Sök:

Sökresultat:

1204 Uppsatser om Centrum för lättläst - Sida 64 av 81

Kommer centrum att överleva? : En kvantitativ studie till följd av entré Syds kommande etablering

Den tredje september 2013 vann beslutet om Entré Syd laga kraft och det stod sÄledes klart att Ikea med tillhörande köpcentrum kommer att etablera sig pÄ SöderslÀtts handelsomrÄde. Detta har bidragit till att handlare och politiker i UmeÄ kÀnner sig oroliga för hur övrig handel kommer att pÄverkas, dÀr oron för centrumhandeln Àr framtrÀdande.Historiskt sett har lokalisering varit huvudsakligt fokus för forskning inom detaljhandeln dÀr senare forskning snarare sett andra aspekter som pÄverkar en konsument. Med detta som utgÄngspunkt har vi, pÄ uppdrag av Visit UmeÄ, genomfört en studie dÀr fokus har varit att undersöka om attributen: lokalisering, tillgÀnglighet, butiksutbud, service och övriga aktiviteter samt de bakomliggande faktorerna Älder, kön, inkomst, utbildning och bilinnehav pÄverkar en konsument i valet mellan externhandeln med tillhörande Ikea-varuhus och centrumhandeln. Uppsatsen utgÄr frÄn Falk och Julanders modell för hur kunder vÀljer inköpsstÀlle. Vidare bygger den teoretiska referensramen pÄ teorier om konsumentbeteende. Detta för att förstÄ vad som pÄverkar konsumenter.

Socialbidragstagare och konsument : Fyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtion

Titel: Socialbidragstagare och konsumentFyra unga vuxna socialbidragstagare berÀttar om sitt förhÄllande till konsumtionFörfattare: Andréa Freidenvall och Anna OsbÀckUtbildningsprogram: Examensarbete, 15 poÀng, Socionomprogrammet, VÀxjö universitetHandledare: Mikael SandgrenVÀxjö universitetExaminator: Norma MontesinoUniversitetslektor i socialt arbete vid Institutionen för VÄrdvetenskap och Socialt arbete, VÀxjö universitetNyckelord: Unga vuxna, socialbidrag, konsumtion, behov och begÀr, social identitet, social exklusionSammanfattningSyftet med uppsatsen Àr att förstÄ hur unga vuxna socialbidragstagare förhÄller sig till konsumtion. Utvecklingen frÄn industrisamhÀllet till ett samhÀlle med konsumtion av de varor och tjÀnster som produceras i centrum, har pÄverkat hur vi integreras, eller inte integreras, in i den sociala ordningen. Det pÄverkar hur vi genom tillhörighet till olika grupper skapar vÄr sociala identitet. Konsumtionsnormen idag sÀger inte bara att vi ska konsumera utan Àr ocksÄ knuten till förvÀntningar kring vad vi vÀljer att konsumera. Uppsatsen intresserar sig för unga vuxna socialbidragstagares sÀtt att förhÄlla sig till konsumtion dÄ de begrÀnsas i sin valfrihet pÄ grund av bristande ekonomiska resurser.

TillgÀnglighet och anvÀndbarhet i nybyggnation : En fallstudie - BostadslÀgenheter pÄ GÀvle Strand Etapp2 - GavlegÄrdarna

MÀnniskan anses alltid vara utgÄngspunkten vid olika byggnationer. MÀnniskans behov och intresse skall vara i centrum vid projektering. HÀnsyn skall tas till verksamhet och den omgivande miljön för att byggnader skall vara tillgÀngliga och anvÀndbara.TillgÀnglighet och anvÀndbarhetskrav för byggnader infördes 1977 av Boverket och har utvecklats sedan dess. Kraven utvecklas fortfarande för att uppnÄ bostÀder som Àr tillgÀngliga och anvÀndbara framförallt för personer med funktionsnedsÀttningar och funktionshinder. Kraven har skÀrpts sÀrskilt gÀllande projektering av nybyggnation samt Àndring av byggnader.GavlegÄrdarna har under 2012 byggt nya bostadslÀgenheter med hög tillgÀnglighet.

