Sök:

Sökresultat:

1204 Uppsatser om Centrum för lättläst - Sida 65 av 81

BildbyrÄ,lÀsare eller tidningens fotografer? : En studie av journalisters val av bildmaterial

SammanfattningDenna studie Àr en undersökning om var nyhetsjournalister fÄr tag pÄ bilder till nyhetsreportage och vad som Àr avgörande vid deras val av bilder. Den studie vi har gjort har skrivits pÄ uppdrag av en KonsultbyrÄ som vill starta en ny bildbyrÄ pÄ Internet. För att kunna sÀlja sina bilder vill konsultbyrÄn förutom information om marknaden Àven veta var de skulle kunna rikta sina marknadsföringsÄtgÀrder. Konceptet med deras bildbyrÄ Àr att de ska fokusera pÄ nyhetshÀndelser och anvÀnda sig av bilder tagna av allmÀnheten direkt dÄ nyheterna hÀnder. KonsultbyrÄn tror att detta kan vara ett framgÄngsrikt koncept med tanke pÄ att journalister och fotografer kan ha det svÄrt med att fÄ tag pÄ bilder tagna direkt dÄ nyhetshÀndelser intrÀffar eftersom de oftast kommer till hÀndelsernas centrum efter att nyheten har intrÀffat.Den studie vi har gjort Àr en empirisk studie dÀr vi anvÀnt oss av teori som stöd i vÄr analys.

SvÄra lÀttlÀsta texter - En studie av SFI-studenters förmÄga att förstÄ och anvÀnda enkla texter inom olika genrer

Enligt Skolverket ska studenter efter avslutad SFI-utbildning kunnaförstÄ och anvÀnda, vad Skolverket i kursplanen benÀmner ?enklatexter? (Skolverket, SKOLFS 2009:2). Vad enkla texter innebÀr Àr docken tolkningsfrÄga. LÀrare runt om i Sverige mÄste tolka direktivet ochanvÀnda denna tolkning som grund för sin undervisning.Regeringen (BÀsta sprÄket en samlad svensk sprÄkpolitik 2005/06:2)skriver i en proposition att en demokrati förutsÀtter att medborgarna skakunna deltaga i samhÀllsdiskussioner och fÄ tillgÄng till förstÄeligsamhÀllsinformation i form av olika typer av texter. OrganisationenCentrum för lÀttlÀst Àr en statlig verksamhet och de omvandlarautentiska texter till ?lÀttlÀsta texter? (Centrum för lÀttlÀst 2010),undersökningen baseras dÀrför pÄ dessa.Uppsatsens syfte Àr att undersöka huruvida SFI-studenter som gÄrkurs D har fÄtt tillrÀcklig utbildning i att kunna förstÄ och anvÀnda enklatexter inom olika textgenrer samt att undersöka om det gÄr att urskiljabakomliggande faktorer till resultaten.

KartlÀggning av en svensk flygplats miljöledningssystem

Detta examensarbete Àr skrivet som en del i programmet industriell organisation och ekonomi, med inriktning logistik och ledning vid Tekniska Högskolan i Jönköping. Rapporten Àr skriven pÄ uppdrag av Skövde flygplatsbolag AB, som Àr ett kommunalt flygplatsbolag. Skövde flygplats Àr belÀgen ett par mil utanför Skövde centrum. Flygplatsen trafikeras idag mestadels av transportflyg men Àven enstaka mindre passagerarflyg. Idag Àr Kinnarps, Volvo Powertrain, RÀddningstjÀnsten och klubbverksamhet deras största aktörer. Syftet med examensarbetet har varit att beskriva Skövde flygplats nuvarande verksamhet, samt att utreda flygplatsens miljöledningssystem (MLS).

Specialpedagogisk handledning. En studie av hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Planering i samhÀllen med konjunkturkÀnslig industri: Riktlinjer för Svappavaara

Mindre samhÀllen som Àr starkt prÀglade av enskilda industrier Àr till stor del beroende av de arbetstillfÀllen industrin ger. DÄ svÀngningar i konjunkturen gör att dessa arbetstillfÀllen varierar, varierar Àven samhÀllets efterfrÄgan och struktur.För att försöka skapa en robustare samhÀllsstruktur trots konjunktursvÀngningarna och minska samhÀllens pÄverkan av en stark industri har ett antal riktlinjer tagits fram. Dessa inbegriper vikten av alternativa nÀringar och arbetsplatser för att minska beroendet av den enskilda industrin. Det tydliggörs att ett samhÀlles identitet och attraktivitet Àr mycket viktiga i konjunkturkÀnsliga samhÀllen och detta kan frÀmja en arbetspendling istÀllet för flytt, dÄ platsen för arbete varierar. Goda kommunikationer sÄ som vÀgar och jÀrnvÀgar Àr viktiga för att arbetspendlingen och dÀrmed Àven regionförstoring ska kunna ske.

