Instagram lanserades i oktober 2010 och är en applikation där du med hjälp avkamerafunktionen på din mobiltelefon eller din surfplatta kan dela med dig av bilder.Instagram tillåter sina användare att ta en bild, redigera den, för att sedan dela med sigav bilden till sina följare. Syftet med denna studie är att ur ett socialpsykologisktperspektiv få förståelse för och kunskap om hur Instagram med dess format kan varaen del av identitetsskapande processer samt fungera som ett verktyg försjälvpresentation. Det empiriska materialet består av tio kvalitativa intervjuer medkvinnor i åldrarna 20-25 som är aktiva Instagram-användare. Det teoretiska ramverketbygger på Meads teorier om jaget, Asplunds teori om social responsivitet, Giddensteori om självet som ett reflexivt projekt samt begrepp från Goffmans dramaturgiskaperspektiv. Resultat från studien visar att Instagram kan tolkas som en plattform därjaget och identiteten kan konstrueras.

Syfte: Syftet i denna studie uppkom ur vårt intresse för nyckeltalsanvändning inom ett relativt nytt område som hållbarhet. Vi läste på om hållbarhetsnyckeltal och ur denna tidigare forskning inom ämnet så blev vårt syfte att skapa en ökad förståelse kring den praktiska användningen samt nyttan med hållbarhetsnyckeltal, med avseende på TBL-modellen.Metod: Studien bygger på en kvalitativ forsningsmetod inom vilken personliga intervjuer har utförts på fem fallföretag. Intervjuerna spelades in och sedan jämfördes samt analyserades resultatet av dessa med det teoretiska ramverket inom studien.           Resultat & slutsats: Studien har visat på vilken praktisk användning samt nytta hållbarhetsnyckeltal har eller skulle kunna ha för företag eller organisationer. Studien har därutöver också visat på att företag och organisationer aktivt talar om hållbarhet samt att hållbarhetsfrågor är integrerade i den dagliga verksamheten..

2009 omorganiserades läkarutbildningen vid Umeå universitet och bedrivs idag med stöd av olika former av informations-och kommunikationsteknologier (IKT). Syftet med föreliggande uppsats var att identifiera och förstå de uppfattningar som centrala ledningspersoner inom läkarutbildningen vid Umeå universitet uttrycker avseende hur IKT inverkar på utbildningens design, innehåll och genomförande samt förstå vilka uppfattningar dessa personer gav uttryck för vad gäller att förbereda studenterna för framtida professionsutövning i en digitaliserad medicinsk sjukvårdspraktik. Semistrukturerade telefonintervjuer och frågeformulär användes för att samla in data från fyra centrala ledningsaktörer. TPACK-ramverket möjliggjorde analys av respondenternas åsikter om hur lärares kunskapsnivåer inverkar på organiseringen av läkarutbildningen och läkarstudenternas övergång mellan utbildning och medicinsk sjukvårdspraktik. Resultatet visade att respondenterna i första hand förknippade IKT-implementeringen med organisatoriska möjligheter snarare än utmaningar samt att lärares varierande nivå av teknologiska och pedagogiska kunskaper är en faktor som har en stor påverkan på lärares upptagande och användning av IKT i undervisning..

Forskning har tydligt visat att elevers motivation att lära har stor betydelse för elevers engagemang, prestation och välmående. I denna studie görs därför ett försök att lyfta fram lärares kunskaper och erfarenheter kring motivationsarbete genom intervjuer med fyra gymnasielärare i ämnet samhällskunskap. Syftet med studien är att utifrån ett lärarperspektiv, undersöka hur samhällskunskapslärare kan utforma sin undervisning med målet att skapa motivation att lära hos elever.Vid bearbetningen av intervjumaterialet, identifierades fyra motivationsstrategier, vilka samtliga lärare framhöll som särskilt betydelsefulla. Dessa var att skapa goda lärar-elevrelationer, skapa meningsfullhet, skapa sammanhang samt att finna beröringspunkter till elevernas egna liv. Genom applicering av motivationsteorin Self-determination Theory, blev det även möjligt att öka förståelsen för de bakomliggande processer som av olika anledningar kan göra att dessa strategier fungerar motiverande på eleverna.

