Alzheimers sjukdom är den vanligaste demenssjukdomen i Sverige. När en person drabbas av sjukdomen, påverkas även många närstående. Detta resulterar i en livsförändring även för dem. Närstående blir en del av sjukdomen och det är ofta de som vårdar sin partner i hemmet. Detta är ett stort ansvar som med tiden kan bli påfrestande, då ens partner blir allt sjukare.

Syftet med denna studie är att öka kunskapen om och förståelsen för hur olika tidningar väljer att framställa samma händelse i text och bild. Vi har gjort en empirisk undersökning av nyhetstexter publicerade om Arbogamorden som skedde 2008. De tidningar vi valt att studera är Bärgslagsbladet/Arboga Tidning och Vestmanlands Läns Tidning på grund av sin geografiska närhet till händelsen samt Dagens Nyheter och Aftonbladet på grund av sin rikstäckning.Vi har med hjälp av en massmedieretorisk analysmodell gjort en kvalitativ innehålls analys som har legat till grund för vårt resultat. Det vi under arbetets gång har kommit fram till är att skillnaderna är stora och många. Aftonbladet har stått för en mer sensationsinriktad journalistik och har, har enligt vår bedömning av det undersökta materialet, ofta befunnit sig i gränslandet för hur denna typ av arbete bör utföras för att inte bryta mot befintliga pressetiska regler.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Funktionella brister i ett abstract kan leda till att den vetenskapliga rapporten riskerar att inte bli läst medan ett välskrivet abstract kan fungera som en inträdesbiljett till den vetenskapliga arenan. Vetenskaplig sakprosa ska enligt genrens krav vara opersonlig och transparent, vilket oftast betyder ett restriktivt uttryck av författarröst. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarstudenter använder författarröst i abstract. Studiens material består av 60 abstract från tre lärarinriktningar, indelade efter utbildningslängd. Abstracten analyserades genom närläsning med hjälp av en analysmodell avsedd att fånga de olika uttryck av författaröst som ryms i abstracten.

Uppsatsens fokus utgörs av den tröghet som präglar processen mot en jämnare köns-fördelning på samhällets högre chefspositioner. Den inleds med en kartläggning av aktuell forskning, som omfattar områdena genus och ledarskap, ledarskapsutbildning, organisationskultur och makt samt en intervjuundersökning som kompletteras med policydokumentanalys. Utifrån analysen som materialet genererar drar jag slutsatser som resulterar i förslag till en alternativ ledarskapsutbildning. Uppsatsens primära syfte är att genom litteraturstudie, kvalitativt upplagda intervjuer med personer på chefsbefattningar, chefsutvecklare, pedagoger inom ledarskapsutveckling, kreativt skrivande och rollspel samt dokumentanalys undersöka förutsättningarna för kvinnli-ga chefer och ledare. Det sekundära syftet är att motivera upplägget på en ledarskaps-utbildning, som både möjliggör en könsutjämning och erbjuder en mall för kreativ le-darskapsutveckling oavsett tidigare hierarkier och strukturer.

Fo?retag och organisationer har individuella uppla?gg fo?r hur de arbetar med feedback, det a?r inte garanterat att na?gon sto?rre vikt la?ggs vid feedback, trots att det utgo?r en va?rdefull resurs. Denna studie identifierar vad som utma?rker en bra respektive mindre bra feedbackprocess fo?r den enskilda medarbetaren och underso?ker hur ett fo?retags riktlinjer och arbetssa?tt pa?verkar medarbetarens mo?jligheter att fa? bra feedback. Fo?r att underso?ka detta har tva? fallfo?retag anva?nts, konsultfo?retagen Accenture och Frontwalker.

Problem: Företag ägnar sig åt ett seriöst hållbarhetsarbete, men det finns anledning att tro att detta inte speglas i deras marknadskommunikation. Förändringar i marknadskommunikation tenderar att vara konservativa, då företag väntar på en indikation från marknaden för ökat intresse av hållbara produkter.Syfte: Huvudsyftet med arbetet är att undersöka huruvida företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som gör ett gediget hållbarhetsarbete också använder en marknadskommunikation som är ohållbar. Som en del av detta arbete kommer en grundläggande definition av ohållbar marknadskommunikation att konstrueras genom teoristudier.Metod: En kvalitativ undersökning har använts, då en fallstudie med bildanalys har genomförts, med empirisk data hämtad från företagens marknadskommunikation.Teori: Den teoretiska referensramen grundar sig i teorier kring marknadskommunikation, hållbarhetsaspekter och konsumtionssamhällets konstruktion.Resultat: Det empiriska materialet redovisas genom fallstudieberättelse, baserad på bildanalysen av marknadskommunikationsmaterial som utförts och den analysmodell som har konstruerats.Analys: Empiriska data som insamlats har jämförts med de teorier som vi använt oss av i den teoretiska referensramen. Resultaten har analyserats för att hitta övergripande likheter inom företagens marknadskommunikationSlutsats: Företag inom ?fast fashion?- och ?fast food?-industrierna som arbetar seriöst med hållbarhetsarbete kan också använda en ohållbar marknadskommunikation enligt den definition som har konstruerats..

