Denna uppsats uppmÀrksammar fenomenet volontÀrturism som anses vara mer utav en vÀlgörande form av resa, dÀr volontÀrer anmÀler sig frivilligt att arbeta ideellt med olika projekt runt om i vÀrlden, en turismform som Àr ömsesidigt fördelaktig för bÄda parter. VolontÀrer reser sjÀlva eller med en organisation till olika lÀnder för att erbjuda sin tid och hjÀlp i olika projekt, bland annat för att fÄ erfarenhet och en upplevelse i retur.Syftet med denna studie Àr att begreppsliggöra vad volontÀrturism Àr och dess innebörd, samt undersöka hur en volontÀrturists vardag ser ut, innefattande deras arbetsuppgifter, förpliktelser och upplevelser i Kenya. Sedermera undersöker vi Àven volontÀrturisternas förvÀntningar kontra den faktiska upplevelsen pÄ deras resa till vÀrdnationen.  För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte och frÄgestÀllningar har vi genomfört intervjuer med Ätta volontÀrer, varav tvÄ skedde pÄ plats i Nairobi, Kenya, samt sex intervjuer per mail. Vidare genomfördes intervjuer med tvÄ olika volontÀrorganisationer, nationella samt internationella. Organisationerna som intervjuades var ICYE och PeaceWorks.

The purpose of this study is to examine the relations of power within the discourse of integration and my focus will be on power relations and structural discrimination. The study origins from four qualitative interviews with employees from the County administrative board as well as from the Employment office.The theoretical framework is based upon Social Constructionism, Postcolonial Theories and with an intersectional perspective. The recent critical research from The Official Report on power, integration and structural discrimination (Utredningen om makt, integration och strukturell diskriminering) is used as well as Foucault's theory of biopower which is discussed within the analysis.The study indicates that although integration often is addressed as a reciprocal process, it is still assumed that They should be integrated by Us. The present government's one-sided focus on employment has proved difficult for the employees to put into practise and when the responsibility of obtaining employment is based upon the individual alone, she/he becomes responsible for her/his own integration..

Övervikt och fetma Ă€r ett problem som finns i hela vĂ€rlden. I takt med att detta ökar, blir ocksĂ„ riskerna att drabbas av sjukdomar större hos dessa mĂ€nniskor. Förutom sĂ€mre fysisk hĂ€lsa leder övervikt och fetma Ă€ven till ökad psykisk ohĂ€lsa. Syftet med litteraturstudien Ă€r att belysa mĂ€nniskors upplevelser av att leva med övervikt eller fetma. I studien har nio vĂ„rdvetenskapliga artiklar analyserats, vilket resulterat i tre huvudkategorier.

Syftet med denna studie har varit att belysa situationen för transpersoner i det svenska samhÀllet, med fokus pÄ hur normer om manligt och kvinnligt framstÄr i mina informanters berÀttelser om deras vardagsverklighet. Materialet bestÄr av nio djupintervjuer med transpersoner inom grupperna transvestism, transgenderism, transexualism och intergenderism.UtgÄngen har visat pÄ att en avgörande faktor i informanternas liv Àr huruvida de bedöms utifrÄn kulturella förestÀllningar om autencitet kopplat till kategorierna man/manligt och kvinna/kvinnligt. Flertalet informanter vittnar om osynlighet som en pÄtaglig problematik i vardagsverkligheten. Vilket Àr följden av omgivningens stÀndiga betraktande av ytan som den enda sanningen. Materialet har utöver detta visat pÄ HBT- och RFSL-?vÀrlden? dels som ett alternativt rum för ickenormativa identiteter, och dels som en del av en verklighet dÀr dominerande förstÄelser av manligt och kvinnligt pÄ olika vis konstituerar verkligheten..

In year 2000 the Swedish Public Service television started a new series of programmes named Mediemagasinet. The purpose was to expose the work of journalism through the eyes of a journalist. The programme showed different types of tasks and problems that have to do with journalistic reporting. The form of Mediemagasinet wasn?t anything new but the content was presented as the very first of its kind.

BakgrundI Sverige sker en ökning av Cannabis bruk bland tonÄringar. Rapporter uttrycker oro över att tonÄringar kommer att bli beroende. Bakom varje tonÄring finns anhöriga, förÀldrar eller syskon, som kan utveckla ett medberoende. Medberoende personer lÄter sig ofta styras av personen som missbrukar och tappar dÀrför mÄnga gÄnger fokus pÄ sig sjÀlv och sitt eget vÀlbefinnande. Genom livsvÀrldsteorin betonas mÀnniskans upplevelser och erfarenheter i hennes dagliga liv.

