Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur HR:s identitet konstrueras diskursivt i facktidningen Personal & Ledarskap. Vi undersöker ocksÄ vilka motsÀttningar och spÀnningar som synliggörs och osynliggörs i Personal & Ledarskap, kopplat till HRs identitet, och hur dessa kan förstÄs utifrÄn diskursteori. En utgÄngspunkt tas delvis i Johan Berglunds (2002) forskning om personalspecialister och deras kamp för erkÀnnande och status samt hur de arbetar med sin identitet utifrÄn olika retoriska positioner. VÄr studie genomförs 10-15 Är senare Àn Berglunds och ger dÀrmed viktiga insikter i hur HR:s identitetsarbete ser ut i facktidningen Personal & Ledarskap idag. Uppsatsen utgÄr frÄn diskursanalys och diskursteori och undersöker hur HR:s identitet konstrueras i textavsnitt frÄn bland annat notiser, intervjuer och krönikor dÀr HR:s roll behandlas.

Detta Àr ett arbete vilket syftar till att förstÄ hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. FrÄgestÀllningen lyder sÄledes: ?Hur produceras förstÄelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?? De teoretiska verktyg som anvÀnds i denna analys hÀmtas frÄn Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar pÄ hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vÄr förstÄelse av den mÀnskliga reproduktionen.

Denna uppsats syftar till att analysera EU:s förslag till en gemensam europeisk invandrings- och asylpolitik som presenterades av Kommissionen den 17 juli 2008. Foucaults begrepp governmentalitet och hans förstÄelse av diskurs har anvÀnts som analytiska verktyg för att hjÀlpa till att pÄvisa logiken bakom förslaget. För att göra detta studeras vilka diskurser som ligger till grund för förslaget samt vilken typ av diskurs som förslaget förmedlar och vilken effekt denna kan tÀnkas ha pÄ samhÀllsklimatet och relationerna mÀnniskor emellan inom EU. KÀrnan till analysen Àr formandet av den europeiska befolkningen och en europeisk identitet. Invandringspolitik kan sÀgas handla om att sköta distributionen av mÀnniskor och sÀtta upp ramar för vem som ska inkluderas i vilken befolkning och under vilka förutsÀttningar.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Uppsatsen anvÀnder postkolonial teori för att analysera och jÀmföra hur filmerna ?Lost in Translation? av Sophia Coppola (2003), och ?Still Walking? av Hirokazu Koreeda (2008), skildrar Japan, japansk kultur och japaner. Valet föll pÄ dessa tvÄ filmer av frÀmst tre orsaker: de utspelar sig i Japan; Àr mer svÄrtolkade relationsdramer; och utspelar sig i nutid. I ?Still Walking? företrÀder Japan sig sjÀlv, medan amerikaner företrÀder Japan i ?Lost in Translation?.

Syftet med uppsatsen Ă€r dels att undersöka om mediefenomenet PĂ€r Ströms jĂ€mstĂ€lldistiska diskurser gĂ„r att förstĂ„, genom att knyta an till maskulinitetskonstruktioner. Även hur dessa diskurser förhĂ„ller sig till könskategoriseringar och heteronormativitet. Delvis genom att undersöka hur subjektspositionen kön konstrueras i dessa diskurser. Det empiriska materialet utgörs av tvĂ„ böcker skrivna av PĂ€r Ström. Det teoretiska ramverket som tillĂ€mpas i analysen Ă€r diskursteori, queerteori samt maskulinitetsteori.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) Àr en vanlig sjukdom och sjuksköterskan möter dessa patienter i olika samanhang. DÄ det finns ett starkt samband mellan KOL och rökning upplever mÄnga personer med KOL skuld, skam och stigmatisering. Personer med KOL har omfattande kontakt med vÄrden. Att denna kontakt inte förstÀrker upplevelserna av skuld, skam och stigmatisering Àr dÀrför av stor vikt. För att kunna möta behoven hos personer med KOL behöver sjuksköterskan förstÄ innebörden av dessa kÀnslor.

Denna uppsats utgÄr frÄn ett intersektionalitetsperspektiv, dÀr det teoretiska och metodologiska ramverket utgörs av en diskursiv maktanalys som betonar interaktionen mellan etnicitet, klass, genus och sexualitet i förhÄllande till makt. FramvÀxten av en svensk storstadspolitik beskrivs med tonvikt pÄ utvecklingen frÄn slutet av 1990-talet fram tills i dag. Storstadspolitiken poÀngterar vikten av en lÄngsiktigt hÄllbar utveckling för storstÀderna och dess invÄnare. StÀderna bÀr pÄ ? det dubbla Ätagandet? d.v.s.

I den hÀr uppsatsen har jag undersökt hur Jesus förkunnelse om Guds rike kan förstÄs utifrÄn Lukasevangeliet. Att nÀrstudera ett enda evangelium, och dessutom inte hela evangeliet utan bara fyra perikoper i det, innebÀr en mycket tydlig avgrÀnsning. VÀrdet i att försöka förstÄ vad Jesus sÀger utifrÄn denna enskilda sammanhÀngande kÀlla Àr att den kan ha ett större djup Àn en bild som sÀtts ihop av ett godtyckligt antal fragment frÄn olika kÀllor.I Lukasevangeliet nÀmner Jesus ordet rike med syftning pÄ Guds rike över 20 gÄnger fördelat pÄ 18 episoder. Med metoden diskursanalys har jag delat in dessa stÀllen i tre kategorier som jag kallar diskurs A, B och C. Diskurs A handlar om att Guds rike har högsta prioritet, men beskriver inte riket.

