Samspelets betydelse mellan pedagog och barn Àr nÄgot som framhÀvs som viktigt inom förskolan. Det finns ett antal metoder och förhÄllningssÀtt i förskolan som anses gynna detta samspel. VÄr studie startade med en nyfikenhet om programmet VÀgledande samspel. Programmet VÀgledande samspel har initierats av stiftelsen ICDP. Vi har uppmÀrksammat att mÄnga pedagoger i förskolan blir vidareutbildade i programmet och vi ville undersöka pedagogers uppfattningar om VÀgledande samspel.

This is a study with a qualitative approach and a social psychological perspective. Our purpose is to describe and analyze authority officials descriptions of individuals with a social disability and their perception of how the interaction in the encounter with its implementation. We are interested in how they experience their power as authority representatives. The following issues are highlighted.? How do people in authority describe individuals with a social disability?? What is the authority officials view on the interaction in meetings with individuals with a social disability?? How do authority officials experiencing his or her position of power in relation to the meeting?Our results are based on semi-structured interviews with five persons in authority, which is active in Insurance and Employment Service in Örebro County.

I det hÀr arbetet har jag undersökt hur fiollÀrare med förankring i folkmusiken undervisar samt vilka eventuella omrÄden som de lÀgger vikt vid och varför. Jag valde att göra en kvalitativ intervju med fem informanter. Mitt mÄl var att vÀlja fiollÀrare med utbildning frÄn musikhögskola, men för övrigt med sÄ varierande bakgrund som möjligt. Jag har stÀllt intervjusvaren mot nÄgra klassiska fiolmetoder. Jag har inte kommit fram till nÄgra nya perspektiv eller infallsvinklar i folkmusikundervisningen.

BakgrundBeroendesjukdomar Àr inom den somatiska vÄrden ett frÀmmande omrÄde, trots att beroende Àr en stor folkhÀlsoutmaning i Sverige. Beroendesjukdom krÀver en komplex behandling och omvÄrdnad och kunskap Àr grundlÀggande för att kunna erbjuda adekvat vÄrd. Kunskap om sjukdomen Àr ocksÄ viktig för att kunna ge ett gott bemötande prÀglat av empati och acceptans. Denna uppsats har fokus pÄ alkohol- och drogberoende.SyfteSyftet var att beskriva vÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom i den somatiska vÄrden, samt identifiera faktorer som pÄverkar attityderna.MetodMetoden som anvÀndes var en litteraturöversikt dÀr totalt 17 vetenskapliga artiklar granskades, analyserades och slutligen sammanstÀlldes i ett resultat.ResultatVÄrdgivares attityder mot personer med beroendesjukdom Àr i mÄnga fall negativa och avvisande. Möten med dessa patienter Àr ofta korta och uppgiftsorienterade dÀr personcentrerad vÄrd och kommunikation uteblir.

Studiens syfte Àr att, ur ett vardagligt perspektiv, undersöka hur nÄgra mÀn i Göteborg upplever att de passerar som homosexuell och man genom att frÄga vilka tankar och kÀnslor dessa mÀn har i mötet med omgivning och samhÀlle, och hur dessa upplever sig pÄverkas av detta. Undersökningen av detta fenomen rör sig dÀrför kring hur individen pÄverkas av den specifika grupptillhörigheten (homosexuella mÀn) i majoritetssamhÀllet, frÀmst bestÄende av heterosexuella individer. Homosexuella mÀn beskrivs ofta som en utsatt grupp i samhÀllet, som ibland rÄkar ut för negativ uppmÀrksamhet. Den negativa uppmÀrksamheten kan ske genom olika typer av stigmatisering, exempelvis pÄ grund av att inte följa heteronormen. För undersökningen anvÀnds de teoretiska perspektiven stigma, sexuella script och queer som analysredskap.

