Den här uppsatsens övergripande syfte är att undersöka huruvida högstadietsmusikundervisning i första hand siktar mot utveckling genom musik ?det vill säga elevernasegna skapande och upplevelse av musik, dess historiska och sociala sammanhang ?eller ivarierande utsträckning fostran till musik som ett estetiskt objekt. Metoderna jag använde vardeltagande observationer i två högstadieklasser respektive intervjuer med deras respektivemusiklärare efter det andra observationstillfället, vilket gav mig tillfälle att även ställa frågoruppkomna efter första observationen. Detta material relaterades även till skolverketskursplaner och den musikpedagogiska debatten med Knut Brodin och dåtidens sånglärare på1930 ? 1940- talet.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats "kampen mot tuberkulos". Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade. Trots detta kvarstod institutionens ursprungliga behandlingsideologi - att fämja hälsa genom näringsriktig kost och utomhusaktiviteter, och att vara ett hemlikt barnhem.

I slutet av 1800-talet startade många västeuropeiska länder vad som kallats ?kampen mot tuberkulos?. Sjukdomen skulle stoppas genom en utbyggd vård och förebyggande insatser. Barnhemmet jag har undersökt startades 1930, och syftet var att undvika smittspridning genom att ta emot barn till tuberkulossjuka. På 1950-talet breddades intagningen i takt med att tuberkulosen minskade.

The functionalism started in southern Europe after world war one and got its breakthrough in Sweden with the Stockholm Exhibition in 1930. Poverty caused many people living in overcrowded conditions which the functionalists wanted to change by using less expensive materials and giving healthier living conditions to the people. The industrialization brought new materials and working methods which made this possible. The Swedish functional style is recognised by its light plaster facing and nearly horizontal roofs. Also the garden design of that time was influenced by the functionalistic ideas. The garden was now introduced as a pleasure garden for not only the rich but for everyone.

The purpose of this study is to examine four Swedish newspapers' views on the Nazi regime in Germany during the 1930's, and examine what information the Swedish public received through their reporting about the Berlin Olympics in 1936. The survey method of the study examines four Swedish newspapers with different political views, and how they described the Olympic Games in Berlin, Germany in 1936 during the Nazi Germany regime. The theoretical perspective used in the study is the agenda setting theory, where the focus is on how the Olympic Games were depicted in the Swedish press against the agenda setting theory. The results show the difference in reporting about the Berlin Olympics, based on the newspaper's views of the Nazi Germany regime. Aftonbladet and Svenska Dagbladet show a positive attitude toward Nazi Germany, while Ny Dag shows great displeasure toward the Nazi Germany regime. Arbetet shows, like Aftonbladet and Svenska Dagbladet, a relatively positive attitude toward Nazi Germany, even though the newspaper sometimes expressed criticism directed against Hitler and his regime..

Underdrainage is a costly investment but often a necessity to maintain rationalized plant cultivation, one can also see underdrainage as insurance to successful plant cultivation. Late ripening crops, low yield and difficult tillage cultivation are examples on an insufficient drainage. (Kvarnemo 1983) A drained field rise in land price and the scheme of the tiled drains is seen as a value item. The interest for underdrainage among the farmers follows with shifting economic situations within agriculture and has for long time been low. A big part of the Swedish tiled drainage systems is since 1930 and ahead. Many of these tiled drainage systems need to be replaced or complemented. The life length of one tiled drainage system varies with maintenance but can still remain in good function after 75 years with correct management.

The aim of this study is to compare the modernist novels Astarte (1931) by the Swedish writer Karin Boye with Estación, Ida y vuelta (1930) by the Spanish author Rosa Chacel and the reception of these literary works in contemporary academic research. The theoretical ground of the study consists of feminist and critical theory, with traits of discourse analysis.Astarte and Estación were in large part forgotten and ignored by the Western Canon of literature during most of the 20th century, but have lately gained more attention as important modernist novels by researchers (from the feminist, poststructuralist or hermeneutic theoretical fields) who primarily examine the experimental forms figured by the texts in relation to the deconstruction and shattering of human homogenous ?essence?.The results found in the study show that the literary forms of both novels can be associated with a kind of illusion rapture, which relate to the modernist inclination to what Frederic Jameson calls artificial narrative; a form technique that points back at itself to emphasize its own characteristic of being a constructed and subjective illustration of reality. The contemporary interest in these artificial literary forms expressed by Astarte and Estación is therefore probably a consequence of the vibrant academic debates carried out during later decades concerning the conception of human gender and identity as construction and performance. .

