I en sjundeklass utfördes ett projekt som gick ut på att utföra en HIV/AIDS-kampanj där eleverna skulle delta genom produktionen av kortfilmer som sedan skulle läggas ut på den nätverksbaserade mötesplatsen, på YouTube. Det centrala syftet var att på prov använda Internet och film som hjälpmedel i undervisningen och samtidigt att nå fram med information gällande ämnet. Jag ville granska bland annat vilken ny kunskap samt vilka nya tankar och funderingar eleverna kan få kring HIV/AIDS-ämne genom detta projekt och som metod använde jag bland annat en kort nätverkbaserad enkät. Eleverna tyckte att projektet var underhållande och svarade att man lär sig på ett bättre och roligare sätt när man arbetar med datorn. Även om projektet var kort kan man summera att genom sitt aktiva deltagande i projektet väcktes det hos eleverna känslor och funderingar och de fick en hel del ny kunskap om HIV/AIDS-ämnet..

Syftet med denna studie är att beskriva hur den fysiska inomhusmiljön på ett fritidshem som är integrerat i skolans lokaler är utformad samt hur pedagogerna avser att miljön skall användas. Syftet är även att skildra hur barnen i praktiken använder denna miljö. Studien har utgått ifrån följande frågeställningar: Hur ser den fysiska inomhusmiljön ut på det undersökta fritidshemmet? Hur talar pedagogerna om på vilket sätt denna inomhusmiljö är tänkt att användas? Hur använder barnen inomhusmiljön? För att få svar på frågorna utgår studien ifrån en forskningsöversikt. Det centrala i denna är olika aspekter av miljön och dess användning. Den empiriska undersökningen är genomförd på en avdelning där intervjuer och observationer användes.

Med avstamp i teorier från George Herbert Mead, Charles Horton Cooley och Thomas J. Scheff kommer vi i denna uppsats fokusera kring frågan, vilken betydelse har läraren för utvecklingen av elevens självkänsla?Med utgångspunkt i dessa teorier och vissa centrala begrepp såsom spegeljag, sociala band och ME och I kommer vi att fördjupa oss i den verklighet där eleven möter sin lärare, hur detta möte påverkar elevens personliga utvecklig mot en identitet samt hur relationen påverkar elevens utvecklig mot ett själv och deras självkänsla.  Eftersom ungdomar tillbringar mest tid i skolmiljön och där lärare är de vuxna, vill vi undersöka om relationen med lärare påverkar ungdomar när det kommer till personlig utveckling, självkänsla och identitet.Nyckelord: självkänsla, personlig utveckling, skola, relationer.

Detta arbete handlar om stressade barn i skolan. Syftet med detta arbeteär att skapa förståelse för vad som gör barn stressade i skolan och härigenom ge förutsättningar för att kunna hantera de faktorer som skapar denna stress. Denna undersökning är begränsad till tiden kring och under idrottslektionen och härmed är studien inriktad på att klargöra stressen i samband med idrottslektionen.Stress är speciella krav som vår kropp utsätts för. Det finns både positiv och negativ stress och båda är en del av livet. Orsaker till stress hos barn är framförallt föräldrarnas och andras vuxnas förhållningssätt i olika situationer.

Abstract Arleborn Jenny & Linder Emma (2010), Se Mig: en studie om förskolans anmälningsskyldighet. Malmö högskola: Lärarutbildningen Detta examensarbete handlar om hur pedagoger resonerar kring anmälningsplikten. Syftet är att undersöka vilka grunder pedagoger bygger sin anmälan på. Ett annat syfte är att undersöka relationen mellan pedagoger och förälder före och efter en anmälning har gjorts. Forskningsfrågorna är: Hur resonerar pedagogerna kring anmälningsplikten? Vad ligger till grund för att göra en anmälan? Hur resonerar pedagogerna kring relationen till föräldrarna? Det empiriska materialet bygger på intervjuer med tre förskollärare, där även vinjetter har använts.

Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. LKAB är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

Gruvarbete är förknippat med risker och för att kunna bedriva verksamhet under jord på ett effektivt sätt är det viktigt med ett system för att hantera dessa risker. Den tekniska utvecklingen i form av automation och datorisering har lett till stora förbättringar inom den fysiska arbetsmiljön. Gruvarbete är idag inte mer riskfyllt än andra tunga industrier. LKAB är en högteknologisk mineralkoncern och världsledande producent av förädlade järnmalmsprodukter för stålindustrin. De kan konkurrera med dagbrott genom storskalig brytning och avancerad processtyrning.

