Sök:

Sökresultat:

1204 Uppsatser om Centrum för lättläst - Sida 62 av 81

Hembygdsundervisning i den svenska skolan : -Hur hembygden tog sig in i den svenska lÀroplanen.

Syftet med uppsatsen Àr att belysa och analysera det före detta skolÀmnet hembygdsundervisning med arbetsövningar.För att kunna besvara mitt syfte och min frÄgestÀllning har jag anvÀnt mig av innehÄllsanalys och kulturanalys. Jag har studerat lÀrarhandledningsböcker i Àmnet och de har varit Handledning vid undervisningen i Hembygdskunskap, Plan för Hembygdsundervisningen under de tre första skolÄren och Studieplan i Hembygdskunskap. Jag har ocksÄ studerat de relevanta lÀroplanerna och det Àr Undervisningsplanen 1919, Undervisningsplanen 1955, Lgr62 och Lgr69. Jag har lÀst igenom Svensk LÀraretidning och Folkskolan Svensk LÀrartidning mellan Ären 1920-1963. Jag har gÄtt igenom mötesprotokoll frÄn det fjortonde svenska allmÀnna skolmötet 1908 och det tionde nordiska skolmötet 1910.

BĂ€rbara datorer och elevvanor

Det hÀr arbetet handlar om eleverna som utrustades med en egen bÀrbar dator i Äk 7 i samband med Lunds kommuns utbildningssatsning pÄ informations- och kommunikationsteknik (IKT). InitiallÀget för undersökningen var att jag och andra lÀrare sÄg att en del elever sysslar under rasterna mycket aktivt med de nya verktygen pÄ olika sÀtt pÄ rasterna. Införandet av bÀrbara datorer diskuteras i offentligheten och i det privata och anses vara mycket kontroversiellt och det Àr uppenbarligen att vissa stereotypa bilder upprepas i sammanhanget. Det pÄstÄs att eleverna bara sitter i korridorerna under rasterna och ?hÀnger? med sina datorer och Àr inte kapabla att kommunicera ?normalt.? Det vÀckte tanken pÄ att det mÄste undersökas nÀrmare hur eleverna anvÀnder sina datorer under rasterna.

FrÄn parkkaraktÀr till miljökaraktÀr : parkkaraktÀrerna som inventeringsunderlag för hela landskapet

ParkkaraktÀrerna hÀrstammar frÄn forskning kring mÀnniskors preferenser i parker. I daglÀget utvecklas karaktÀrerna mot att fungera som inventeringsunderlag för hela landskapet, som ett mÄtt pÄ rekreativa vÀrden. I samband med detta döptes karaktÀrerna om till miljökaraktÀrer. SvÄrigheter finns med att omsÀtta karaktÀrerna till ett konkret planeringsverktyg, eftersom de bygger pÄ mÀnniskors subjektiva vÀrderingar. Detta examensarbete grundar sig pÄ en regional inventering av fyra utav de Ätta karaktÀrerna.

Intressenterna i centrum vid implementering av Corporate Social Responsibility

AbstractThe development of Corporate Social Responsibility has been increasing for the last decade.Not only is Corporate Social Responsibility an important thing for big rich companies, todayit includes all different kinds of companies? regardless size, profit or industry. An industrywhich affects the majority of the society is the grocery industry. People have on a daily basissome kind of relationship to the grocery industry, which means that we have high presure onthe companies to not take an over price on the goods, to have a good assortment and that thecompanies take responsibility for the society. With high pressure from different groups of thesociety it is hard for the companies to know how to please all groups at their highest level.In this essay a qualitative examination will be done of how grocery companies mange theproblems of having many stakeholders to please.

Att handskas med trender inom Logistik : Supply Chain Management

Logistikens vikt för företag blir allt större. En mÀngd faktorer i företagens omvÀrld tvingar företag att följa med i utvecklingen för att behÄlla sin konkurrenskraft. Den stÀndiga förÀndringen som sker inom logistikomrÄdet prÀglas av en mÀngd tidstypiska trender. Företag med en betydande logistik tvingas dÀrför ta stÀllning till dessa trender, som pÄ olika sÀtt sÀtter avtryck i organisationer dÄ de vÀljer att implementera tillhörande arbetssÀtt och metoder frÄn trenderna.Studien undersöker hur företag pÄverkas av logistiska trender. Detta sker genom att beskriva hur de ser pÄ utvecklingen inom logistik och de trender som utvecklas inom omrÄdet, samt att se till hur trenderna har satt spÄr i företagens verksamheter.