Miljö för fysisk aktivitet i den tÀta gröna staden

Urbaniseringen i vÀrlden fortsÀtter öka samtidigt som mÀngden fysisk aktivitet generellt sett minskar. Sverige Àr inte i nÄgot av fallen, ett undantag. En strategi som föresprÄkas av Sveriges tre största stÀder Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen Àr förtÀtning. Denna stadsbyggnadsprincip innebÀr att bebyggelse- liksom befolkningstÀthet ökar inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tÀtorternas friyteareal minskat kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön pÄvisats vara en av de faktorer som kan pÄverka mÀnniskans val och vilja att aktivera sig. UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtÀtning, men dÀr föresprÄkarna menar att staden kan vara bÄde tÀt och grön genom utvecklade metoder för friyteplanering.

Gentrifieringsprocessen : Med kulturella uttryck som drivkraft

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka om kulturella uttryck som drivkraft i Sofielunds gentrifieringsprocess, samt se pÄ hur Malmö Stad förhÄller sig till detta i sina planer för kvarteret Bryggeriet och kvarteret Trevnaden. Denna undersökning görs genom en fallstudie av Sofielund i Malmö och med viljan att belysa komplexiteten av en gentrifieringsprocess. Metoderna som har anvÀnts Àr intervjuer, statistik, dokument och litteratur. Sofielund Àr ett omrÄde som befinner sig i en fas av omvandling och undersökningen syftar till att definiera vart omrÄdet befinner sig i för fas av gentrifiering. Undersökningen syftar ocksÄ till att lyfta fram betydelsen av omrÄdet sett som ett kulturellt centrum i ett gammalt arbetarklassomrÄde, dÀr konstnÀrer och kulturellt verksamma bosÀtter sig bland droger och arbetslösa.

Textilt upprop : get dirty for human rights

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför mÄste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmÄga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke pÄ vilka konsekvenser vÄr köpmani fÄr för andra mÀnniskor i andra delar av vÀrlden, men kanske framför allt för oss sjÀlva. Jorden Àr och förblir rund...I mitt examensarbete, bestÄende av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmÀrksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa tvÄ vÀrldar Àr ett ekorrhjul som gÄr snabbare och snabbare. Genom att uppmÀrksamma förhÄllandena vill jag övertala betraktaren till att tÀnka efter.Den konstnÀrliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken".

Stad-i-park : Framtidens stadsbyggnadsstrategi?

Historiska stadsbyggnadsstrategier med fokus pÄ hÄllbarhet eller grönska utgör utgÄngspunkten för framtagandet av en ny stadsbyggnadsstrategi som ska vara hÄllbar ur alla aspekter; bÄde ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. I kandidatuppsatsen undersöks möjligheterna att fortsÀtta förtÀta staden och samtidigt behÄlla stadens parker och grönska. Stadsbyggnadsstrategin Àr döpt till Stad-i-park och Àr en utopisk vision som syftar till att förÀndra vÄrt sÀtt att leva och vilken funktion en stad ska fylla för att nÄ en hÄllbar utveckling. Detta uppnÄs i teorin genom att ersÀtta transporterna inom staden med framförallt spÄrbunden trafik, öka mötesplatserna i staden genom att föra in mer grönska och torg samt att förtÀta staden dÄ byggnader som tillhör dagens trafiksystem inte lÀngre behövs. FörÀndringar i infrastrukturen ska inte pÄverka rörligheten utan staden ska Àven i fortsÀttningen vara tillgÀnglighetsanpassad vilket bl.a.

Etablering och risker i svensk gruvnÀring : En jÀmförelse med byggmarknaden för flerbostadshus

GruvnÀringen Àr en av Sveriges Àldsta industrier. Redan pÄ 1100-talet bröts jÀrnmalm pÄ Utö i Stockholms skÀrgÄrd. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vÀgar och jÀrnvÀgar i landet. Den har ocksÄ haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. DÄ gruvorna ofta lÄg avlÀgset var möjligheten till boende pÄ platsen en förutsÀttning för att kunna locka arbetskraft.Att vÀrdera en gruva Àr en lÄng och besvÀrlig process dÀr mÄnga mÀnniskor inom skilda kompetensomrÄden mÄste vara inblandade.

