This essay is a work on Mircea Eliades's interpretation of the religious human understood as "homo religiosus" and the role of the shaman from the Eliade perspective. In Eliade human existence consists of a dichotomy between the sacred and the profane. The question is whether one can understand the concept of Eliades ?axis mundi?, center of the universe? Can we create an understanding of human existence with Eliade? Can one use  phenomenology of religion as perspective for the exploration of ?reality?? Furthermore, this paper aims to understand the role of the shaman has religious worldviews. Shamaism  is through an ecstatic technique traveling to other cosmic plane, in order to gain knowledge that would otherwise not be reached.

The main purpose of this thesis is to examine the process of selecting films at Bibliotekstjänst and at Swedish public libraries. The tools that have been used for analysing and interpreting the results from the interviews and the questionnaire are theory-based models describing the selection process concerning film and Carl Gustav Johannsen?s quality definitions. The result of the investigation shows that Bibliotekstjänst doesn?t really work with any quality definitions in their selection process.

Syftet med uppsatsen var att försöka se om det finns ett samband eller en likhet för de båda områden som jag först kom i kontakt med som använde begreppet synkronicitet (kvantfysik och psykologi) och om betydelsen av begreppet var detsamma och dessutom om det fanns angränsande områden som använde sig av begreppet synkroniciet eller något liknande, och vilken innebörd samma begrepp, synkronocitet, i sådana fall kunde ha både vetenskapligt, psykologiskt och religiöst för att återknyta till det område som C-nivån av Religionsvetenskap skulle beröra, nämligen religion och vetenskap.Jung har själv refererat till magi och mirakel när han förklarat vad han menar med synkronicitet vilket gjorde att det var naturligt att söka på de områden som använder sig av och beskriver detta. Jag har därför försökt att belysa förekomster och situationer, förutom kvantfysiken och Jungs egna teorier om synkronicitet, som jag uppfattat har likadana eller liknande beskrivningar av upplevelser av fysisk eller känslomässig karaktär. Det jag kom fram till var att religionen också beskriver tillstånd som innehåller de beståndsdelar som Hopcke sammanfattade synkronicitet med, akausalitet, djup emotionell upplevelse, symbolisk och att de inträffar vid betydande övergångar i livet, även om det inte kallas för synkronicitet. Detsamma gäller för det som vi i vardagslag beskriver som ?slumpen? och som vi normalt inte ger någon större betydelse förrän vi ser det inträffade i ett större sammanhang eller i ett senare skede och först då ger det en innebörd.Kvantfysiken använder sig av begreppet synkronicitet och beskriver hur helheten består av delar som har en inbördes relation, har betydelse för varandra och egentligen inte går att separera, dock beskrivs det inte ha någon känslomässig karaktär.Vi kan konstatera att den innebörd som Jung gav ordet synkronicitet finns att känna igen på de områden som jag försökt att använda mig av, vetenskap, psykologi, religion och i ?vardagssammanhang?..

Uppsatsen behandlar arketypanalys. Arketypanalysen är tillämpad på huvudperonen Freja och de i hennes närhet för att se hennes resa i individuationsprocessen. Genom karaktärerna runt omkring henne ser vi hur arketyperna tar form och hjälper Freja finna sig själv..

Syftet med detta arbete var att kritiskt granska historieläromedel ur ett genusperspektiv.Arbetet belyser hur utvalda karaktärer såsom Gustav Vasa, Gustav II Adolf och drottningKristina framställs i text under en 20 års period, det vill säga från år 1980-2000. För attavgränsa mig valde jag att granska sju läroböcker i ämnet historia, som är eller har varitläromedel för årskurs 4-6. Avsikten med arbetet är att se vilka egenskaper som förmedlas omde ovanstående karaktärerna, och om läromedlen är förenliga med styrdokumentens krav omjämställdhet. Resultatet visade bland annat att de manliga karaktärerna utmärktes medegenskaper såsom: Ledarskap, aktiva, energiska och kloka. Samt att Kristinas egenskaperutmärktes såsom: Omogen, pojkaktig och känslosam.

Bergslagets museum is one of the oldest industrial museums in Sweden. It opened in 1922 in Falun, by the big mining company Stora Kopparbergs Bergslags Aktiebolag. This is a study of why a company would be interested in running a museum, why Bergslagets museum opened and who the people were that created it.Several persons were involved in collecting and organizing the models of old machinery, letters, paintings, pictures that was to become the Bergslagets museum. This paper shows different motives behind the opening of an industrial museum in Falun and gives a presentation of its superintendants, Carl Sahlin, Alvar Silow, Erik Johan Ljungberg and Olof Söderberg. All of them were central in the creating of the Bergslagets museum, today known as Gruvmuseet i Falun..

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Olsson, Per-Henning: Petterssons sjunde symfoni. En jämförelse mellan formen i Allan Petterssons Symfoni nr 7 och Gustav Mahlers Symfoni nr 9, sats I. D-uppsats i musikvetenskap, ht 2001. Institutionen för musikvetenskap, Uppsala universitet.Uppsatsen syftar till att belysa Allan Petterssons symfonikomponerande, med avseende på form. Detta görs genom en jämförelse mellan Pettersson och Gustav Mahler.

