Papperskoncernen Stora Enso har sedan år 2002 påbörjat arbetet med en process förkostnadseffektivisering. Konceptet benämns Stora Enso Shared Service (SESS). Skalfördelarska fås genom att funktioner hos dotterbolagen flyttas till gemensamma Service Center.Enheter som lyfts ur är framförallt administrativa tjänster där varje center ansvarar för enspecifik administrativ tjänst. Vad som sker är alltså i grund och botten encentraliseringsprocess.Hur påverkar då denna centralisering dotterbolaget? Kommer processen att påverkadotterbolagens självbestämmanderätt (autonomi) och entreprenörsanda (initiativförmåga)?Stora Ensos koncernledning vill dra nytta av skalfördelar och på så sätt kostnadseffektivisera.Men de vill samtidigt inte att detta skall påverka dotterbolagen negativt.

Bakgrund: Medarbetarnas kompetens får en allt större betydelse för företagens konkurrenskraft. Detta innebär att företag kontinuerligt måste investera i mänskliga resurser för att bibehålla och utveckla den samlade kompetensen. Beslut om utvecklingsinsatser har omfattande konsekvenser och påverkar en organisation under lång tid. Trots detta har HR-debatten först under senare år börjat kretsa kring den strategiska betydelsen av kompetensförsörjning. Delade meningar råder dock fortfarande om hur personalfunktionen bör organiseras för att stödja kompetensförsörjningen på bästa sätt.

Bakgrund: För att en organisation ska kunna existera behövs ledarskap, arbetsfördelning, formell och informell kommunikation mellan ansvarsenheter. En ansvarsenhet är en del av ett företag som styrs av en chef och förekommer för att uppnå ett eller flera strategiska mål. Ansvarsenheter kontrolleras och styrs av ansvarsredovisning.Problemformulering: Ansvarsredovisning är ett verktyg som tillämpas för att styra enheter inom större organisationer. Organisationer har problem med att tillämpa ansvarsredovisningens egenskaper på korrekt sätt. Syftet med studien är att undersöka egenskaper i ansvarsredovisning som kan identifieras med Byggföretaget AB.

Den svenska skolan har under de senaste årtionden gått från att vara en av de mest reglerade sektorerna i det svenska samhället till att bli en av de mest avreglerade. I samband med detta har skolan fått en ny typ av styrning. Genom en decentralisering av skolan har ansvaret skiftat från statlig till kommunal nivå. Den så tidigare regelstyrda skolan har blivit målstyrd och läraryrket har med detta förändrats.Syftet med denna studie är att undersöka hur intervjuade lärare och ledning upplever att styrningen av organisationen påverkar deras arbete i termer av möjligheter och hinder. Tidigare forskning visar att lärarna, under den nya styrningen, upplever att nya arbetsuppgifter har tillkommit utan att andra har försvunnit.

Det vanligaste ekonomiska styrmedlet är budgetering, budgetering används i alla branscher oavsett hur stor den externa osäkerheten är. Den här studien behandlar och granskar hur budgeteringsarbetet ser ut i organisationer som verkar i en osäker miljö, där vårt fokus riktas mot hockeyklubbarna i de två högsta hockeyligorna i Sverige.Syftet med uppsatsen är att förklara hur organisationerna i de två högsta hockeyligorna i Sverige arbetar med budgetering. I syftet ingår även att redogöra för hur organisationerna hanterar extern osäkerhet. I den teoretiska referensramen presenteras de olika definitioner och tidigare forskning som finns inom budget, budgetering samt osäkerhetsfaktorer. I studien har använts en kvalitativ metod med verktygen; personlig intervju, mejlintervju samt dokumentinsamling.

Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder på att förflyttandet av makt till de lägre nivåerna i det italienska samhället spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att påverka och skapa sig en central roll i det italienska samhället. Globaliseringen visar däremot ett tydligare mönster på att ha haft en substantiell inverkan på den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbättrats och de kan idag på ett mer självständigt manèer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hämtats ifrån Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

Banksektorn internationaliseras och allt fler banker etablerar verksamhet på marknader i flera länder. Handelsbanken expanderar i Storbritannien och blir större vad gäller såväl kunder som kontor. Denna studie undersöker anställdas uppfattning om Handelsbankens organisationskultur på den brittiska marknaden samt om den nya marknaden har inverkan på bankens ursprungliga organisationskultur och struktur. Studien är av vikt eftersom företags utlandsetablering har pågått i över 100 år och kunskapen om vad som händer med företags kultur och struktur är begränsad.Teorier som tas upp för att diskutera Handelsbankens organisationskultur, ledarskap och struktur är dels fyra organisationskulturer, även kulturteori diskuteras för att även få en relativt kritisk bild av möjligheter att designa kultur.Det empiriska underlaget består av information hämtad direkt från Handelsbanken, litteratur om bankers organisering samt relaterade tidningsartiklar. För att besvara frågeställningarna har semistrukturerade intervjuer genomförts med två anställa på Handelsbanken i London.Resultatet visar att Handelsbanken är en starkt decentraliserad organisation, men att bankens organisering inte är så utmärkande på den brittiska marknaden eftersom även de brittiska bankerna i större utsträckning går mot en allt mer decentraliserad organisering.