Hotell BadjÀflar : att uppleva sjuttiotalet pÄ nytt

Vi utforskar begreppet upplevelseekonomi och hur vi har hamnat i vad en del forskare anser vara UpplevelsesamhĂ€llet. Ett samhĂ€lle dĂ€r de basala behoven Ă€r uppfyllda och dĂ€r vi söker minnesvĂ€rda och sjĂ€lvförverkligande upplevelser.Vi har valt att studera tidigare forskning och presenterar delar av det vi har lĂ€st i ett inledande teoriavsnitt. DĂ€refter observerar vi ett par upplevelserelaterade hotell för att se hur teorin kan se ut i verkliga pĂ„gĂ„ende projekt. De hotell vi valt att titta nĂ€rmare pĂ„ Ă€r Icehotel i JukkasjĂ€rvi samt SĂ„staholm i TĂ€by. VĂ„rt sĂ€tt att arbeta blir deduktivt, dĂ€r vi utgĂ„r frĂ„n befintliga begrepp och teorier för att kunna dra logiska slutsatser.Befintlig teori i upplevelseekonomi samt iakttagelser av tvĂ„ existerande hotell för upplevelser gav oss grunden till hur vi utformade vĂ„rt hotell i Östhammar med upplevelsetema ? Hotell BadjĂ€flar.

Utanförskapet har fÄtt ett fast grepp över vÄrt land : En kritisk diskurs- och ideologianalys av Folkpartiet liberalernas integrationspolitik

I denna studie analyseras Folkpartiet liberalernas integrationspolitik utifrÄn deras motion Egenmakt, arbete och jÀmlikhet ? Liberal integrationspolitik. Fokus ligger pÄ hur de behandlar utanförskapet och de mÀnniskor som anses leva i utanförskap. En brÀnnpunkt nÀr utanförskap diskuteras Àr etnicitet varför detta ocksÄ ligger i denna undersöknings centrum. Vidare ligger intresset pÄ hur deras liberala stÄndpunkter i motionen kommer till uttryck.I analysen av det empiriska materialet anvÀnder jag mig av kritisk diskursanalys för att metoden inte uppfattar sig sjÀlv som politiskt neutral och Àr politiskt engagerad i social förÀndring, vilket jag finner vÀsentligt i en undersökning av ett politiskt dokument som sÀger sig efterstrÀva lika rÀttigheter och lika möjligheter och som riktar sig till alla mÀnniskor som lever i utanförskap.

FörbÀttringsförslag identifierade efter tvÀrprofessionell teamtrÀning av urakut kejsarsnitt. : En empirisk, kvalitativ studie

Introduktion: Förlossningssituationen Àr ett prioriterat omrÄde nÀr det gÀller patientsÀkerhet, dÀr fel kan fÄ stora konsekvenser. Jönköpings lÀn har svaga resultat nÀr det gÀller dödfödda barn och barn med lÄga APGAR poÀng (en bedömning av barnets vitalitet). Vid urakuta kejsarsnitt finns det minst tvÄ patienter och oftast en partner. Medarbetare frÄn tre kliniker med olika fokus ska samarbeta i en miljö dÀr flera inte har sin ordinarie arbetsplats. TvÀrprofessionell teamtrÀning kan vara en möjlighet för att öka patientsÀkerheten. Syftet med förbÀttringsarbetet var att förbÀttra medarbetarnas förmÄga att hantera urakut kejsarsnitt, samt att testa anvÀndbarheten av simulerad tvÀrprofessionell teamtrÀning. Syftet med studien var att beskriva vÄrdpersonalens samtal om förbÀttringar efter tvÀrprofessionell teamtrÀning.

Etnisk boendesegregation i den svenska förorten

I dagens segregationsdiskurs lÀggs fokus ofta pÄ de storskaliga miljonprogrammen. De mÀnniskor som bor dÀr beskylls ofta för att sjÀlva vara orsaken till segregationsproblemen. En vanlig uppfattning Àr att dessa mÀnniskor genom egna val bidragit till de segregationsmönster vi har idag. SÀllan belyses andra gruppers val som orsak till fenomenet. Miljonprogrammet uppfördes mellan 1965 och 1975 av den socialdemokratiska regeringen som en symbol för det moderna vÀlfÀrdssamhÀllet.

Individen, strukturen och rÀttvisan : Högutbildade utlandsföddas möjlighet att fÄ arbete i Sverige motsvarande sin kompetens

Syftet med studien har varit att fÄ en ökad förstÄelse för hur utlandsföddas möjlighet att fÄ ett arbeta i Sverige motsvarande sin kompetens kan underlÀttas. För detta ÀndamÄl har fyra personer intervjuats. TvÄ högutbildade utlandsfödda personer och tvÄ arbetsmarknadskonsulenter anstÀllda pÄ Resurstorget. Resultatet presenteras i form av fyra separata berÀttelser.I uppsatsen förs ett resonemang om hur strukturella mekanismer i arbetslivet kan bidra till skapandet av en etniskt segmenterad arbetsmarknad. I uppsatsen tas Àven upp hur individen kan stÀrkas till ökad egenmakt och till att ta ett mer aktivt ansvar för sin egen arbetslivsplanering.

<- FöregÄende sida 65 NÀsta sida ->