TillgÀnglighet & turtÀthet i en hÄllbar stad

De ökande problemen med klimatförÀndringar gör att det sÀtts allt större press pÄ transportsektorn att minska sina utslÀpp. Kollektivtrafiken vÀntas ha en betydande roll vad gÀller denna sektors minskade miljöpÄverkan och samhÀllets strÀvan mot en hÄllbar utveckling, samtidigt som den ska öka utsatta gruppers tillgÀnglighet till samhÀllets service och tillgodose dessa gruppers försörjningsbehov.Göteborg anses av flera vara en segregerad stad och ett av mÄlen i stadens strategier för en hÄllbar utveckling Àr att vÀnda denna segregation till integration. Mot bakgrund av detta Àr syftet med denna uppsats att undersöka skillnader i tillgÀnglighet och turtÀthet till kollektivtrafik mellan Göteborgs tidigare 21 StadsdelsnÀmnder (SDN). FrÄgestÀllningarna vi utgÄr ifrÄn Àr sÄledes att ta reda pÄ för hur stor andel av invÄnarna kollektivtrafiken Àr tillgÀnglig för i dessa 21 SDN, samt att vi vill veta hur turtÀtheten skiljer sig för invÄnare inom och mellan samma 21 SDN. Vi har Àven valt ut tre SDN för nÀrmre analys, dessa Àr Centrum, Askim och Gunnared.De teorier och den tidigare forskning inom Àmnet som nÀmns i denna uppsats visar pÄ att den transportbaserade segregationen har en relativt liten, men ÀndÄ viktig, pÄverkan pÄ en stads segregation, och en stor pÄverkan pÄ miljön.

Sinnesstimulering : En deskriptiv och explorativ studie om hur stimulans av de mÀnskliga sinnena kan anvÀndas för att pÄverka och skapa en upplevelse för kunden

Marknadsföring utgör inte nÄgon sÀrskiljande effekt idag och konsumenter blir visuellt överstimulerade av alla olika reklambudskap. PÄ grund av detta mÄste företag numera skapa en djupare och personligare kontakt för att nÄ ut till sina kunder. Genom att anvÀnda sig av emotionella inslag i en produkt gör det att kunden uppfattar produkten mer som en upplevelse istÀllet för enbart dess funktion. Skapandet av en upplevelse sker genom att sÀtta mÀnniskans fem sinnen i centrum. Genom att anvÀnda sig av flera sinnen kan Àven ett mervÀrde skapas, vilket gör att företag inte lÀngre enbart kan koncentrera sig pÄ kÀrnprodukten.

Geografisk och individuell risk - Vad skiljer oss Ă„t?

Huvudsyftet med studien Àr att undersöka om det finns skillnader i risktagande mellan individer som bor i olika omrÄden inom GÀvle kommun, med konsumtion av försÀkringsskydd som riskmÄtt. GÀvle kommuns 18 omrÄden Àr indelade i fyra regioner vilka Àr centrum, norr, söder-vÀst och öst.Delsyftet Àr att studera vilka individuella variabler sÄsom Älder, förvÀrvsinkomst, boende, boendeförhÄllande, utbildning samt sysselsÀttning som pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd. Vidare syftar studien till att studera hur tvÄ fenomen, adverse selection och moral hazard, vilka hÀrrör frÄn informationsasymmetri, pÄverkar konsumtionen av försÀkringsskydd.Metod: Arbetet utgÄr ifrÄn fyra stycken valda metoder vilka Àr klassificering, kvantifiering, hypotesprövning samt komparation. Vidare har sambandsmÄttet, chi-tvÄ (?2), anvÀnts för att antingen falsifiera eller inte falsifiera en uppstÀlld hypotes.

Utvecklingssamtalet i gymnasieskolan- pa? vems villkor?

