Bakgrund: Av Sveriges befolkning har ca 2-4,5 % diagnosen diabetes. Av de diagnostiserade har 10-15% typ 1 diabetes och resterande typ 2 diabetes. Eftersom sjukdomen ständigt ökar så finns dessa patienter överallt. Det finns således stor möjlighet att som färdig sjuksköterska träffa dessa patienter både inom primärvård och slutenvård. Syfte: Syftet med den här litteraturstudien är att beskriva hur en sjuksköterska kan undervisa en patient med diabetes typ 2 för att uppnå följsamhet till egenvård.

SUMMARYPrevious research has shown that there is a connection between the doorways and postoperative wound infections. Despite recommendations from Socialstyrelsen and the individual hospitals' PM there is still high traffic in the operating theatres. In a hybrid theatre environment combined X-ray techniques of surgery, resulting in it being further two categories inside the operating theatre. This may generate an increase in traffic flow. The study is a prospective, non-participant observation study conducted in the spring of 2013 at a university hospital in western Sweden.

Falls and fallinjuries are very common in peoples own homes in various institutions. Hospital inpatients often fall during daytime in connection with their visit to the toilet. Visual impairment such as cataract, glaucoma, macular degeneration and diabetic retinopathy can cause falls. The purpose of this study was to examine patient´s records where falls and fallinjuries were documented at an emergency clinic and to examine if they were registered to visual impairment. The records from 68 hospital inpatients from the age of 65 years and older who did fall during the year of 2004, were examined.

Background: Insufficient physical activity is a public health problem. The Swedish recommendation is to be physically active for a minimum of 30 minutes every day, which is fulfilled by about half the adult population. Recent research has shown that sedentary behavior is an independent risk factor. Physical activity on prescription (FaR®) is an individually adapted and written prescription, a method to encourage physical activity. The National Board of Health and Welfare has observed that counseling combined with a written prescription convey better adherence than just counseling.

År 2009 klassades 10 ? 12 % av Sveriges vuxna befolkning som överviktiga eller feta, en siffra som stadigt ökar. Fetma och övervikt kan leda till följdsjukdomar så som diabetes typ 2,hjärt- kärlsjukdomar, infertilitet, cancer m.fl. Fetma bör klassas som en kronisk sjukdom och således behandlas därefter, det vill säga genom gedigen patientutbildning för förbättradegenvård. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka metoder sjuksköterskan kananvända för att bidra och ge stöd till en vuxen, överviktig eller fet patient, vid en sundviktreducering och en hållbar livsstilsförändring.

Syftet med denna studie var att se effekten och upplevelsen av två månaders sjukgymnastik och informationsöverföring på distans via videokommunikation i realtid för en axelledsopererad patient och dennes slutenvårds- och öppenvårdssjukgymnast. Studien involverade en patient som opererades vid Sunderby sjukhus (SY). Efter utskrivningen genomfördes sjukgymnastik på distans med sjukgymnasten på sjukhuset och patienten i hemmet under två månaders tid. Den teknik som har använts är videokommunikation Integrated System Digital Network (ISDN), (TV-monitor, kamera, mikrofon, belysning och videobandspelare), som kopplats in via det digitala telefonnätverket dels i patientens hem dels på sjukhuset. Resultaten visade att patientens smärta reducerades och att axelrörlighet, funktionsförmåga, muskelstyrka, sömn, hälsorelaterad livskvalitet och tillfredsställelse förbättrades efter operationen och två månaders sjukgymnastik på distans via videokommunikation..

Introduction: Balance between the essential nutritive substances is important for aperson to maintain health. The surgical patient can be stricken with conditions, whichhave a negative impact on this balance and can lead to malnutrition. Working as a nurseit is important to identify patients that are malnourished or is in the risk zone ofmalnourishment since 30 % of all patients in hospitals are malnourished.Aim: The aim of this study was to examine the compliance to the guidelines fornutritional assessment and parenteral nutrition on a surgical ward. Also whether thenutritional treatment/-support was reported to the next caregivers if the patient wasmalnourished or was in the risk zone of malnourishment at the time of discharge.Method: 80 patients enrolled on the ward in the beginning of year 2011 were included.Audit of patient records was made according to the hospital guidelines for nutrition andparenteral nutrition and followed a study specific protocol.Results: The examination of the case records showed that the guidelines for nutritionwere partly complied with. Nutritional treatment/-support was reported to the nextcaregivers when needed.

Behandling och omvårdnad är en stor utmaning för intensivvårdsteamet p.g.a. den intensivvårdskrävande patientens komplexa behov. Mobilisering av patienten är en omvårdnads-åtgärd som används för att optimera patientens fysiska och psykiska status. Kunskapen om mobiliseringens eventuella nytta kommer från kunskap om immobiliseringens negativa effekter d.v.s. att sängliggande leder till risker för komplikationer.