Denna studie handlar om organisationsförändring och vilken påverkan denna kan ha haft på verksamheten och dess organisationskultur. Studien är ett uppdrag jag fått av HSB Norr. Uppdraget var att utifrån deras omorganisation se om förändringsprocessen har lett till att det krävts en förändring i verksamheten. Ledningen har försökt skapa ett mer homogent arbetssätt ute på de lokala kontoren och även ett mer resultatinriktat sätt att arbeta. Syftet med studien var att se vilka konsekvenser omorganiseringen haft sett ur ett ledningsperspektiv.

Ständigt tillkommer det uppgifter om att en organisations ledarskap är i sig av största betydelse för dess överlevnad. Organisationens struktur påverkar ledare på varierande sätt. Det finns cirka 1700 ledare i Göteborgs Stad. Med ledare menas den som har personal-, verksamhets- och budgetansvar. Göteborgs Stad är uppdelad i stadsdelar.

Syftet med föreliggande studie är att belysa de normer, värden och kunskaper som uttrycks i GY11, den svenska gymnasieskolans läroplan. Studien använder sig av en ideologikritisk analys, vars avsikt är att ge en fördjupad förståelse för samhället genom att avslöja falska beskrivningar av och uppfattningar om makt och verklighet. Med utgångspunkt i den prövande tesen att läroplanen som dokument står under inflytande av det omslutande samhällets idéer och materiella förhållanden läses och förstås GY11 i relation till teorier om rationalitet, kontroll och individualisering. Analysen visar att GY11 i flera avseenden bär drag av en nyliberal ideologi och bekräftar stora delar av den samhällskritik som formulerats av den kritiska skolan och av individualiseringsteoretiker. Det teoretiska ramverket anlägger även ett praktiskt perspektiv med begreppen techne, episteme och fronesis, vilka fungerar som referenspunkter i diskussionen kring kunskapers och handlingars legitimitet i enlighet med samhällets dominerande rationalitet.

Denna rapport presenterar en utvecklad konceptlösning för ett stativ med katapultfunktion somska användas i cirkusdisciplinen handstans. Stativet är utvecklat för att skicka upp en akrobat,som väger 65 kg, en halv meter ovanför de rörliga stagens maxläge.Den kraft som akrobaten klarar av att hålla emot med och det beteende som krävs vid uppskjutetär framtaget och beräknat med hjälp av det matematiska programverktyget MATLAB.Konstruktionen modelleras i Solid Edge ST2 och hållfastheten beräknas i det modellbaseradefinita elementmetodsprogrammet Ansys Workbench. Pneumatik, hydraulik, mekatronik ochmekanik undersöks som möjliga alternativ till drivning för katapultfunktionen och utvärderasutifrån den ställda kravspecifikationen.Konceptet som presenteras har en ram av aluminium för att få god hållfasthet och samtidigt enlåg vikt vilket underlättar vid frakt. I ramverket är fyra stycken mekaniska dragfjädrar infästamellan ramens topp och två stycken linjärt lagrade stålstänger. Fjädrarna spänns ned med enelektrisk vinsch, fästs i en snabbkoppling och släpps sedan för att på så sätt skjuta upp akrobateni luften.

Denna undersöknings syfte är att ta reda på hur musik/rytmik används i förskolan och hurpedagogernas förhållningssätt till musik präglar verksamheten. Jag vill även undersöka hur olikaarbetssätt används för att främja barns såväl musikaliska som språkliga utveckling utifrån enmusikpedagogiskt perspektiv. Här belyses språkets och musikens gemensamma rötter. Detteoretiska ramverket i undersökningen innefattas av musikens grundläggande betydelse förmänniskans utveckling och olika forskares syn på musik och deras värderingar utifrån deras skildametoder och synsätt. Undersökningen grundar sig i olika pedagogers förhållande till musik iförskolan med hänsyn till pedagogernas bakgrund och relation till musik.

