AbstractAre we always aware of our actions and the affect they have on our environment? With this study we are exploring a phenomenon, called Jantelagen, which have affected the Swedish society for a long time. It is a phenomenon that where brought to life officially in the 1930?s by an author called Aksel Sandemose. We want to know if Jantelagen still exist in the society or if it has faded to the degree that it is no longer in use.

Denna uppsats tar en titt på svensk arbetarlitteratur och hur den sett ut från 1800-talets slut till idag. Den försöker också gå igenom de olika sätt på vilka begreppen "arbetarförfattare" och "arbetarlitteratur" definierats under denna period. Utifrån detta, och med en marxistisk litteraturteori som utgångspunkt, tas sedan en närmre titt på tre verk, nämligen Moa Martinsons Kvinnor och äppelträd, Susanna Alakoskis Svinalängorna och Åsa Linderborgs Mig äger ingen. Genom att titta på de fyra områdena "arbete och identitet", "tal och tystnad", "att vara beroende av andra" och "framtidstro" och hur dessa framställs i de olika verken görs sedan en jämförande analys för att påvisa likheter och skillnader i arbetarlitteratur från 1930-tal och idag..

This study, a document analysis with a qualitative approach, explores children, under 18years, who have been subject to measures of child welfare in the city of Malmö during theyears 1935-1937. It also explores the school's role in this context. The questions that the studyis guided by is: How was children described in the Child Welfare documents in Malmö duringthe years 1935-1937? And what role did the school have in Child Welfare work and whatmotivated this? The theoretical approaches are Foucaults theories of power, control anddisciplining.It appears from the study that the school and child welfare authorities had a close cooperationwith the purpose to control the upbringing and disciplining of the children. It was through theupbringing that the deviant child would become a "normal", docile and good, industriouscitizen.

Efter att olika inlånade organisationsmodeller från industrin under 1930 till 1960-talet visat på brister när det gäller organisation av hälso- och sjukvård, introducerades i slutet av 1960-talet primary nursing. Modellen bygger på en till en principen, 24-timmars ansvar och minimal arbetsdelning, vilket leder till att sjuksköterskor ser hela människan och bedriver en patientcentrerad vård. Den rådande organisationsmodellen påverkar sjuksköterskans upplevelse och därför har vi utifrån vårt syfte, att beskriva sjuksköterskans upplevelse av primary nursing, valt att göra en litteraturstudie. Med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats har vi analyserat data från tio artiklar. Analysen resulterade i fyra kategorier: att känna ansvar och vara självständig, att samarbete och kommunikation är avgörande, att patienter och anhöriga är nöjda och trygga, att känna tillfredställelse i arbetet samt krav och hinder.

This master?s thesis will try to describe the beginning and development towards a modern public library of the town library in Karlskrona between 1906 and 1959. The specific years refers to the year the library was established and the year it moved to the new library building in the centre of Karlskrona. The aim of the thesis has been to do this historical description and to look at the course from the perspective of the national policies and development for the Swedish modern public library. The thesis is based mainly on reports of the proceedings of the public library and other biographical documents and literature, which has been found in two local archives.

This bachelor?s thesis studies Carl Str?mbergs ?ppeltr?dg?rd, a private garden consisting of a large number of apple trees and varieties. The garden is located outside ?rebro, in N?rke, and is owned by a unit owner association whose goal is to preserve and determine the varieties. Through interviews, articles, site visits and documents from Carl Str?mberg, the purpose have been to get an understanding of who Carl Str?mberg was, how he collected the apple varieties and how that process was affected by the climate amongst apple growing and pomology during that time.

?Det är så bra att läsa? är ett uttryck som vi alla har hört. Som en formel uttalas dessa ord om skönlitterär läsning. Med den här uppsatsen hoppas jag inspirera till att fler människor engagerar sig i hur skönlitteratur kan användas i utbildningen.För de som har tagit ställning till att skönlitteraturen har en viktig roll att spela i skolan, är det intressant att diskutera hur skönlitterära läsare utvecklas. Jag genomförde ett undervisningsförsök i syfte att se om eleverna i en årskurs 8 utvecklas som skönlitterära läsare när de får använda det narratologiska verktyget berättarperspektiv.Före respektive efter denna undervisning skrev eleverna ner sina spontana intryck av ett avsnitt ur Janne, min vän av Peter Pohl.