Professionella perspektiv pa? mobbningsoffers upplevelser kring sin utsatthet

Syftet med undersökningen var att uppnÄ en djupare förstÄelse av olika professioners bild av mobbningsoffers upplevelse kring sin utsatthet pÄ kort och lÄng sikt. Vidare var syftet att nÀrmare förstÄ hur mobbningen pÄverkar offrets studiesituation pÄ gymnasiet. UtifrÄn det just nÀmnda utvecklades tre frÄgestÀllningar dÀr svar försökte sökas efter vilken bild olika professioner inom barn- och ungdomshÀlsovÄrd har av mobbningsoffers utsatthet samt vilka effekter som skapas hos offret och hur studiesituationen pÄverkas.Metoden som valdes var kvalitativ eftersom syftet var att finna svar av djupare karaktÀr. Det genomfördes fem semistrukturerade intervjuer med olika professioner inom barn- och ungdomshÀlsovÄrd; en skolsköterska, en kurator och tvÄ psykologer pÄ barn- och ungdomspsykiatrin och en psykolog pÄ ungdomsmottagningen.Resultatet visar att vardagen för mobbningsoffret Àr otroligt jobbig. Personen kÀnner skam och upplever ett socialt trauma.

JÀmförelse av VO2 mÀtningar inom- och utomhus : pÄ roddergometer med portabla utrustningen Oxycon Mobile

Syfte och frÄgestÀllningFöreliggande studies syfte var att jÀmföra den mobila syreupptagningsutrustningen Oxycon Mobile [OM] vid rodd pÄ roddergometer vid mÀtningar inomhus och utomhus. FrÄgestÀllningen var om OM visar jÀmförbara vÀrden mellan inomhus- och utomhusmÀtning vid standardiserad arbetsform. MetodSju manliga roddare frÄn nationell och internationell elit rodde vid tvÄ tillfÀllen 4x4 minuter med stegrande belastning (+30 W) pÄ submaximal (SMx) belastning följt av 4 minuter maximal belastning (Mx) pÄ roddmaskinen Concept 2 modell D. TesttillfÀllet inomhus genomfördes i vÀlventilerad lokal och utomhus genomfördes testet under tak med tre öppna vÀggar med temperatur 20,5 ± 0,9 respektive 15,3 ± 1,9° C och luftfuktighet 50,2 ± 7,5 respektive 61,0 ± 8,5 %. För att mer likna rodd utomhus pÄ vattnet simulerade en flÀkt den fartvind som uppstÄr vid rodd pÄ vattnet. Syreupptagning (VO2), respiratorisk kvot (RER), ventilation (VE), hjÀrtfrekvens, takt och skattad anstrÀngning i ben och andning pÄ Borg skala (RPE) mÀttes.

Meda poteken i centrum : En analys av den fysiska lokaliseringen av apotek efter omregleringen samt ett statligt bidrags troliga pÄverkan pÄ lokaliseringen

Den svenska apoteksmarknaden omreglerades 1 juli 2009. Sedan omregleringen har antalet apotek ökat frÄn dryga 900 till över 1300 stycken. Syftet med denna uppsats Àr att studera var de nyetablerade apoteken lokaliserat sig. Dessutom syftar uppsatsen till att analysera det bidrag staten upprÀttat för att frÀmja apoteken i glesbygden och vilken trolig betydelse bidraget fÄr för den fysiska lokaliseringen i glesbygden.Av de nyetablerade apoteken har tvÄ tredjedelar etablerats pÄ platser med mycket hög tillgÀnglighet. UngefÀr 30 apotek har upprÀttats pÄ platser som innan omregleringen inte hade ett apotek men inget nytt apotek har lokaliserat sig pÄ glesbygden.

Karl Gerhard - ur ett queerperspektiv Matilda

Syfte: Syftet var att studera hur lÀrare verksamma inom grundskolans senare Är erfar och hanterar specialpedagogisk handledning.Teori och metod: Studien vilar pÄ hermeneutisk forskningsansats och studien Àr genomförd som en kvalitativ studie med intervjuer med Ätta lÀrare yrkesverksamma inom grundskolans senare Är.Resultat: Handledningens utformning beskrivs av lÀrarna variera beroende pÄ arbetsplats, uppdrag och handledare. Vissa organisationer har ett inarbetat system för handledning, dÀr handledning finns som ett naturligt inslag i verksamheten, medan andra organisationer normalt inte tillÀmpar handledning. Studien visar pÄ en distinktion mellan individuell konsultativ handledning och grupphandledning. Dessa tvÄ handledningsformer skiljs Ät i syfte, initiering och utformning.Denna studie visar att handledarens roll kan ha stor pÄverkan pÄ lÀrarnas lÀrande i relation till handledning. Samtliga lÀrare beskriver att handledning dÀr handledaren intar en önskad roll fyller en trygghetsskapande funktion bÄde i gruppen och i relation till den egna yrkesrollen, samtidigt som yrkeskompetensen och tilliten till den egna yrkesrollen hos lÀrarna ökar.