Bakgrund: Betydelsen av en välfungerande bankverksamhet, och därmed även den ekonomiska styrningen däri, torde blivit allt större på grund av den accelererande globalisering som idag sköljer över vårt samhälle. Det faktum att de undersökta bankerna verkar på samma area med likvärdiga produkter är även det av stort intresse beträffande homogeniteten i den ekonomiska styrningen. Syfte: Syftet med uppsatsen är att analysera Sveriges storbankers centrala ekonomiska styrning i form av graden av decentralisering, användandet av budget samt valet av nyckeltal. Rapportförfattarna söker även analysera likheter och skillnader i dessa styrsystem då detta torde vara intressant eftersom de alla tillhandahåller liknande tjänster på en relativt mogen marknad. Genomförande: Det empiriska materialet består till lejonparten av intervjuer med nyckelpersoner inom de svenska storbankerna (FöreningsSparbanken, Handelsbanken, Nordea och SEB).

Council Regulation 1/2003 regulates the application of the competition rules set out in Articles 81 and 82 of the EC-treaty and establishes a reform of the European Competition Law. The purpose of this paper is to illustrate the complex of problems that the regulation leads to concerning the legal certainty for companies within the European Community..

Uppstatsens huvudsyfte är att försöka finna tänkbara förklaringar till varför grundskoleelever i Finland presterar bättre i internationella kunskapsmätningar än svenska elever. Genom en jämförande fallstudie, av typen mest lika design, där alternativa förklaringar utesluts genom att de förekommer i båda utbildningssystemen isoleras effekten av den avsedda förklaringsvariabeln. Förutsättningarna för ledarskapet på olika nivåer inom utbildningssystemen utgör variabeln som avser förklara resultatskillnaden mellan Sverige och Finland i internationella kunskapsmätningar. Ledarskapet delas upp i kategorierna förvaltningsmodell, utvärdering, decentralisering och professionen. Varje kategori operationaliseras och undersöks separat inom båda utbildningssystemen.

Den kommunala folkstyrelsen och självstyrelsen har utsatts för ständiga förändringar under 1990-talet. Dessa förändringar har i sin tur utmanat den kommunala folkstyrelsen och två utmaningar fokuserar uppsatsen på, närmare bestämt de New Public Management (NPM) - influerade styrningsmodellerna, samt relationen mellan stat och kommun. Uppsatsen relaterar dessa utmaningar till en idealbild av den svenska kommunala folkstyrelsen. I ett teoretiskt avsnitt presenteras också New Public Management. Resultaten visar att värden från de nya styrningsmodellerna krockar med värden som är relaterade till idealbilden av folkstyrelsen.

Sedan den svenska bankmarknaden avreglerats har bankernas konkurrens ökat. Det har medfört att det blivit viktigare för dem att ha en väl utformad intern ekonomisk styrning. Styrningen innefattar många olika aspekter och har som syfte att hjälpa företagen att nå sina mål och att öka effektiviteten. Ett av de vanligast förekommande styrmedlen i svenska företag är uppföljning och arbete med budget.Handelsbanken har varit den mest lönsamma banken under de senaste 30 åren, utan att använda budget i organisationen. Detta har krävt en väl fungerande ekonomisk styrning där organisationen bland annat är decentraliserad.

Denna studie presenterar resultaten från en fallstudie som syftade till att beskriva hur en stor, svensk multinationell koncern valt att utforma sitt internprissystem, samt att beskriva orsakerna till dessa val och vilka effekter de har medfört. Vi har valt att främst granska deras internprisförhållande på den svenska marknaden, för att få en bättre och mer detaljerad bild av hur internprissättningen går till.Uppsatsen är grundad på en kvalitativ metod där vi utgått ifrån en abduktiv ansats. Våra primärdata består av personliga intervjuer. Vi har tolkat det insamlade materialet, det vill säga letat efter orsaker, samt försökt hitta kopplingar till teorin och tidigare studier, alltför att skapa ökad förståelse inom området.Vi har kommit fram till att koncernen idag använder sig av en marknadsbaserad metod mellan affärsgrupperna samt metoden avräkning till standardkostnad inom affärsgrupperna. Koncernens främsta syfte med internprissättningen är att skapa rättvisa, enkelhet, samt kostnadsmedvetenhet.

Detta examensarbete har utförts på OEM International, en Teknikhandelskoncern som främst säljer små komponenter för industriautomatisering. Snabb tillväxt medförde trånga och urvuxna lager, en på sikt ohållbar situation som resulterade i planer på ett nytt, större lager. Bygget av detta nya, stora lager i Tranås blev startpunkten för diskussioner kring hur lagerverksamheten egentligen bör bedrivas på lämpligast sätt. Tankar på att ha ett stort centrallager istället för dagens mindre, regionala väcktes, men då ifrågasattes också vilka konsekvenser en sådan förändring skulle bära med sig. Syftet med denna studie är därför att identifiera vilka faktorer som företag bör beakta vid beslut om eventuell överföring av befintliga regionala lagerpunkter till central ort.

Armatec tillhandahåller system, produkter och funktionella lösningar inom värme, kyla och process. Företaget har lager i Sverige, Norge och Danmark. Under senare tid har företaget sett att lagret i Norge utgör en stor kostnad. Armatec har därför börjat fundera på om de skulle tjäna på att centralisera logistikstrukturen dvs. stänga lagret i Norge och utöka centrallagret i Göteborg.