Syftet med denna litteraturöversikt är att göra en utvärdering över de mekanismer som är viktiga vid tumörmetastasers nybildning av kärl s.k. angiogenes och med vilka metoder man kan hindra dem. Tumörceller som prolifererar ohämmat utan att stimulera angiogenes begränsas av brist på näring och ineffektiv bortförsel av slaggprodukter och kan därför sällan växa och bli större än cirka 1mm. Detta medför att även om det kliniskt finns många små metastaser i en patient så innebär det sällan något problem för patienten. Om tumörcellerna däremot muterar så att de kan stimulera angiogenes så tillåts tumörerna växa sig större och förstör då kringliggande vävnad vilket tillslut resulterar i patientens död. Mycket forskning görs i nuläget inom ämnesområdet och man har som mål att med hjälp av angiogeneshämmare göra cancer till en kronisk men hanterbar sjukdom istället för den sjukdom med dödlig utgång som den ofta är idag. Den första angiogeneshämmaren som godkändes för medicinskt bruk i USA var Avastin (Bevacizumab) som är en antikropp som binder till och oskadliggör vascular endothelial growth factor (VEGF), vilket är en av de faktorer som stimulerar angiogenes. Detta får som följd att de tumörer (60 % av alla humana) som uttrycker denna faktor hämmas i sin tillväxt.

Vården på en intensivvårdsavdelning är högteknologisk där tekniken ses som ett hjälpmedel i vårdandet för intensivvårdssjuksköterskan. Det finns dock en risk att tekniken kan ges företräde i intensivvårdssjuksköterskans arbete på bekostnad av patientens behov av mänsklig närhet, beröring och lyhördhet. Tekniken kan bli ett hinder för mellanmänsklig kontakt eftersom den riskerar att distrahera intensivvårdssjuksköterskans arbete med patienten. Ämnet är inte noga studerat, vilket föranleder genomförandet av denna studie där syftet var att undersöka intensivvårdssjuksköterskans samspel mellan teknik och patient. För att besvara studiens syfte har tio kvalitativa icke deltagande observationsstudier inne på patientsal genomförts, på en intensivvårdsavdelning i västra Sverige.

AbstractThe aim of this study was to examine to what extent documentation of pain assessment with Visual Analogue Scale (VAS) on patients with pain problems was carried out. The study also explored how the documentation followed the existing guidelines of pain. The material was analyzed with descriptive statistics and a qualitative content analysis. The results shows that 43,24 % of total 37 analyzed patient records contained documentation of pain with VAS on the day of hospitalization. All studied journals contained documentation of pain.

En stor del av den svenska befolkningen har någon form av hjärt- och kärlsjukdom. Vi avser ge allmänsjuksköterskor en ökad kunskap om vad patienter i denna sjukdomskategori vill ha för information för att kunna möta dessa patienter på ett så bra sätt som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie är att belysa vilken information patienter med kranskärlssjukdom och deras anhöriga anser sig behöva före utskrivning och under tiden därefter samt att undersöka den av sjuk- sköterskan prioriterade informationen. Metod: En litteraturstudie där vi använt nio artiklar som granskats enligt Forsberg & Wengströms (2003) bedömningsmall samt enligt Polit et als (2001) granskningsprotokoll med avseende på vetenskaplighet och kvalitet. Artiklarna har sökts i bl a databaserna Pubmed, Cinahl och Blackwell synergy.

Bakgrunden: Anorexia Nervosa är en form av ätstörning och sjukdomen drabbar fler kvinnor än män och gör ofta debut i tonåren. Sjukdomen präglas av avsiktlig självsvält, viktfobi och förvrängd kroppsuppfattning. Att skapa en bra relation i mötet mellan patient och sjukvårdspersonal är svårt. Många av de patienter som har Anorexia nervosa förnekar sin sjukdom och har liten tillit till sig själva. Det är vårdaren som har ansvaret för att patienten ska få en positiv upplevelser av vården.

Introduktion: Liverpool Care Pathway (LCP) är en vårdplan framtagen för palliativ vård vars syfte är att överföra det bästa av hospicevården till den övriga sjukvården. LCP ger vägledning för vårdpersonal i vården av patienter i livets slutskede för att säkerställa god vård för patient och närstående. Syfte: Syftet var att beskriva hur sjuksköterskan upplever användandet av vårdplanen Liverpool Care Pathway (LCP) i livet slutskede. Metod: Metoden som användes var litteraturstudie. Sökningar gjordes i CINAHL och PubMed där elva vetenskapliga artiklar, som svarade på studiens syfte, framkom och granskades i sin helhet.

Bakgrund: Koloskopi utförs i diagnostiskt syfte, vid uppföljningar av olika tarmsjukdomar och i behandlande syfte. I och med ökad livslängd, fler cancerfall och utökad screeningsverksamhet kommer antalet koloskopiundersökningar att öka.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa faktorer som påverkar patientens situation vid koloskopiundersökning.Metod: I denna litteraturstudie har nio kvantitativa och en två-fas studie granskats och analyserats. Sökningarna av artiklarna genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Även manuell sökning genomfördes.Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier och fyra underliggande subkategorier. Fysiska och psykiska faktorer; Smärta och obehag, Oro.