Kvalitetsskillnader i frisörutbildningar, finns det?

SamhÀllet erbjuder flera vÀgar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvÀgarna idag Àr privat frisörskola och gymnasial programskola. Den hÀr uppsatsen har varit inriktad pÄ att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program pÄ gymnasiet och fristÄende skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som Àr godkÀnda av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret pÄ den frÄgan Àr inte given. Nej, en handfull intervjuer av Ätta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgÄtt privat utbildning godkÀnd av SFF, har lÀttare att fÄ anstÀllning som frisör beroende pÄ vilja intresse och motivation.

Betyg, klÀder och det som inte syns ? skolkultur ur ett elevperspektiv

Uppsatsen handlar om gymnasieelevers uppfattning av sin skolas kultur. Jag intresseras av elevers förstÄelse och tolkning av det rÄdande informella regelsystemet pÄ sin skola, vilka normer och vÀrderingar som gör sig gÀllande samt hur dessa tar sig uttryck. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur gymnasieeleverna sjÀlva beskriver sin skolas kultur. Mina frÄgestÀllningar Àr: Hur beskriver eleverna sin skolas kultur och vilka aspekter lyfter de fram som viktiga? Hur ser de pÄ skolans normer, dvs.

BarnavÄrdsutredningar av ensamkommande barn : En kvalitativ studie av socialsekreterares erfarenheter

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Brukardeltagande i förÀndringsprocesser : vilka aspekter Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid involveringen av brukare i utvecklingen av LindÀngelunds rekreationsomrÄde och i utvecklingen av mötesplatser i LindÀngen?

I processen för en socialt hÄllbar utveckling Àr en viktig del att utöka brukarens möjlighet attpÄverka sin verklighet. En utmaning i stÀders utveckling Àr att bÀttre lÀnka samman omrÄden medvarandra. Aspekten handlar till stor del om den byggda miljön och fysisk segregation, men enviktig konsekvens av segregation Àr ocksÄ ett ibland upplevt utanförskap.Ett sÀtt att motverka den effekt som segregation och utanförskap kan fÄ Àr just att göra brukaremer delaktiga i förÀndringsprocesser. Arbetet med utvecklingen av Fosie innefattar till en stordel brukardelaktighet. Denna studie tar upp tvÄ av delprojekten i Fosies utveckling och fokuserarpÄ LindÀngens centrum och LindÀngelund.

"Bara för mig" ÅtergĂ„ngsprocessen efter lĂ„ngtidssjukskrivning : kvinnors beskrivning av möten med arbetsgivarringen

Bakgrund: SjukfrÄnvaron i Sverige Àr hög i jÀmförelse med andra EU-lÀnder.LÄngtidssjukskrivning till följd av stressrelaterade sjukdomar domineras av kvinnor.Det finns ett stort behov av en effektivare ÄtergÄngsprocess till arbetslivet efter ensjukskrivning dÀr olika insatser bör prövas och utvÀrderas. I vissa fall kan en neutralpart i form av en oberoende samordnare vara till hjÀlp för den sjukskrivne iÄtergÄngsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter avmöten med arbetsgivarringens representant i ÄtergÄngsprocessen till arbete, efter enstressrelaterad lÄngtidssjukskrivning. Metod: Data insamlades genom kvalitativaintervjuer med tio kvinnor. Inklusionskriterer var att ha varit lÄngtidssjukskriven förstressrelaterade sjukdomar, att ha varit i kontakt med en arbetsgivarring, samt att underÄren 2007-2008 ÄtergÄtt till tidigare arbete eller annat lönearbete i en omfattning avminst 25 procent och ha arbetat under minst sex mÄnader.

Ecocalypso

Vad gömmer sig bakom alla de produkter som vi finner ute i butikerna? Eller v c ni gömmer sig bakom alla dessa produkter? Varför mÄste vi köpa, köpa, köpa, utan urskillningsförmÄga och ibland helt utan vare sig vett eller tanke pÄ vilka konsekvenser vÄr köpmani fÄr för andra mÀnniskor i andra delar av vÀrlden, men kanske framför allt för oss sjÀlva. Jorden Àr och förblir rund...I mitt examensarbete, bestÄende av uppsats, interaktiv gestaltning och performance vill jag belysa och uppmÀrksamma hur det ser ut inom textilindustrin idag. Mötet mellan dessa tvÄ vÀrldar Àr ett ekorrhjul som gÄr snabbare och snabbare. Genom att uppmÀrksamma förhÄllandena vill jag övertala betraktaren till att tÀnka efter.Den konstnÀrliga gestaltningen av examensarbetet behandlar textilindustrins smutsiga baksida och börjar i "fabriken".

<- FöregÄende sida 62 NÀsta sida ->