Det pÄgÄr en diskurs om att reducera bilismen och det blir dÀrför allt viktigare att skapa hÄllbara gÄng- och cykelstrÄk. Detta eftersom bilismen pÄverkar staden negativt ur ett miljö- och trygghetsmÀssigt perspektiv. DÄ Karlskrona kommun avser att etablera ett nytt resecentrum med 450 nÀrliggande bostÀder i omrÄdet Gullberna ökar behovet av ett vÀl fungerande gÄng- och cykelstrÄk för detta och omkringliggande omrÄden. Det Àr dÀrför av stor vikt att utveckla det gÄng- och cykelstrÄk som strÀcker sig mellan bostadsomrÄdena Kungsmarken och Marieberg via framtida Gullberna stationsomrÄde och vidare mot halvexternt handelsomrÄdet Amiralen för att tillgodose den nya befolkningsökningen i och med nybyggnation av bostÀder och resecentrum..

Genom Ären har mÀnniskan kontrollerat sÀttet att föda upp grisar pÄ genom olika uppfödningssystem och avel. Trots detta har inte grisarnas beteende förÀndrats mÀrkbart. De har fortfarande i stort sett samma naturliga beteende som vildsvinet, vilka de hÀrstammar frÄn. Syftet med denna litteraturöversikt Àr att belysa vad som kan hÀnda om grisar hindras frÄn att utföra sina naturliga beteenden och presentera vad forskningen har kommit fram till gÀllande de vanligaste beteendestörningarna hos gris. Informationen Àr hÀmtad frÄn artiklar som har sökts fram i olika databaser. Grisar i det vilda spenderar 8 timmar per dag Ät att böka och födosöka samt Àgnar mycket tid Ät att utforska och gyttjebada.

Tiggeri och tiggare Àr idag ett omtalat fenomen som berör mÀnniskor pÄ olika sÀtt. Hur mÀnniskor bildar sig en uppfattning kring ett fenomen kan mÄnga gÄnger avgöras av hur media framstÀller fenomenet. I denna studie presenteras en analys kring hur tiggeri och tiggare framstÀlls i media över en lÀngre tidsperiod. Materialet bestÄr av 30 artiklar publicerade i Dagens Nyheter under perioden december 1998 ? december 2013.

Elevers mediekompetens i fokus ? En studie av hur elever pÄ ett gymnasium upplevde attde utvecklade sin mediekompetens i ett FN?rollspel.Författare: Maud Ahlström & Peo GranbergKurs: Examensarbete i Medie? och kommunikationsvetenskapTermin: Hösttermin 2009Syfte: VÄrt syfte Àr att analysera hur elever pÄ ett gymnasium upplevde att de utvecklade sinmediekompetens i ett FN?rollspel.Metod och material: Undersökningen bestÄr av tre delar. Respondent intervjuer med sexelever som vi analyserat enligt kvalitativ metod. Informantintervjuer med tre lÀrare och enskolledare som vi analyserat enligt kvalitativ metod men som frÀmst anvÀnds sombakgrundsmaterial. En enkÀtundersökning som vi har analyserat enligt kvantitativ metod.Huvudresultat: Vi fann att eleverna utvecklande olika förhÄllningssÀtt till innehÄllet i media ochatt deras mediekunskaper skilde sig Ät pÄ flera plan.

The purpose of this degree project is to clarify how five Kenyan Life Skills teachers discuss about hiv and aids education. Furthermore, to reveal whether the validity claims in their verbal communication refers to facts, morality or personal experiences. This, I will study by examine the teachers knowledge of, and attitudes towards, the disease. The teaching methods they are using and the basis of their validity claims. I have chosen to use semi-structured interviews as method and the theoretical framework is based on JĂŒrgen Habermas theory of universal pragmatics.My result shows that there is a dilemma about whether the respondents knowledge is sufficient or insufficient.