Våra städers boendemiljöer bär på en historia och varje inslag är en del av vårt kulturarv. De bidrar till en kulturell och historisk förståelse och till en intressant stadsmiljö. Funktionalismens bostadsbyggande, omkring år 1930-1960, utgör en stor del av Sveriges bostadsbestånd och därmed är funktionalismens miljöer en betydande del av många städers stadsbild. Bostadsgårdarna vid flerbostadshus från denna tid är väl tilltagna och är gestaltade efter ett visst gemensamt stilideal. Detta kandidatarbete undersöker tanken bakom funktionalismens bostadsgårdar, hur de ser ut idag, problem som uppstått sedan de anlades och hur de kan anpassas för dagens förändrade behov. Med utgångspunkt i en litteraturstudie ger arbetet en jämförelse av hur dåtidens och dagens landskapsarkitekter ser på gestaltning av boendemiljöer.

If you move from Sweden to Portugal to work as an Art Director at an Ad agency, there are certain things you ought to know. Perhaps even before you decide to move. There are a lot of things that are quite different if you compare Portugal to Sweden, not only the language, but also the design, software, working hours and much more. You have for example two month with double salary, you work till six p.m. and when it comes to maternity leave, you have 100% compensation with no taxes the first four months of every pregnancy.

Denna uppsats undersöker hur den svenska konstnären Greta Knutson historiskt sett har kanoniserats i relation till sitt förhållande med den kände dadaisten Tristan Tzara och den franska surrealiströrelsen under 1920- och 1930-talet. Knutson hade en lång och produktiv karriär och uppsatsens intention är att flytta fokus från de tidiga dagarna i Paris med surrealisterna till hennes senare konstnärliga period, räknad från slutet på 1960-talet fram till hennes död 1983. Min tes är att en radikal stilförändring då skedde till ett, paradoxalt nog, mer surrealistisk konstnärligt uttryck. Med hjälp av Griselda Pollock och det teoretiska begreppet ?kanonisering? ifrågasätts varför denna senare period i stort har gått förbi konsthistorien och hur Knutsons relation till surrealismen sett ut.

Tänk att du träffar din livspartner, ni flyttar in hos dina föräldrar och bor i en liten kammare. Ni får barn och börjar bygga ett hus på en bit mark ni bryter ut från din fars mark. Arbetet pågår i över två år och ni flyttar in i det nybyggda huset med tillhörande växthus och en ladugård med era tre små barn. Mannen i huset försörjer er genom att dra upp plantor och göra begravningsbuketter och kransar. Ni har en ko, några höns, grisar och odlar det mesta av maten själva.

The attitudes towards nature conservation in forestry are based on the individual forest owner. The theme of the interviews is the opinion on nature conservation in forestry. The purpose of this study is to identify if there is any difference in attitude to nature conservation in forestry according to the age of the forest owner. The study discusses different factors that affect the private forest owners consideration of nature conservation and give an insight in different generations attitude to nature conservation. Other topics that are discussed is if future change of generation will change the consideration of nature conservation in Swedish forestry and what is needed to enhance the interest in nature conservation among forest owners.This study is the result of interviews with a number of forest owners in the county of Uppsala, Sweden.

Tången 2 is a building situated in Stockholm, Sweden. It´s built in the 1930s and contains both residences and businesses. The property owner, Diligentia AB, wants to lower the energy use in Tången 2. This report consists of an energy audit which clarifies the specific circumstances linked to Tången 2. Collected knowledge is then used, together with the results from the literature study, to decide energy measures to proceed with.

En förfrågan om förslagsritningar till ett modernt och funkisinspirerat småhus ligger till grund för detta examensarbete. Huset ska vara ett personligt och funktionellt hem som ska passa en normalstor familj. Byggnaden ska vara arkitektoniskt tilltalande och vara inspirerad av funktionalismens formspråk.Till arbetet har en litteraturstudie utförts om den funktionalistiska arkitekturen. Den hade sitt genombrott i Sverige efter Stockholmsutställningen år 1930. Den funktionalistiska arkitekturen, även kallat funkisen, blev en ny stilepok som kännetecknades främst av de vitputsade fasaderna, ljusa innemiljöerna, geometriska former och låglutande tak.

The parrot is a common symbol, or even cliché, in Western literature, going all the way back fromancient Greece to the present date, and in many a genre. This study reads the oeuvre of the NobelPrize winner Samuel Beckett (1906-1989) as being closely related to these certain traditions andconnotations of for example religion, satire, and speaking nonsense, in his frequent use of parrotsand their symbolic potentials, in his writing. Furthermore, it is possible to distinguish a movementin Beckett?s use of parrots, from a more or less traditionally use, to one more philosophicallyprofound.Although the parrot graces us with its presence (or at least may be traced) in almost everywork written by Beckett, from the poem ?Whoroscope? (1930) to How It Is (1961), they are onlymentioned sparsely by his interpreters. Therefore, a brief history of the literary tradition of theparrot will be expounded.