Att försöka stÀrka elevens roll i utvecklingssamtalet Àr ett sÀtt att hjÀlpa eleven till vuxenhet. Att eleven trÀnas i att nÄ ett ?större sprÄk? Àr angelÀget inte minst för en svensklÀrare som skall verka som elevhandledare. SprÄk ger eleven plats pÄ arenan, det vill sÀga möjlighet att bli ett subjekt. Aktionen har detta som sitt huvudsyfte, dÄ jag upplevt att elever under utvecklingssamtalen ofta Àr mottagare/ objekt för information frÄn skolan och kommentarer frÄn förÀldrar och inte Àr aktivt deltagande.

Företags och konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram

Titel:Företags och konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i lojalitetsprogram. Författare :Malin Börsbo och Sara Lindskog Handledare: Johan Anselmsson Problem: I litteraturen kring relationsmarknadsföring och lojalitetsprogram, eller kundklubbar som det ocksÄ kallas, Àr företagsperspektivet idag det dominerande. Den bild som finns av kunderna Àr inte underbyggd av nÄgra empiriska undersökningar speciellt inriktade pÄ kundklubbar. Ett ren-odlat kundperspektiv saknas alltsÄ. Det behövs dÀrför utökad kunskap om konsumenters motiv och förvÀntningar kring att engagera sig i dessa klubbar.

Side Blind Spot Detection : Sensortekniker och hÄrdvara

Denna rapport Àr resultatet av ett examensarbete, pÄ 20 högskolepoÀng, som har utförts pÄ Scania CV AB, Tekniskt centrum, SödertÀlje. Examensarbetet behandlar Side Blind Spot Detection och har resulterat i ett prototypsystem som detekterar objekt i döda vinklarna pÄ sidorna av en lastbil. Systemet Àr ett aktivt sÀkerhetssystem som syftar till att förhindra olyckor och ge ökad trafiksÀkerhet pÄ vÀgarna. Examensarbetet har varit tvÄdelat för att uppnÄ detta mÄl. Denna rapport behandlar frÀmst val av sensorteknik för att upptÀcka objekt i de döda vinklarna pÄ sidan av en lastbil.

Estetiska Àmnen i grundsÀrskolan : En studie om undervisning och lÀrande i bild, drama och slöjd för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet

Syftet med denna studie Àr att utveckla kunskaper om förutsÀttningar för lÀrande inom det estetiska ÀmnesomrÄdet i grundsÀrskolan för elever med kombinationen utvecklingsstörning och hörselskada/dövhet. I studien undersöks vilka undervisningsstrategier som anvÀnds av lÀrare i bild, drama och slöjd. Studien beskriver Àven kunskaper och förmÄgor som eleverna ges förutsÀttningar att utveckla, samt hur detta lÀrande tar sig uttryck.Denna fallstudie har en kvalitativ ansats och genomsyras av en sociokulturell syn pÄ kunskapsbildning.  Det empiriska materialet bestÄr av videofilmade observationer av lektioner i bild, drama och trÀslöjd samt semistrukturerade intervjuer med respektive ÀmneslÀrare. För att identifiera lÀrarnas undervisningsstrategier och elevernas förutsÀttningar för lÀrande har det transkriberade materialet tolkats utifrÄn den didaktiska triangeln samt tvÄ andra teoretiska ramverk.Resultatet visar att lÀrarna genom ett flexibelt arbetssÀtt, personligt bemötande, individuella anpassningar och en ?röd trÄd? mellan lektionerna fÄr eleverna delaktiga och aktivt deltagande.

Kunskapscentrum i kunskapsintensiva organisationer - Centers of Excellence

Dagens konkurrensutsatta miljö gör det nödvÀndigt för företag och andra organisationer att nyttja de resurser som finns tillgÀngliga inom organisationen pÄ bÀsta sÀtt. En viktig aspekt i arbetet med att finna konkurrensfördelar Àr att ta till vara och samordna den samlade kunskapen hos personalen. Ett begrepp som man allt oftare trÀffar pÄ inom organiserandet av kunskap Àr Centre of Excellence, eller kompetenscentrum. Det finns dock ingen entydig innebörd av detta begrepp, och det förekommer i flera olika sammanhang, pÄ skilda nivÄer - som delar av stora företagskoncerner - som arbetsform i samarbete mellan myndighet, högskola och industri ? som statusgaranti för individ- eller gruppbaserad kompetens.