Den studie som presenteras i uppsatsen har sökt förstÄelse för förestÀllningar om demokrati inom ramen för gymnasieskolans pedagogiska verksamhet; en förestÀllning aktivt förmedlad och gestaltad i de pedagogiska arrangemangen, men ocksÄ en förestÀllning om demokrati i elevernas upplevelser och uppfattningar. En empirisk undersökning, i form av samtalsintervjuer i tvÄ grupper om tillsammans fem deltagare, ligger till grund för studien. FörestÀllningarna och elevernas upplevelser om moral och demokrati har betraktats som uttryck för diskurs. Syftet har varit att belysa skolans samhÀllsfostrande roll, nyansera förstÄelsen av begreppet diskurs samt söka förstÄ vad det Àr för förestÀllningar och upplevelser som konstrueras i den pedagogiska verksamheten och hur dessa förestÀllningar kan konstrueras. Den empiriska undersökningen presenteras och analyseras med utgÄngspunkt i elevernas upplevelser av moral och demokrati samt upplevelser av tre olika typer av arbetsform (eget arbete, grupparbete och lÀrarlett arbete).

Denna uppsats syfte Àr att med hjÀlp av diskursanalys med inriktning pÄ bildanalys och samspelet mellan text och bild, jÀmföra kampanjerna ?Det dÀr löser sig sÀkert? med dem pÄ temat ?Vad hÄller du pÄ med?? för att utröna om deras syfte, innehÄll och diskurs förÀndrats över tiden och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt. Detta syfte tar sig uttryck i följande huvudfrÄgor:Vilken diskurs anvÀnder sig Försvarsmaktens reklamkampanjer av?Hur skiljer sig diskursen i reklamkampanjerna frÄn varandra?NÀr det gÀller frÄga ett ovan visar uppsatsen att det som de bÄda kampanjerna diskursmÀssigt har gemensamt Àr att den övergripande sÀkerhetspolitiska diskurs som förmedlas genom bilderna, Àr den nya sÀkerhetspolitiska doktrin som gör gÀllande att det moderna samhÀllets primÀra hot inte Àr det totala kriget utan en komplex hotmiljö bestÄende av allt ifrÄn instabila lÀnder i nÀr och fjÀrran, terrorism och naturkatastrofer. Ingen av kampanjerna förmedlar dock visuellt pÄ ett mer utförligt sÀtt vad Försvarsmakten egentligen sysslar med.NÀr det gÀller frÄga tvÄ ovan pÄvisar uppsatsen följande skillnader mellan de bÄda kampanjerna.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förÀndringar de vill se i samhÀllet..

Syftet med denna uppsats har varit att analysera hur sexualitet görs i relation till kÀrlek, genus och makt i ett specifikt avsnitt av den senaste realityserien Kungarna av Tylösand, samt vad de diskurser som kommit till uttryck kan sÀga om samhÀllet idag. VÄr lÀsart har varit diskursanalys och utgÄngspunkten har varit genusteori. De olika diskurser som vi kunnat identifiera har varit hegemonisk genusdiskurs, maskulinitetsdiskurs, den förvÀntade sexualitetens diskurs, det sexualiserade sprÄkets diskurs, diskursen kring genus och diskursen kring utseende och kÀrlek. Med hjÀlp av tidigare forskning, vÄr lÀsart och genusteori har vi funnit att dessa diskurser kan antas vara framtrÀdande Àven i dagens samhÀlle. Alla diskurser som vi funnit konstruerar och konstrueras i och genom samhÀllet, samtidigt som det Àr möjligt att nya diskurser och dÀrmed nya normer utvecklas.

DjupgÄende analyser av filmerna Konspiration 58 och Forgotten Silver, tillhörande genrehybriden mockumentÀrfilm..