I olika delar utav världen finns idag cirka 20 miljoner invandrare som har lämnat sina länder på grund utav krig och fattigdom. Det svenska samhället utgörs idag utav 20 % invandrare. Med den ökade invandringen blir mötet med invandrare allt vanligare inom sjukvården. Detta möte kan bli problematiskt på grund av kulturkrockar, språkproblem och religiösa uppfattningar. Enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982) bör vård ges på lika villkor till all befolkning i Sverige (Hanssen 2007).

Förekomsten av diabetes typ 2 ökar i Europa och världen. Under de nästkommande 20 åren beräknas antalet personer med diabetes typ 2 stiga från 285 till 438 miljoner. Detta anses bero på den sedimenterade livsstilen, som bland annat innefattar fysisk inaktivitet och dålig kost, som blir allt mer utbredd i samhällen världen över. När en människa har ådragit sig diabetes typ 2 så är diagnosen permanent. Sjukdomen kan uppenbara sig i olika allvarlighetsgrader vilka kan behandlas på olika sätt.

Hjärtinfarkt är en oåterkallelig hjärtmuskelskada som uppkommer på grund av syrebrist. De vanligaste riskfaktorerna för en hjärtinfarkt är ålder, kön, tobak, högt blodtryck och högt kolesterol. De flesta riskfaktorerna kan förändras genom att ändra en persons levnadsvanor, men det är svårt att börja med, och behålla dessa förändringar. För att lyckas med motivationsarbetet till livsstilsförändringar krävs en fungerande relation mellan patient och vårdpersonal. Syftet med studien var att beskriva patienters upplevelser av att vilja förändra sin livsstil efter att ha haft en genomgången hjärtinfarkt.

Palliativ vård är en helhetsvård av patienten och dennes familj. Fler människor önskar att få dö i det egna hemmet och olika hemsjukvårdsformer har vuxit fram. Hemsjukvården är en form som har ökat och målet är att ett stort antal personer med sjukvårds- och omvårdnadsbehov ska kunna bo kvar i det egna hemmet. Det vårdvetenskapliga perspektivet beskriver att målet med vårdandet av den palliativa patienten är att förhindra eller lindra lidandet och skapa villkor för välbefinnande. Det är också viktigt att stödja patienten och dennes familj så att de upplever en så bra livskvalitet som möjligt, något som den tidigare forskningen visar.

Dagens samhälle är helt beroende av transporter. Av alla de olika typer av transporter som finns inriktar sig denna rapport på persontransporter. Ytterligare preciserat så handlar uppsatsen om intraurbana persontransporter och kollektiva lösningar på detta. Rapporten är en jämförande fallstudie och har som mål att belysa hur olika kommuner motiverar när en större kollektivtrafiksatsning skall göras. Innan fallen presenteras ges en bakgrund i några av de problem och förutsättningar som finns inom ämnet.

Problem: Teatrar står inför en ekonomisk förändring och kraven på att vara självförsörjande har blivit större. Därför framkom önskemål på förslag och åtgärder för vad Teater Västmanland bör göra för att få fler besökare.Syfte: Syftet var att ta fram en handlingsplan med åtgärder och förslag på vad Teater Västmanland bör göra för att få fler besökare. Vidare är syftet att handlingsplanen även ska kunna appliceras på andra teatrar.Tillvägagångssätt: I en förstudie samlades information in om teatermarknadsföring, upplevelser samt Teater Västmanland. Därefter skapades en analysmodell av teatermarknadsföringens grundpelare som låg till grund för frågeutformningen och insamling av huvudundersökningens data. För att påvisa vilka aspekter som är väsentliga då en teater vill få fler besökare gjordes en validering av huvudundersökningens data och teatermarknadsföringens grundpelare.Handlingsplan: Uppsatsens slutprodukt är en handlingsplan som summerar de förslag och åtgärder som framkom i valideringen av teatermarknadsföringens grundpelare.

Normer och värderingar samverkar för att forma människorna i deras miljö. I socialisationsprocessen utvecklas identiteten som handlar om vad som är viktigt och meningsfullt. Bland de främsta identitetskällorna kan nämnas kön, sexualitet, etnicitet och samhällsklass. Medierna påverkar hur vi förstår olika samhällsfenomen och vilket förhållningssätt vi har till personer och grupper som kallas till exempel flyktingar, invandrare, funktionshindrade eller homosexuella. Hatbrott används som ett samlingsbegrepp för rasistiska, främlingsfientliga och homofobiska brott.

Studier om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter har tidigare utgått från elevperspektiv samt ur specialpedagogers och speciallärares perspektiv. Den här studiens syfte har varit att belysa klasslärares uppfattningar om alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter i klassrummet. I vår studie har vi belyst hur klasslärare uppfattar sin egen kunskap och sitt arbete med alternativa verktyg för elever i läs- och skrivsvårigheter avseende måluppfyllelse och delaktighet. För att ta reda på dessa uppfattningar har vi använt en fenomenografisk ansats och genomfört kvalitativa intervjuer med 16 klasslärare i grundskolan.  Vi har använt en fenomenografisk analysmodell för att få syn på de olika uppfattningarna. Vi har tolkat uppfattningarna utifrån specialpedagogiska perspektiv.