Skansen Lejonet, Göteborg : förutsÀttningar och utvecklingspotential

Strax öster om Göteborgs Centralstation, i stadsdelen Gullbergsvass, ligger Gullberget och Skansen Lejonet. Platsen har varit befÀst sedan medeltiden och vittnar om förutsÀttningarna alldeles i början av stadens tillblivelse. Skansen uppfördes i slutet pÄ 1600-talet som en del i ett omfattande befÀstningsverk. FrÄn att dÄ varit belÀgen i stadens periferi har expansionen förflyttat den till centrum. Idag utgör den ett isolerat landmÀrke, omgÀrdat av tung infrastruktur. AnlÀggningen Àr kulturminnesmÀrkt och innehar ett högt bevarandevÀrde. Min uppfattning Àr dock att den hyser potential bortom det.

Etablering pĂ„ snĂ€v marknad-om Gina Tricots möjligheter pĂ„ Åland

Åland Ă€r en ö vars invĂ„nare har utvecklat ett speciellt köpbeteende, som innebĂ€r att de Ă„ker utanför Åland för att shoppa klĂ€der. Detta för att utbudet pĂ„ Åland idag Ă€r smalt med endast ett fĂ„tal butiker. Avsikten med vĂ„r uppsatts Ă€r att undersöka och analysera möjligheten att öppna en lönsam Gina Tricot butik pĂ„ Åland. Det företag vi valt att se nĂ€rmare pĂ„ Ă€r Gina Tricot som Ă€r ett svenskt konfektionsföretag som startades 1997 med syftet att erbjuda bra mode till bra pris. Vi har utvecklat en etableringsplan utifrĂ„n Gina Tricots affĂ€rskoncept.

AtmosfÀr och tillgÀnglighet : Àr det viktigt för en handelsplats?

Shopping har idag blivit ett fritidsnöje bland konsumenterna och nÀr konsumenterna gÄr till olika shoppingcentrum Àr det lika viktigt med en bra upplevelse som med sjÀlva handlandet. Det lÀggs ned mycket tid pÄ att fÄ rÀtt butiksmix i stadskÀrnan och externa köpcentrum. Under de senaste Ärtionden har externa köpcentrum vuxit fram och blivit en konkurrens för stadskÀrnan. Det Àr dÀrför viktigt att stÀrka upplevelsen för konsumenten och locka dem till sig. Viktigt Àr att kÀnna till kundernas behov och önskemÄl för att lyckas överleva och konkurrera mot de olika köpcentrumen.Uppsatsen har som mÄl att ta reda pÄ vad det Àr konsumenten vill uppleva vid shoppingen, och inte sjÀlva handlandet i sig.

Citygalleria som motor för upprustning av centrum : Studie av de effekter som skapats i en mellanstor svensk stad vid en etablering av en citygalleria

MÄnga företag idag implementerar fortfarande system som inte stödjer verksamheten i tillrÀcklig omfattning. Det verkar som om det saknas tillrÀcklig förstÄelse för det arbete som ska utföras med stöd av IT-systemen vilket kan bero pÄ bristfÀllig kravinsamling. DÀrför har denna undersökning genomförts med tvÄ huvudsakliga syften:Att bedriva kravinsamling inför ett labbdatasystemAtt utvÀrdera de valda teknikerna för kravinsamlingen Kravinsamlingen har genomförts pÄ Expancel Produktkontroll, som Àr laboratoriet för kvalitetskontroll pÄ Expancel, en kemisk tillverkningsindustri i Sundsvall.De tekniker för kravinsamling som var mest intressanta i denna undersökning var sÄdana som anses ska skapa större förstÄelse för verksamheten genom att kravinsamlaren medverkar mer aktivt i verksamheten, hÀr kallad kravinsamling genom ?omvÀnd anvÀndarmedverkan?. De tekniker som anvÀndes var deltagande observation och kontextuella intervjuer.

<- FöregÄende sida 64 NÀsta sida ->