The purpose of this thesis is to examine the quality notions used by the library personnel responsible for the video game department at Malmo City Library. Furthermore, the thesis aims to assess how these notions of quality relate to properties of the actual collection of video games. The empirical results are based on interviews with the responsible library personnel. The result is then analyzed by an interpretation of Carl Gustav Johannsen?s library adapted, theory-based, model of quality definitions.

Denna uppsats studerar och analyserar samspelet mellan utrikesminister Carl Bildt och journalisterna i tre medialt uppmärksammade intervjuer samt undersöker vilka strategier parterna nyttjar i dessa.I bakgrunden till uppsatsen presenteras begreppet politikens medialisering som är den process som förklarar varför journalistik och politik är så starkt beroende av varandra idag. Dessutom berörs ämnena medieträning och intervjuteknik.Uppsatsens teoretiska ram utgår från forskningsteorier om den journalistiska intervjun. Här redogörs för vilka normer och förväntningar som finns på en journalist och en politiker, när det gäller till exempel asymmetrisk turtagning och de diskursiva roller parterna intar. Teorierna berör intervjun som form för granskning, institutionaliserad interaktion, maktrelation och teamframträdande.Materialet som studeras är tre stycken intervjuer med Carl Bildt. I den första intervjuas han av Ulf Kristofferson för TV4 Nyheterna.

Offentliga platser har i uppgift att vara öppna för allmänheten, men ändå har exkluderande design givits större utrymme på offentliga platser världen över och så även i Sverige. I uppsatsen undersöktes exkluderande och inkluderande design genom en kvalitativ fallstudie bestående av en inventering och ett flertal observationer vid Gustav Adolfs torg i Malmö. Observationerna genomfördes utifrån element som är vanligt förekommande på offentliga platser, vilka utgjordes av bänk, mur, toalett och fontän. Undersökningen resulterade i hur dessa element används och av vem. Resultatet från fallstudien utgjorde underlag för en kritisk diskussion som lyfter frågan kring vad exkluderande och inkluderande design är, i de aktuella fall fenomenet förekommer samt vad konsekvenserna blir med att använda den här typen av utformning på offentliga platser.

I vår vardag utsätts vi hela tiden för bilder av olika slag, vissa påverkar oss på ett medvetet plan medan andra verkar gå oss obemärkt förbi. Vad är det som gör att vissa bilder påverkar oss mer än andra? Vad sätter bilderna igång inom oss? Vi tolkar allt vi ser utifrån våra egna referensramar vilket gör att en bild kan ha otaliga betydelser, allting ligger hos betraktaren. Jag vill undersöka detta och se hur olika människor kan tolka en och samma bild och försöka förstå varför den tolkas på så olika sätt. En bild kan väcka väldigt starka känslor hos en person samtidigt som någon annan inte ens reflekterar över motivet.Jag har använt mig av bilder som jag själv har valt ut av olika orsaker, vissa för att provocera fram starka känslor och vissa för att de helt enkelt tilltalar mig personligen.

A part of the Swedish TV-show Levande livet that aired between 1983 and 1984 was devoted to wine. This was the first time a wine tasting was being broadcasted in Sweden. Terms as ?sweaty horse? and ?moulded pile of leaves? ? that the wine connoisseurs Carl Jan Granqvist and Knut-Christian Gröntoft used to describe the wines ? became objects of both appreciation and ridicule. Their way of talking about wine reminds of Robert Parker?s wine language, which grew of importance from the 1970s and onwards.                      The purpose of this thesis is to try to write a history of taste.

Anna Larsson Frid (2006) Carl Jonas Love Almqvist SONGES Projektarbete på 2000-talet (Carl Jonas Love Almqvist SONGES a school project in the 21th century). Skolutveckling och ledarskap, Lärarutbildningen, Malmö högskola i samarbete med Musikerlinjens pedagogiska kompletteringskurs, Musikhögskolan i Malmö. Syftet med mitt examensarbete är att jag ska få inblick i hur gymnasieeleverna upplever arbetsprocessen i projektarbetet inom en ovanlig genre: Almqvists Songes (med den svenska översättningen Drömmar). Eleverna ska få pröva sina förmågor och lära sig att bäst utnyttja sina resurser. För att uppnå mitt syfte har jag intervjuat fem gymnasieelever som medverkar i projektet.

I denna uppsats kommer vi att behandla frågan om huruvida Gustav Vasa och Saddam Hussein kan anses vara landsfäder eller tyranner. Det finns mer eller mindre identiska strukturer vad gäller likheter mellan Vasa och Hussein som ledare och person. Likheterna yttrar sig i formen av ledarskap och strävan efter att bilda en stark nation, samt deras ambition att framstå som en stark symbol för makten. Men skillnaden mellan Vasa och Hussein är att det gjordes under olika historiska, sociala och politiska premisser. I Sverige fanns det en stark tro på att förändra Sverige från flera löst sammanhängande landskap till en stark enad nation.