A possible treatment for patients with lymphoma and myeloma is stem cell transplantation (SCT). SCT is preceded with cytostatic treatment. There are several side effects related to this treatment, for example fatigue, nausea, constipation/diarrhoea, pain, mucositis and loss of appetite. Aim: Investigate which side effects related to the treatment where most troubling after SCT and if nurse assessment and patient assessment differ. Methods: A quantitative empirical study with repeated measuring.

Bakgrund: Föräldrarna ställs inför en ny och svår verklighet när deras barn drabbas av cancerformen, akut lymfatisk leukemi. Deras liv blir till ett kaos där många känslor och upplevelser kommer att prägla deras livssituation. Föräldrarna upplever under sin svåra tid av sorg och lidande att hela deras vardagliga liv förändras drastiskt. De tappar kontrollen över de olika situationer som de tvingas gå igenom där ovissheten samt maktlösheten möjligtvis är den värsta upplevelsen av dem alla. Syftet med studien var att belysa föräldrars upplevelser av att leva tillsammans med ett barn som har akut lymfatisk leukemi.

Patologisk ångest förekommer hos 12-17 % av befolkningen i världen. Sjukgymnaster har arbetat inom psykiatrin sedan slutet av 60-talet och arbetar idag med olika behandlingsmetoder. Viktiga aspekter i mötet mellan sjukgymnast och dennes patient kan vara att etablera en kontakt och att vara tillmötesgående. Alliansen innefattar både inre och yttre faktorer som är nödvändiga i skapandet och bevarandet av ett meningsfullt och effektivt terapeutiskt arbete. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur sjukgymnaster inom psykiatrin bemöter patienter med ångestproblematik för att skapa en god allians.

Det förväntas att var tredje person i Sverige någon gång under sin livstid kommer att drabbas av cancer. Upplevelserna av att leva med en cancersjukdom är individuella då patienter är unika individer bestående av kropp, själ och ande. Det lidande cancersjukdomen medför kan leda till att patienterna ifrågasätter sin egen tillvaro på ett biologiskt, psykologiskt och existentiellt plan. För att sjuksköterskor skall kunna ge god omvårdnad till cancersjuka patienter krävs det att de får en ökad förståelse för patienternas livsvärldar. Syftet med uppsatsen är att belysa patienters upplevelser av att leva med obotlig cancersjukdom när livets slut är nära.

Bakgrund Kommunikation ?r ett centralt begrepp inom v?rden. Spr?kbarri?rer uppst?r mellan v?rdtagare och v?rdgivare n?r de inte talar samma spr?k, vilket i sin tur kan p?verka v?rdkvaliteten, patients?kerheten och patientdelaktigheten. Syfte Syftet med litteraturstudien ?r att sammanst?lla och belysa forskningsbaserad kunskap om hur spr?kbarri?rer p?verkar patienters och sjuksk?terskors upplevelser av v?rdm?tet.

This paper aims to describe and discuss psychotherapy in rhetorical terms; in particular how psychotherapists can use their ethos, or person, as a means for convincing the patient, and subsequently discuss how these insights in turn can be useful for other rhetors.Classical rhetoric is commonly associated with one speaker exercising influence on an audience of many, but modern rhetoric is broader, and includes all situations where someone is attempting, by speech or in writing, to affect anyone, including the rhetor himself. With this broader definition, psychotherapy may also be considered a form of rhetoric. Psychotherapy does, however, highlight the aspect of power distribution, in that it is clear that it is up to the patient to determine whether the rhetoric will achieve its purpose or not, that is, if he will be influenced by it. In psychotherapy, it is also important to differentiate between persuading and convincing: for a permanent change to occur in the patient?s thoughts and actions, the deeper, "internal" form of conviction is necessary for change to take place.When attempting to convince an audience, it is important for the speaker to establish a credible ethos, that is, present a trustworthy persona.

Bakgrund: I Sverige diagnostiserades 54 000 maligna cancerfall år 2009, och cancer är en av de vanligaste dödsorsakerna. Att insjukna i cancer innebär en förändring i tillvaron och att livet hotas, då är hopp en viktig del i människans liv. Hopp påverkar viljan att leva och är en väsentlig drivkraft för att kunna hantera och acceptera sin cancersjukdom. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa strategier som påverkar cancerpatienters hopp. Metod: En kvalitativ litteraturstudie genomfördes som grundade sig på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

Användningen av cytostatika har haft en revolutionerande effekt på behandlingen av cancer, dock ger den många och delvis allvarliga biverkningar. Biverkningarna kan t ex vara illamående, håravfall och trötthet. Upplevelsen av cytostatikabehandling kan för de flesta innebära en fysisk och psykisk påfrestning. Denna studie syftade till att belysa hur patienter kunde uppleva sin cytostatikabehandling vid cancersjukdom. En litteraturstudie genomfördes baserad på artiklar med kvalitativ design.