The unheated greenhouse was originally a development from orangeries in the 1700th century and in 1930 and 1940 in blocks of greenhouses in the province of Scania. Today unheated greenhouses are used in permaculture, in the?eco villages? and in commercial culturing. Of the total Swedish commercial greenhouse area is today 8 % used as unheated greenhouses (SJV). This essay is based on the acceptance that unheated greenhouses will have a renaissance as production units. In the light of the today?s debate about energy ? and environment and the condition concerning this, the unheated greenhouse becomes an alternative. The purpose of this essay is to make an arguing synopsis about unheated greenhouses for using in acting as teacher, consultant and inspirer and also for taking part of the acceptance as ?for? or ?against?. The information is based on literature studies and information gathered with the keywords unheated greenhouse, coolhouse, coldhouse, greenhouse, type of greenhouse, orangery, greenhouse cultur, swedish greenhouse culture and permaculture, data gathering through SCB/SJV and by interviews with persons in the garden branch. My conclusion is that the unheated greenhouse could have a renaissance as a production unit. In this context it is important to give cultivators of greenhouses with experiences of unheated greenhouses great possibilities to share their knowledge, and through education possibility to change attitudes concerning unheated greenhouses. .

Women are subordinate of men in the society, this is visible both in work places and private lives. Equality between the sexes is daily discussed in politics and the private sphere. As this is a hot topic which is debated within many areas, one of those is film production, we chose to write this essay about how the view of women has changed in movies over time. If equality doesn?t exist within the film media, then it will be hard to change the society?s point of view.

In this essay, I explore the history of the ideas that have shaped the profession of landscape architecture, in a Swedish context. To this purpose, I have sampled the professional debate on landscape architecture at four points in time. These are the years around 1890, 1930, 1970 and 2010. Drawing on G N Brandt (1920), I make the distinction between two arguably crucial approaches, i . e., naturalism and formalism. By identifying these perspectives, and by dividing the arguments of each time period according to this classification, I am able to compare the course of the debate over time. I take on the task through hermeneutics.

Studentexamen som företeelse fanns på läroverken i 100 år och betydde mycket, inte bara för studenterna utan också för deras familjer och hela det omgivande samhället. Syftet med studien har varit att studera hur läroverken, dess lärare och elever och det omgivande samhället skildras i några skönlitterära verk. Arbetet består av en historisk bakgrund och en genomgång av skönlitteratur som skildrar läroverk. Tidsperioden för studien är runt sekelskiftet 1800-1900 då mycket hände kring läroverken. De skönlitterära verken som studerats är Vad rätt du tänkt (E Bengtson), Flickan i frack (Hj Bergman) Markurells i Wadköping (Hj Bergman), Snörmakare Lekholm får en idé (G Hellström) samt Paul Hoffman läroverksadjunkt (H Swensson).

The purpose of this thesis is to examine the religious testimony in the following works of the Swedish poet Majken Johansson (1930-1993): Liksom överlämnad (1965), Omtal (1969) and Från Magdala. Fragment ur en självbiografi (1972). A part of the purpose is also to investigate how Johansson phrases this testimony using a contemporary aesthetics. The thesis also studies how her works were received by the contemporary critics. The result shows that they tended to deprecate Johansson?s religiosity but were generally appreciative when it came to her poems.

Vid slutet av 1920-talet hittade två blockletare från Boliden ett stort kopparkisblock på Nattberget som ligger 46 km väster om Älvsbyn. I början av 1930-talet lyckades man lokalisera kopparådern men provbrytningar visade att malmen var något för låghaltig. Trots detta beslutade Bolidens bolagsledning 1936 att brytning av kopparmalmen skulle påbörjas. Med tillgång till den nya malmen gick det att utvinna mer guld ur Bolidenmalmen vid Rönnskärsverken. Bredvid gruvan växte ett mönstersamhälle fram som fick namnet Laver efter Laversjön som låg alldeles i närheten.

Syftet med uppsaten är att studera emigraitonen från Norrbotten och därtill söka förklaringen till utvandringen. Syftet är också att studera samhällets reaktion på emigraitonen för att hejda utvandringen samt att i det sammanhanget särskilt studera statens försök till kolonisation i Norrbotten. Undersökingen omfattar perioden 1850-1930. Genom att studera faktorer som påverkat emigrationen i Sverige och Norrbotten såsom ekonomin, religionen, värnplikten och politiken framkommer att både ny och gammal forskning anser att det är den ekonomiska faktorn som är huvudorsaken till emigrationen. Det var dock en samverkan mellan flera olika faktorer som avgjorde när svenskarna valde att utvandra men den ekonomiska faktorn är den som är mest framträdande.

I denna uppsats har jag valt att titta närmare på den svenska sinnessjukvårdens syfte, verkan och utveckling, ur ett historiskt perspektiv. Uppsatsen behandlar endast Salberga mentalsjukhus, eftersom det varit en teknisk omöjlighet att granska samtliga svenska mentalsjukhus. Jag har tittat närmare på varje enskild behandlingsmetod som förekom på sjukhuset mellan åren 1930-1963 dels för att uppmärksamma den vanvård som förekom och dels för att se hur vården förändrades i takt med samhällsutvecklingen. Underlaget till studien kommer från ögonvittnesskildringar, rapporter samt tidigare utgiven litteratur, samtliga huvudkällor har en direkt koppling till Salberga mentalsjukhus. De slutsatser jag kunnat dra av arbetet har varit att det förekommit stora förändringar under årens lopp.