Andelen svenska lantbrukare i övre medelåldern ökar, samtidigt minskar andelen lantbrukare under 35 års ålder. Detta problem återfinns i hela västvärlden och har nu uppmärksammats även från politiskt håll. Nyligen framlades ett åtgärdsprogram om hur Centerpartiet vill föryngra lantbrukskåren, författarna ville därför undersöka de faktiska barriärerna som hindrar yngre från att komma in i branschen. Genom undersökning av inträdesbarriärer för småföretagare, där det finns betydligt mer studier, har författarna kunnat urskilja ett antal barriärer som skulle kunna vara hinder för succession även i lantbruksbranschen. Den mest allmänt diskuterade är kapitalbehovet, men det finns fler. Några exempel som kan nämnas är hur inkomstpotentialen ser ut i framtiden, möjlighet att vara ledig och sociala barriärer. Något som också påverkar möjligheterna för yngre att starta är utbudet på marknaden, då många äldre väljer att behålla företaget så länge som möjligt. För att studera denna problematik, om in- och utträdesbarriärer i lantbruksbranschen, har författarna genomfört intervjuer som grundar sig på den litteraturgenomgång som genomförts.

Denna undersökning analyserar debatten som försiggick i två svenska tidningar, valåret 1991, kring den av socialdemokraterna föreslagna gymnasiereformen.Reformen var frukten av ett långt politiskt förarbete där viljan att förändra gymnasieskolan inte bara var en partipolitisk fråga utan även något fackförbund som bland annat TCO länge arbetat för den. Ambitionen med reformen var att skapa ett gymnasium där alla elever skulle gå i tre år. Genom detta ville Socialdemokraterna utjämna kunskapsklyftorna mellan elever som gick yrkesinriktade program och de som läste på mer teoretiskt inriktade linjer.Frågor började dock dyka upp under de första månaderna på det nya året. Hur skulle reformen finansieras? Hur skulle lärareresurserna fördelas för ett stort antal elever som nu också skulle läsa fördjupade teoretiska kurser under lika lång tid som alla andra? Den politiska opinionen i Sverige var inte sen med att blåsa till attack och i både Svenska Dagbladet och i Lärarnas tidning höjdes kritiska röster.Syftet med min undersökning blev att försöka analysera vilka huvudargument som fördes fram i tidningarna, för eller emot reformen.

I Jönköpings kommun har stora utvecklings- och ombyggnadsarbeten pågått under ett an-tal år. En av de största förändringarna är en bro som byggdes över Munksjön och stod fär-dig under år 2006. Bron kan ses som en katalysator för flera andra projekt som har löpt pa-rallellt med broprojektet. Uppsatsen fokuserar på processen som förlöpt från det att brons planeringsstadium inleddes 1990 till dess att det slutgiltiga byggnadsbeslutet togs 2004.Bron var kontroversiell i bland annat miljöhänseende, men även ekonomiskt och i trafik-hänseende ansågs den vara en tveksam lösning på centrums problem. Första steget i upp-satsarbetet var att samla in information, främst från olika kommunfullmäktigedokument samt underlag som använts när beslut fattats i kommunfullmäktige.

Syftet var att utreda partiernas ställning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasåsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehållet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehållet handlar omhuruvida kommunaliseringen är bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras på ettvettigt sätt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i många fall.

Syftet var att utreda partiernas ställning till genomförandet av kommunaliseringen samt partiernasåsikt idag. Arbetet har lyft fram en del av de argument som fanns för- och emot innehållet iproposition 1990/91:18 ?Om ansvaret för skolan?. Det huvudsakliga innehållet handlar omhuruvida kommunaliseringen är bra för svenska skolan samt hur den skulle genomföras på ettvettigt sätt. Dock var regeringens proposition alldeles för otydlig i många fall.