Sedan en europeisk identitet först nÀmndes i 1973 Ärs ?Declaration on European identity? har mÄnga symboler och begrepp myntats för att försöka definiera och tillkÀnnage nÄgot unikt europeiskt, EU-medborgarskapet som det mest konkreta exemplet pÄ europeisk enhetlighet. Den hÀr uppsatsen analyserar sÀrskilt hur denna utveckling har sett ut i tre dokument publicerade inom EU och med liknande syften: att driva pÄ integration och sammanhÄllning. Genom att analysera dem utifrÄn en pluralistisk mÄngfalds- respektive partikularistisk enhetsdiskurs tydliggörs EU:s identitetsdiskurs. Vilka vÀrden har kopplats till det europeiska över tid? Samtliga dokument hÀnvisar, med olika mycket betoning, pÄ pluralistiska sÄvÀl som partikularistiska vÀrden som grund för en europeisk identitet.

Abstract Syftet till denna studie Àr att den ska medverka till att undersöka begreppet samtidskonst i gymnasieskolans bildundervisning. Hur bildlÀrare pÄ gymnasieskolans estetiska program sÀger sig omsÀtta samtidskonst i sin undervisning diskuteras och belyses. Fyra bildlÀrare som arbetar pÄ gymnasieskolans estetiska program har intervjuats. En kvalitativ metod, diskursanalys, har anvÀnts. Intervjumaterialet har transkriberats med olika tecken och dÀrefter analyserats med hjÀlp av analytiska begrepp som variation, kategorikvalificering, extremisering och funktion. Olika diskurser har dÀrefter framkommit ur materialet.

Syftet med analysen har varit att undersöka vilken mening det mÄngskiftande begreppet jÀmstÀlldhet fÄr under valrörelserna 2002 och 2006 samt vilka förÀndringar som har skett. Undersökningen har gjorts genom diskursanalys av partiernas valplattformar frÄn de bÄda valrörelserna. Med feministisk teori som teoretiskt ramverk har vi analyserat de feministiska diskurser som för en kamp om att fylla jÀmstÀlldhet med mening och analyserat den förÀndring som skett. VÄrt huvudsakliga resultat Àr att jÀmstÀlldhetens mening i bÄda valrörelserna konstrueras kring GrÀnsen mellan det privata och offentliga, VÄld och Könsmaktsordning eller diskriminering? ? och att det Àr inom dessa omrÄden som kampen om betydelse förs.

Vad Àr det som gör att vi uppfattar en person pÄ ett visst sÀtt? Vi pÄverkas inte bara av personen sjÀlv och allt som personen sjÀlv bidrar med, utan Àven av vÄr egen utgÄngspunkt, vÄra egna och andras vÀrderingar och andras val av framstÀllning. Genom att plocka isÀr meningar och satser i Ätta partiledarintervjuer, analysera deras lexikogrammatiska bestÄndsdelar och kategorisera dem har jag undersökt om det var möjligt att hitta sprÄkliga mönster för detta. För det syftet har jag anvÀnt den systemisk-funktionella grammatiken, SFG, eftersom den gör det möjligt att kategorisera satsers lexikogrammatiska bestÄndsdelar utifrÄn bÄde funktion och betydelse. De analyserade bestÄndsdelarna Àr förstadeltagare, processtyper och modalitet i alla fria satser.Det analyserade materialet Àr intervjuer med Mona Sahlin och Fredrik Reinfeldt publicerade i fyra svenska dagstidningar inför valet 2010, ett material som dÀrför innehÄller bÄde citat frÄn den studerade personen och kommentarer om densamma.

I denna kandidatuppsats jÀmförs lÀsares och skribenters begrepp bakom sju datatermer frÄn it-tidningen Computer Sweden. Det huvudsakliga syftet med studien Àr att undersöka om lÀsare och skribenter har samma begrepp bakom de sju termerna och hur deras begrepp stÀmmer överens med normkÀllorna. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur etablerade de sju termerna Àr i sÄvÀl en facksprÄklig som en allmÀnsprÄklig diskurs. Den första delen av studien grundar sig pÄ en enkÀt dÀr de tvÄ olika grupperna fÄtt svara pÄ vilka termer de anser sig förstÄ för att sedan ge en parafras pÄ termerna. Svaren Àr analyserade med hjÀlp av kognitiv lingvistik, ramteori och terminologisk begreppsanalys.

Uppsatsens syfte Àr att beskriva sex behandlingsassistenters uppfattningar, erfarenheter och upplevelser kring hÄllningar av barn mellan 0-12 Är som Àr placerade pÄ institution. Behandlingsassistenterna kommer frÄn tvÄ olika institutioner. Uppsatsen Àr en kvalitativ studie med ett fenomenologiskt vetenskapsperspektiv, vilket betyder att uppsatsen strÀvar efter att förstÄ behandlingsassistenternas upplevelser och tankar kring fenomenet hÄllningar och att titta nÀrmare pÄ hur talet kring hÄllningar ser ut. Genom en induktiv ambition skapades ur empirin olika analysteman med underkategorier. Dessa Àr vÀgledande i analysen.