Det övergripande syftet med den hÀr uppsatsen Àr undersöka hur barn och unga upplever kultursatsningar som berör dem. FrÄgestÀllningar som har anvÀnts för att nÄ fram till syftet Àr: Hur ser barn och unga pÄ offentligt finansierade kultursatsningar jÀmfört med egen kulturell aktivitet? Hur ser barn och unga pÄ medbestÀmmandefrÄgor?Upplever barn och unga att de kan pÄverka kultursatsningar som görs i den utstrÀckning som de vill? Hur skulle barn och unga vilja utforma kultursatsningar för dem om de fick bestÀmma? Hur tÀnker barn och unga om artikel 12, 13 och 31 i Konventionen om barnets rÀttigheter? Skiljer barn och unga pÄ begrepp som kultur och fritid?PÄverkar det pÄgÄende paradigmskiftet som barndomsbegreppet och barnkulturbegreppet genomgÄr barns och ungas syn pÄ kultursatsningar som berör dem?Jag har genomfört en materialinsamling i form av en skriftlig enkÀt som ca 700 skolbarn har besvarat och en kvalitativ del dÀr jag genom 21 intervjusamtal och ett tjugotal spontana samtal har frÄgat barn och unga i Äldrarna 4 till 17 Är om hur de ser pÄ kultur och kultursatsningar. Jag anvÀnder hÀr Àven ungas svar frÄn en av BOŽs webbfrÄgor.Studien vilar pÄ en hermeneutisk grund dÀr tidigare teoretiskt material och forskning har anvÀnts kring utgÄngspunkter som makt och diskurs, barndom och barndomsdiskurser, kultur och barnkultur, barnets rÀtt till sitt eget perspektiv samt metoder och tillvÀgagÄngssÀtt vid materialinsamling frÄn barn och unga.Jag har vid sammanstÀllning av materialet frÄn mina informanter funnit att barn och unga vill i större utstrÀckning Àn nu bli tillfrÄgade angÄende satsningar pÄ deras kultur och fritid. Barn och unga skiljer inte pÄ begrepp som kultur och fritid, de vill nÄs av mer kultur och de vill vara med och utforma kulturutbudet sÄ att det passar deras ekonomi och situation.

Dagens stÀder lever upp till kravet pÄ hÄllbarhet i lÄngt ifrÄn alla sina delar. StÀdernas moderna tillskott prÀglas ofta av monotoni och lider av bristande service och otrygghet. Infartslederna skÀr lÄngt in i stÀderna och splittrar upp staden i isolerade delar. Varför Àr det sÄ och hur kan det göras annorlunda? Detta examensarbete syftar till att visa att urbana miljöer kan skapas Àven utanför stadens centrala delar.

Synliggöra och diskutera förskollÀrares olika konstruktioner av det femÄriga förskolebarnet samt den pÄverkan dessa har pÄ förskolans praktik. FrÄgestÀllningar?Vilka konstruktioner av det femÄriga barnet framtrÀder i förskollÀrares skriftliga reflektioner och vilka antaganden ligger till grund för dessa? ?Hur kan dessa konstruktioner av barnet förstÄs i relation till förskolans verksamhet och mötet med femÄringen? ?Hur pÄverkar konstruktionerna femÄrsverksamheten pÄ förskolorna och de möjligheter och begrÀnsningar som följer nÀr det gÀller Lpfö98 (Skolverket, 2011a) riktlinje om att omvÄrdnad, omsorg, fostran och lÀrande ska bilda en helhet?Jag skickade ut 24 inbjudningar till att delta i studien via skriftliga reflektioner med tvÄ öppna frÄgor frÄn samtliga förskollÀrare anstÀllda inom kommunen för att synliggöra deras grundlÀggande antaganden om det femÄriga förskolebarnet och kunna diskutera hur dessa bidrar till konstruktioner av barnen och hur dessa konstruktioner pÄverkar verksamheternas praktiker. Jag fick tillbaka nio reflektioner som sedan bearbetades enligt en diskursanalys vilket synliggjorde nyckelord som lÄg till grund för de tvÄ konstruktioner studien synliggjorde. Mitt resultat visade att förskollÀrarnas förestÀllningar, förvÀntningar och krav pÄ femÄringen leder till ett bemötande utifrÄn tvÄ olika konstruktioner av barnen.

The aim of this study was to examine the existing discourse of youth robberies from year 2003 to year 2013 in DN and Aftonbladet. By using discourseanalysis as theory and method I have studied newsartikles from these two newspapers.The study shows that the portrayal of youth robberies is focused on the young muggers as a group and not as individuals. The groups that are mentioned are young men and women, children and muggers with another ethnical background than swedish. Girls, children and ethnical background are given more attention in the articles, and are portrayed as more problematic. The youth robberies are described as brutal and are focused on the young muggers as unrestrained, evil individuals with no future.The analysis also shows that a change in the discourse is taking place during the studied period.