionen mot söder.

SammanfattningNyhlénsHugosons är ett norrländskt charkuteriföretag med säte i Luleå. Det bildades under2005 och ägs till lika delar av VD Mikael Hugoson och Scan AB. De är aktörer på dennorrländska marknaden och kundområdet sträcker sig från nordligaste Lappland till söder omGävle. Denna uppsats syftar till att kartlägga hur väl företaget NyhlénsHugosonskommunicerar ut sin varumärkesidentitet för att försöka skapa en rättvisandevarumärkesimage hos konsumenterna. Varumärkesidentitet förklaras med den bild företagetönskar förmedla av sig själva till sina kunder.