The purpose of this paper is to examine the narrative in You are a bad man, mr Gum! to be able to understand and explain the intermedial aspects of the work. I assume an intermedial, narratological and reception theory perspective in my analysis. The method of close reading is used combined with a reader-oriented perspective. I examine the medial aspects of the chosen work through the pictures, the text, and the iconicity of the typographical pattern of the text. To reach my goal, the following questions are dealt with: What is the character of the narration? How do the various media interact in the production of meaning? What is the relationship between the text and the implicit reader? What is the narratological difference between reading the book aloud and silently? The theoretical framework f the paper consists of narratological and intermedial theories.

Med utgångspunkt i teoribildningen kring ett partis agerande på olika arenor och den förändring som har kunnat noteras kring Centerpartiets agerande på väljararenan under senare år, är syftet med denna studie att se ifall vi idag kan förstå Centerpartiets kommunikation på den interna arenan utifrån deras idéprogram från 2001 och med detta uttala oss kring en eventuellförnyelse av partiet på denna arena. Utifrån ett idéanalytiskt angreppssätt baserat på idealtyper, skapade för ny- respektive socialliberalism samt konservatism, studeras material från partiets riksstämmor i relation till idéprogrammet från 2001. Detta genomförs för de fyra funktionerna; syn på människans natur, syn på frihet, viktigaste enhet i samhället samt syn på människors välfärd. Resultatet visar att vi idag kan förstå Centerpartiets interna kommunikation relativt väl utifrån idéprogrammet från 2001 men att det samtidigt kan noteras en förändring kring synen på samhällets viktigaste enhet i riktning mot en ökad fokusering på individen..

Studiens syfte har varit att försöka öka kunskapen när det gäller det centrala och underliggande i utvalda partiers flyktingpolitik. Frågeställningarna har varit: Hur beskriver några svenska riksdagspartier sin flyktingpolitik med avseende på centrala aspekter, såsom vem som skall få asyl, på vilka villkor, uppehållstillstånd eller ej? Hur beskriver partierna sina tolkningar av några grundläggande perspektiv av EU: s flyktingpolitik? Vilka möjliga likheter respektive skillnader uppvisar de i avseende politiskt innehåll? För att besvara frågeställningarna genomfördes en kvalitativ, kritiskt analys, av typen innehållslig idéanalys. De fem partier som valdes ut var följande: Moderata Samlingspartiet, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Miljöpartiet de Gröna samt Socialdemokraterna. Frågeställningarna besvarades och analyserades ur det socialkonstruktionistiska perspektivet, begreppen makt och humanitet samt ur tidigare forskning.

Syftet med den här uppsatsen är att beskriva riksdagsledamöternas twittrande och försöka lyfta framnågot av det som kännetecknar Twittermediet. Det uppfylls genom att besvara frågorna:? Vilken typ av interpersonella språkhandlingar utförs i riksdagsledamöternas twittrande?? Hur kan man kategorisera och beskriva de interpersonella språkhandlingarna?? Skiljer sig språkhandlingarna åt beroende på parti-, blocktillhörighet eller kön?? Finns det några språkliga särdrag som är typiska för riksdagsledamöternas användande avTwittermediet?Frågorna besvaras genom att undersöka alla tweets som skrevs av någon ledamot av Sverigesriksdag den 5 mars 2013. Uppsatsen beskriver flera aspekter av riksdagsledamöternas twittrande. Vanligaste allmänna språkhandling är ett påstående, ibland följt av en fråga.

The empirical material of this study consisted of tweets by four leading politicians in Sweden: Carl Bildt of Nya Moderaterna, Annie Lo?o?f of Centerpartiet, A?sa Romson of Miljo?partiet and Jonas Sjo?stedt of Va?nsterpartiet. The aim of the study was to examine how they use Twitter as a political tool and what that says of the mediatization of politics. What content did they publish, how did the content differentiate between them and what political messages and other subjects occurred in their tweets? Does the political debate become fragmented because they?re only allowed to use 140 characters on Twitter? The theoretical framework and method applied for the research was based upon critical discourse analysis (CDA), with special interest in ideology and mediatized discourse.The result of the study showed that the content they published consisted mostly of criticism towards political opponents, rather than of independent political opinions.

The Swedish Prime Minister, Tage Erlander, made a speech on the 22 of August 1961 in which he dismissed speculation that Sweden was seeking to abandon its neutral stance and non-alignment in foreign policy with a view to requesting membership of the European Economic Community. The reason was that the EEC was supposed to have a political part where a connection with NATO should have existed. This speech led to a domestic discussion which has been called the most intense debate of foreign affairs in recent history. The purpose of this paper is to analyse the reactions of the other parliamentary parties to Erlander?s speech.

Den strategiska politiska kommunikationen och valkampanjerna har blivit allt viktigare (Nord & Strömbäck, 2003, s.47). I Samband med detta har det marknadsorienterade partiet upptäckts framträda, ett parti som inte längre är knutet till sina ideologiska värderingar utan strävar efter att tillfredställa marknadens önskningar och behov (Strömbäck, 2009, s.228; Lilleker & Lees- Marshment, 2005, s. 1).Syftet med denna studie är att, utifrån teorin om politikens marknadsorientering, undersöka hur de svenska riksdagspartiernas ideologiska värderingar och aktuella sakfrågor är närvarade i de politiska tv-reklamerna från valrörelsen 2010. Vi undersöker hur partiernas ideologiska värderingar kommer till uttryck och i vilken utsträckning reklamfilmerna fokuserar på ideologiska värderingar respektive aktuella sakfrågor. Vi studerar även hur kopplingen ser ut mellan de aktuella sakfrågor som lyfts fram och de ideologiska värderingarna.