  Examensarbete genomfördes i samråd med Helenius konsultbyrå. Syftet med arbetet var att utreda och undersöka möjligheterna att förbättra driftekonomi och inneklimat på Radiohusets kontorsbyggnad som är beläget på Gärdet i de centrala delarna av Stockholm. Bakgrunden till arbetet var att det fanns relativt stora problem med inneklimatet i denna del av byggnaden under både sommar och vinter. Vintertid upplevde en stor del av personalen som vistades i byggnaden dragproblem och sommartid är inneklimatet alldeles för varmt för att personalen kan jobba effektivt. En annan del av problemet var att stora mängder energi användes för temperera byggnaden vintertid.

Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ?görs?, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer?Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur brukaren och brukarperspektivet beskrivs i tidningen Evidensbaserad praktik. Frågeställningarna har handlat om de diskurser som funnits kring brukaren och brukarperspektivet och vilken vikt som läggs vid brukarens kunskap. Metoden som har använts i uppsatsen är en kritisk diskursanalys. Studiens resultat visade att det i tidningen framträdde ett flertal diskurser. I beskrivningen av brukaren gick det att urskilja två diskurser som har använts, en klientdiskurs och en brukardiskurs.

Kön och etnicitet är två centrala variabler vid diskriminering på arbetsplatsen. Dock finns en dubbelsidighet i attityder till ledare där å ena sidan forskning visar på att den västerländska mannen ses som den självklara ledaren samtidigt som det pekar mot att det inte finns någon skillnad i ledarskap i avseende på kön och etnicitet. Studien undersökte attityder till ledarskap beroende på kön och etnicitet utifrån tre hypoteser. I studien deltog 158 högskolestudenter, varav 59 män och 99 kvinnor med en medelålder på 22.28 år. Deltagarna besvarade en enkät som bestod av frågor från the Empowering Leadersip Questionnaire (ELQ) och Motivation To Controll Prejudice-scale (MTCP).

(Tiden, minnet, kriget och dess följder. Studier i Eyvind Johnsons verk, särskilt noveller. Fredrik Smeds, D-uppsats i Litteraturvetenskap, Karlstads universitet, Institutionen för kultur och kommunikation, vt 2004.) Författaren undersöker berättartekniken i fyra av Eyvind Johnsons noveller om nutida krig och deras följder. Det indirekta skrivsättet om kriget studeras särskilt. Minnet och tiden uppmärksammas.

Det övergripande syftet med uppsatsen var att kritiskt granska motivationsbegreppet och hur det används i missbruksvården. Mer specifikt var syftet att, utifrån en diskursanalytisk ansats, analysera hur motivationsbegreppet konstrueras lokalt på tre specifika enheter i den kommunbaserade missbruksvården, samt att analysera de lokala motivationsdiskursernas implikationer. Det sistnämnda innefattade att särskilt studera hur klienter och klientkategorier konstrueras i socialarbetarnas diskussioner, hur föreställningar om ansvar och moral tillskrivs olika kategorier och vilka åtgärder som förknippas med olika klientkategorier samt hur dessa åtgärder legitimeras. Till sist ville jag också utröna hur de lokala motivationsdiskurserna är kopplade till större institutionsöverskridande diskurser. Syftet bröts ner i tre huvudsakliga frågeställningar: Vilka betydelser laddas motivationsbegreppet med? Vilka klientkategorier går att urskilja i socialarbetarnas tal om motivation? Vilka lokala motivationsdiskurser går att urskilja i socialarbetarnas konstruktioner av motivationsbegreppet och hur relaterar de till större diskurser? Materialet bestod av fältanteckningar och ljudupptagningar som inhämtats genom observationer av teamkonferenser, samt fokusgruppintervjuer, på tre kommunala enheter som dagligen kommer i kontakt med människor med en missbruksproblematik.

Arbetet med ensamkommande barn är relativt nytt och outforskat i Sverige. Den här artikeln tittar närmare på uppfattningar och erfarenheter om mobbning och diskriminering hos vägledare som jobbar på ett boende för ensamkommande barn. Genom fyra semistrukturerade intervjuer samlades ett kvalitativt datamaterial in. De centrala fynden i studien visar att vägledarna tenderar att förklara diskriminering utifrån individers handlingar och undgår att se strukturella orsaker. Ungdomarna tros vara mindre utsatta för mobbning och diskriminering än svenska ungdomar.

Studiens syfte har varit att undersöka hur transsexuella personer passerar som sitt upplevda kön och om det finns några skillnader mellan hur transsexuella män respektive transsexuella kvinnor passerar. Transsexuella personer beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhället som ibland råkar ut för negativ uppmärksamhet genom olika typer av stigmatiseringar, till exempel för att de inte följer heteronormen. Därför valde jag stigma och queer som teoretiska begrepp för att analysera empirin. Materialet varvas även utifrån de centrala teman som vuxit fram genom tio kvalitativa intervjuer i en abduktiv analys. Resultatet ger sedan exempel av hur transsexuella personers vardag kan se ut genom kopplingar med hur väl de passerar som deras upplevda kön.