I en allt mer krympande värld, måste organisationer lära sig att snabbt reagera på marknadsförändringar. Medan organisationer blir bättre på att införa nya affärsprocesser, kvarstår problemet med en tungrodd och svårföränderlig IT?miljö. Det hela görs inte bättre av att organisationer blir mer och mer beroende av sin IT?infrastruktur.

I ett försök att låta poststrukturalismen närma sig materia, för min studie samman en queer psykoanalytisk syn på subjektskap, presenterad av Judith Butler, med miffoteori, en poststrukturell förståelse av funktionalitet, mestadels influerad av Robert McRuer och Lennard J. Davis, för att undersöka hur ramverket inom vilket subjektskap kan intas påverkas. Studien visar att det normata är kontextuellt definierat, och vidare att subjektskap är beroende av mötet mellan subjektet och en potentiellt funktionshindrande miljö; i vilken subjektet antingen passerar som normat eller inte. Detta rörliga subjektskap påverkas därigenom av faktorer såsom rädslan för det miffoeska, en kapitalistisk syn på medborgarskap samt möjligheten att (undermedvetet) nå en (temporär) position mellan det normata och det miffoeska, vars förhållande även genererar en ökad möjlighet för subversivt motstånd. Vidare menar jag att detta kan sägas utgöra ett ramverk inom vilket det blir möjligt att studera subjektskapet, genererat av maktordningar såsom klass, etnicitet etc..

Denna rapport syftar till att belysa problemen som uppstår när polis och kriminalvård skall samverka vid ett allvarligare upplopp på en av Sveriges kriminalvårdanstalter. Rapporten kommer att utreda det grundläggande ramverket för hur de två myndigheterna ska gå tillväga för att lösa en uppkommen situation. Inom kriminalvården benämner man ett upplopp som en incident och inom polisen kan man klassa ett större upplopp som en särskild händelse. Det som styr hur kriminalvården skall agera och hur organisationen skall se ut regleras i KVAF 2006:14. Hur polisen skall organisera sin ledning och hur de ska arbeta vid en särskild händelse regleras i FAP 201-1.

Denna uppsats undersöker hur deltagare i arbetsmarknadspolitiska program upplever deltagandet och effekten av programmen. Studien riktar sig specifikt mot fas 3 inom jobb- och utvecklingsgarantin, dit individer som varit arbetslösa under flera års tid skrivs in. Problemområdet omfattas av hur arbetslivets förändring leder till komplikationer för individer som är arbetslösa. Sju medverkande intervjupersoner deltog i studien, där semi-strukturerade intervjuer användes. Resultaten visar att deltagarna i programmet upplever att de dagliga aktiviteterna är meningsfulla, men att det politiska och byråkratiska ramverket leder till försämrat välmående och hopplöshet.

Genom att studera tre svenska framgångsrika e-handelsföretag ämnar vi testa teorier om värdeskapande i e-handel och undersöka de faktorer och deras dimensioner vilka uppges skapa värde för e-handelsföretag. Vi har för avsikt att identifiera vilka faktorer och dimensioner som återfinns i de tre fallföretagens verksamhet och undersöka huruvida det finns anledning att ifrågasätta teoriernas aktualitet. En kvalitativ metod har tillämpats. Undersökningen grundar sig på en fallstudie som inkluderar tre fallföretag, där intervjuer samt undersökningar av hemsidor har gjorts. Det teoretiska ramverket utgår från Amit & Zott (2001) och Bakos & Treacy (1986) teorier om värdeskapande i e-handel; affärsmodellens effektivitet och företagens inlåsningseffekter. Även flera andra författares teorier om faktorer som skapar värde i e-handel, vilka kan kategoriseras in under ovanstående, har använts.

Skollag och läroplaner gör gällande att elever ska behandlas lika och ha lika möjligheter oavsett kön. Undersökningar visar att kvinnliga elever presterar bättre än manliga i alla ämnen utom idrott och hälsa. Samtidigt upplever tjejer i högre grad än killar stress i skolan. Kön tycks alltså ha en viss betydelse för hur elever upplever skolan. Uppsatsen syftar till att, med utgångspunkt i genusteori, undersöka eventuella genusstrukturer vid en gymnasieskola, hur dessa i så fall ser ut och vilka konsekvenser de då får.