Bakgrund: Schizofreni Àr en psykisk sjukdom som ofta har inverkan pÄ det dagliga livet. TillstÄndet kan leda till allvarlig kognitiv svikt och i förlÀngningen till tvÄngsvÄrd. Sjukdomsbilden gör att patienterna inte alltid kan eller vill delta i beslut kring sin egen vÄrd. Delaktighet kan dÀrför bli komplext i förhÄllande till denna patientgrupp. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som kan pÄverka delaktighet i vÄrden hos patienter med schizofreni.

Syftet Àr att se vilka processer och roller som medverkat till att skapa och integrera en mÄngfaldsplan i en organisation. För att uppnÄ detta har vi valt att genomföra en diskursanalys som ger oss svar pÄ hur vÀrlden presenteras, tolkas och konstrueras. Vi anvÀnder Michel Foucault som inspiratör vars Äsikter tolkas och sammanlÀnkas med Charles Taylors, Philomena Esseds och Jacques Derridas Äsikter för att pÄ bÀsta sÀtt uppfylla vÄrt syfte. För att skaffa empiriskt underlag har vi valt att utföra en enkÀtundersökning, vilken till störst del underbygger uppsatsens empiri. För att fÄ en bredare och Àven djupare insikt har vi Àven utfört korta intervjuer och observationer under tiden vi befunnit oss pÄ platsen.

Reformen Individuella utvecklingsplaner (IUP med skriftliga omdömen) i grundskolan infördes 2006 och har sedan dess resulterat i orÀkneliga planer. I den hÀr uppsatsen har en brÄkdel av dessa samlats in och analyserats med hjÀlp av diskursanalys. Syftet med uppsatsen har varit att försöka se hur man har valt att skriva i de individuella utvecklingsplanerna och att försöka hitta tecken i dessa som kan sÀgas utgöra delar av dess diskurs. I analysen av de individuella utvecklingsplanerna har syftet varit att försöka se hur elev, lÀrare och vÄrdnadshavare skrivs fram i materialet och vilka subjektspositioner som blir möjliga att inta. Resultatet som den hÀr uppsatsen visar pÄ Àr att det finns tre nodalpunkter kring vilka dessa individuella utvecklingsplaner byggs upp; elevutvecklande, elevkonstruerande och elevcentrerad.

Studien intresserar sig för nyhetsmediernas konstruktion av politisk mobilisering i det postpolitiska samhÀllet. Uppsatsen behandlar nyhetsrapporteringen pÄ dn.se samt sydsvenskan.se, om den antirasistiska demonstrationen i KÀrrtorp i december 2013 och den antirasistiska demonstrationen i Limhamn i augusti 2014. Syftet Àr att analysera hur demonstrationerna konstrueras i svensk dagspress, med intentionen att vidare analysera och diskutera hur journalistiken konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker samt undersöka huruvida det gÄr att synliggöra nÄgon ideologi i medietexterna. FrÄgestÀllningarna berör hur demonstrationerna representeras, hur identiteter konstrueras, vilka framtrÀdande teman som Äterfinns samt hur hierarkiseringen av kÀllor ser ut i artiklarna. En diskussionsfrÄgestÀllning syftar Àven till att diskutera om postpolitikens liberala diskurs har betydelse för hur dagspressen konstruerar legitimitet Ät politiska praktiker.

Den första januari 2009 infördes en ny gemensam diskrimineringslag som gÀller för flera svenska samhÀllsomrÄden. Lagen syftar bland annat till att personer med en funktionsnedsÀttning har rÀtt att bli bedömda utifrÄn sina egenskaper och förmÄgor. NÀr jag fick höra att personer med Aspergers syndrom har svÄrt att antas till grundlÀggande militÀr utbildning blev jag intresserad av att undersöka detta nÀrmare. I denna uppsats undersöker jag Försvarsmaktens antagningsprocess och rekryttest, diskrimineringslagen och olika styrdokument frÄn Försvarsmakten sett utifrÄn ett perspektiv hos en person med Aspergers syndrom. Min slutsats blir att personer med Aspergers syndrom förefaller bli diskriminerade i Försvarsmaktens antagningsprocess.