Title: Similarities or differences within the centre-right? A study of the potential for party fusions within in the Swedish centre-rightAuthor: Charlie WeimersAim: The thesis seeks to find the potential for party fusions within the Swedish centre-right by analyzing the ideological similarities and differences between the parties.Method/Material: In the thesis, four dimensions of the parties? ideologies are analyzed: view of man, theory for societal structures, fiscal theory and moral values. The results of the study of the ideologies are then compared. The investigation is done with the party manifestos as starting point and with the analysis of ideas as theoretical tool.Main Results: The comparative analysis, based on the parties? ideological views, shows specific party constellations are more probable than others.

Jag har för denna uppsats granskat språkbruket i samtliga riksdagspartiers jämställdhetsplaner, i avseendet språk och kön, detta för att undersöka hur språkbruket ser ut för aspekterna personliga pronomina, titlar och personbeteckningar, böjning av adjektiv i naturligt genus, förekomst av ord och ordkombinationer som ?kvinnor?, ?män? och ?kvinnor och män? och snarlika ord samt omskrivningar. De partier som omfattas av min undersökning är Centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet, moderaterna, socialdemokraterna och vänsterpartiet.Mitt syfte med uppsatsen är att se i hur stor grad riksdagspartierna använder ett jämställt språk. Fokus i min uppsats ligger på att analysera hur de olika partiernas texter är uppbyggda och vilka språkliga verktyg partierna använder sig av för att språket inte ska upplevas obalanserat eller riktat till endast ett av könen. En kartläggning av språkbruket i jämställdhetsplanerna kan visa på ambitionen att skriva könsneutralt, vilka strategier som tillämpas för att kringgå könsmarkörer samt eventuella omedvetna könsmarkeringar.

Sammanfattning En fältstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlägga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmäktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmärksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta är medvetna om att det politiska engagemanget bland samhällsmedborgarna minskar. Vi fick en känsla av detta inte stämde med Centerkvinnorna och blev därför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien är att utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förståelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den påverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor.

Sammanfattning En fältstudie genomförd av samma författare som till denna studie, med syfte att kartlägga de olika politiska partierna som representeras i Karlskrona kommuns kommunfullmäktige var början till denna uppsats. Det var i den det uppmärksammades att Centerkvinnorna har en hög mötesfrekvens och inte samma fallande medlemsutveckling som Centerpartiet. De flesta är medvetna om att det politiska engagemanget bland samhällsmedborgarna minskar. Vi fick en känsla av detta inte stämde med Centerkvinnorna och blev därför intresserade av vad det var som fick dem engagerade. Syftet med studien är att utifrån ett kunskapssociologiskt perspektiv öka förståelsen för hur vardagsverkligheten konstrueras, hur den påverkar handlandet och skapar mening för fem Centerkvinnor. Studien har utförts med en kvalitativ ansats och grunden till uppsatsen bygger på en gruppintervju med fem Centerkvinnor.

Politisk TV-reklam är ett relativt nytt fenomen i Sverige. Mot bakgrund av att partierna i reklamen helt kan styra över meddelandet och att det finns en begränsad mängd svensk forskning på området, är det intressant att undersöka vilka strategier som används. Syftet med uppsatsen är att jämföra partiernas valfilmer inför riksdagsvalet 2014 och ta reda på vilka strategier som används för att övertyga väljarna i bild och text. Vilka är de centrala budskapen och använder partierna liknande eller olika grepp i sin kommunikation? Materialet består av sex av partiernas valfilmer som visades på TV4 inför riksdagsvalet.

Flexicurity is a union of the English words flexibility and security. The union of the two words to one common term, hints that flexibility and security does not have to be each others counterparts in order to achieve good economical development and employment. Flexicurity, as it is found in Denmark, is described as a three part model composed of active labour market politics, generous financial compensation in the case of unemployment and flexible labour law. The existence of strong collective agreements and three part cooperation is of great importance for the good flow of the Danish model. The same goes for education of different kinds.

Denna uppsats är ett examensarbete skrivet inom ramen för lärarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inställningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under två debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrågan om ett återförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjälp av textanalys därmotioner från riksdagen och propositioner från regeringen analyserades för att belysa derasinställning i frågan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas inställning tillett återförstatligande utifrån en textanalys där deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas inställningkategoriserades utifrån de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvärdering.

Titel: Det är insidan som räknas.Författare: Henrik Åberg.Kurs: Examensarbete i Medie- och kommunikationsvetenskap, Göteborgs Universitet.Handledare: Nicklas Håkansson.Sidantal: 55 inklusive bilaga.Antal ord: 20,739.Syfte: Att undersöka hur svenska partiledare framställdes visuellt på valaffischer i samband med riksdagsvalet 2010.Metod: Kvalitativ innehållsanalys av text och bild på valaffischer.Material: Sex valaffischer med partiledare från 2010. En av vardera av följande; Moderaterna, Kristdemokraterna, Centerpartiet, Vänsterpartiet, Socialdemokraterna och Miljöpartiet.Huvudresultat: Studien har visat att partiledarna fick mycket plats på valaffischerna och att partiledarna aktivt utförde något i bilderna. Partiledarna framställdes i sammanhang där omgivning och bildtext tillsammans skapade ett övergripande budskap. Partiledarnas personliga egenskaper var många och skilde sig en hel del mellan de olika affischerna. Det fanns däremot ett tydligt fokus på ledaregenskaper och särskilt på egenskaper som styrka och kompetens.