Bakgrund: Det finns fyra olika informationskällor tillgängliga som ska upplysa läkemedelsanvändaren om preparatens biverkningar och dess frekvens. Dessa stämmer dock inte alltid överens utan ger olika upplysningar, vilket kan skapa förvirring och misstänksamhet mot informationen som ges. Detta kan leda till att man kanske inte vågar ta sin ordinerade medicin. Syfte: Att jämföra om presentationen av biverkningar i Produktresumén för Betablockerare i ATC kod C07, överensstämmer med övriga informationskällor så som Bipacksedel, FASS och Patient FASS. Metod: På fass.se hämtades information om biverkningar för ATC kod C07, Betablockerare.

Årligen avlider ca 92 000 personer i Sverige av dessa avlider ca 35 % på sjukhus eller på annan institution. Arbetet som sjuksköterska inom palliativ vård innebär nära kontakt med döden och insikten om sin egen dödlighet. Palliativ vård inriktar sig på att förbättra eller upprätthålla den sjukes livskvalitet men verkar inte för att vare sig påskynda eller fördröja döden. Syftet med denna litteratur studie var att belysa sjuksköterskans upplevelser av att vårda en patient i livets slutskede. Arbetet utfördes som en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar granskades.

Syfte: Att beskriva nyutexaminerade allmänsjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter i livets slut. Metod: Författaren har genomfört en kvalitativ intervjustudie med beskrivande design. Undersökningsgruppen valdes ut genom bekvämlighetsurval och bestod av sju allmänsjuksköterskor som jobbat max två år som sjuksköterska. Det insamlade materialet analyserades utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Resultat I analysen framkom sju kategorier. De intervjuade sjuksköterskorna beskrev en tillfredsställelse i arbetet med patienter i livets slut, vilket kunde dels bero på att de utvecklades i det jobb de gör, men det kunde också bero på att de fick uppskattning från patient och anhöriga. Trots arbetstillfredsställelsen som sjuksköterskorna beskrev kunde de även få en känsla av otillräcklighet i vårdandet av patienter i livets slut, vilket kunde vara en konsekvens av brist på tid och personal.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka vilka copingstrategier föräldrar och syskon till cancersjuka barn använde sig av. Underlag till studien söktes i Högskolan Dalarnas databas ELIN och i databasen Cinahl. Sökningarna resulterade i 30 artiklar som granskades och värderades med hjälp av granskningsmallar. Av de granskade artiklarna bedömdes 22 motsvara studiens syfte och frågeställningar och användes i studiens resultat. Resultatet visade att föräldrar till cancersjuka barn inte valde en eller flera copingstrategier utan att det var en process under en längre tid.

Smärta är en vanlig orsak till att människor söker akutmottagningar och patienter med smärta blir ofta undermåligt smärtlindrade. Smärtan är en subjektiv upplevelse som även präglas av tidigare erfarenheter i livet. Genom att identifiera faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse med smärtlindringen kan vårdpersonal ge en mer optimal vård och undvika ett vårdlidande för patienten. Litteraturstudien är baserad på 11 st kvantitativa internationella artiklar med kvalitativa inslag. Granskning av artiklarna visar att det finns faktorer som påverkar patientens tillfredsställelse.

Cancer i prostatan upptäcks hos allt fler svenska män. En behandlingsform är operation, så kallad radikal prostatektomi, vilket betyder att man tar bort hela prostatakörteln. Operationen har dock en stor nackdel, nämligen att den ofta gör männen både impotenta och urininkontinenta. Syftet är därför att beskriva män som drabbats av prostatacancer och genomgått radikal prostatektomi, samt drabbats av biverkningarna impotens och/eller urininkontinens, upplever och hanterar sin förändrade livssituation Studien använder sig av metoden analys av kvalitativa artiklar vilket innebär att djupare analysera artiklar som belyser männens upplevelser. Artiklarna söktes fram i databaser och granskas med tanke på innehåll och kvalité.

År 2005 dog 21000 svenskar i cancer. Det är den näst vanligaste dödsorsaken i Sverige efter hjärt- och kärlsjukdomar. De senaste åren har därför den palliativa sjukvården utvecklats allt mer. Den palliativa vården är en aktiv helhetsvård för patienten och dennes familj som syftar till att skapa förutsättningar till bästa möjliga vård och livskvalitet när sjukdomen inte längre är botbar. Syftet med den här studien var att med ett närstående perspektiv belysa upplevelsen av att vara närstående till cancerpatienter i palliativ vård.