Vi har i detta examensarbete samarbetat med den nordiska koncernen COOP Norden, enheten för Hälsa och Miljö.I rapporten utreder vi Coop's möjligheter att med hjälp av modern information's- och kommunikationsteknik förverkliga sina målsättningar angående transparen's och hållbarhet. Att göra det osynliga synligt är ärendet i aktuella undersökningar som diskutera's i rapporten. När konsumenter köper varor i affären vet de sällan hur dessa genom sin livscykel påverkat(eller kommer påverka) människor, djur och miljö. Är det möjligt att ge lättillgänglig varuinformation av denna typ till konsumenterna, i möjlig förlängning av den hjälp som befintliga ekologi-, etik- och miljömärken ger?.

The main reason for this project is my interest of our environment. What are our two largest grocerychains doing to maintain our environment? The aim of the project is to show the consumer which similarities and differences there are between ICA and Coop. My questions are: What are ICA and Coop doing to satisfy the demands to preserve our environment, are they going further than they have to? What do they think is important? Environment, price, consumer friendly? Answers: ICA and Coop are working to keep up with the demands, but are they doing more than they have to? The branch is a close world; it's hard to get impartial information. They are turning towards different consumer groups. ICA and Coop has different ways to interest consumers, ICA points out the importance of the meals, while Coop points at the environment. New questions has risen during my work: How far will their own brandnames go? Will ICA, Coop and others have their own farms, producers and suppliers? How can the consumer be protected? The competition will decrease with an increase of their own brandnames..

Både ICA och Coop vill genom reklammaterialet förmedla en profil av välkända varumärken, förmånliga erbjudanden och kvalitet, vilket båda har lyckats att överföra till fokusgrupperna. Fokusgrupperna ansåg att reklamfilmer från Coop var tråkiga, traditionella och produktfokuserade medan ICA: s upplevdes som sevärd och rolig underhållning. Medan ICA vill förmedla gemenskap i analysmaterialet vill Coop förmedla en professionell relation. De vill båda skapa trovärdighet och identifikation samt kärlek och välkomnande i det undersökta materialet. Båda har lyckats att skapa igenkännande och trygghet, men Coop har inte lyckats att förmedla den professionella relationen till fokusgrupperna.

Coop Sverige inga?r i ett nordiskt inko?pssamarbete fo?r sina egna ma?rkesvaruprodukter (EMV), Coop Trading. Na?sta a?r, 2012, bryter man sig ur detta samarbete och av den anledningen vill Coop Sverige se o?ver varukraven fo?r sina EMV-produkter. Coop har som ma?lsa?ttning att vara det ledande och mest innovativa detaljhandelsfo?retaget och branschens fra?msta spra?kro?r och inspirationska?lla fo?r ha?llbar konsumtion.

The purpose of this study is to examine a brand?s green marketing and its consumers? perception of it in order to compare these views. The idea is to find a potential gap and what effect it may have on the brand. A case study has therefore been made with the grocery market brand Coop with focus on organic food. The material used consists of texts from Coop?s website to represent their brand.

Almost every commercial in television nowadays aim to sell a product or service. This researchpresents two big actors in the grocery chain and their respective commercials. The two actors thatare presented in this research are Lidl and Coop. Both Lidl and Coop are among the largest grocerychains in Sweden. By examine two commercials from each company we aim to find how theircommercials are structured.

Introduktion: Karies är en av de infektionssjukdomar som är mest spridda över världen. I världen sker det stora förflyttningar av människor, orsaker till förflyttningar varierar. Munhälsan påverkas ofta vid påfrestande situationer för både vuxna och barn. De vanor och den kultur som människor har med sig från sin barndom lever kvar bland annat avseende kost och munhygien. Familjer som invandrat är ofta mer socioekonomiskt utsatta än de som är födda och etablerade i det nya hemlandet, vilket är ännu en riskfaktor för karies.

Den miljökommunikation som sker internt i ett företag grundar sig i organisationens val och genomförande av miljöstrategi. Kommunikation kan beskrivas som processen för människors kontaktmed varandra och i denna process kan olika typer av hinder uppstå. I denna studie är mitt syfte att undersöka hur den interna miljökommunikationen ser ut och fungerar uppåtriktat, nedåtriktat och horisontellt inom Coop Forum i förhållande till vald miljöstrategi, samt att föreslå hur kommunikationen skulle kunna förbättras om behov av detta ses. Projektet har utförts som en kvalitativ fallstudie och i huvudsak genom metoden kvalitativ, semistandardiserad intervju. För att Coop Forum helt skall kunna förverkliga sin allomfattande hållbarhetsstrategi krävs vidare implementering i all verksamhet.

Syfte: Syftet är att göra en studie av shop-in-shop-konceptet inom dagligvaruhandeln, och att se om konceptet påverkar positioneringen. Metod: En explorativ fallstudie, kvalitativa intervjuer och besök i butikerna ligger som grund för den empiriska datan, analysen och resultatet. Teoretiskt perspektiv: För att utforska shop-in-shop-konceptet, och analysera hur det påverkar Coop Extra har vi använt teorier om marknadsmixen och positionering med; plats, produkt, pris, påverkan och service som grundstenar. De aktuella teorierna har hämtats från vetenskapliga artiklar och litteratur inom respektive ämnesområde. Empiri: Våra studieobjekt omfattar Coop Extra Kävlinge och Coop Extra Värnhem, samt de inhyrda butikerna Ingelsta Kalkon och Nina Fisk.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Bakgrund och problem: Denna studie handlar om varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror på Coop Extra Norremark i Växjö. Studien var ett uppdrag från Coop Extras butikschef, som ansåg att matbutiken var i behov av att effektivisera butikens varuhantering och lagerstyrning av kolonialvaror. Situationen på Coop Extra innebar ett överfyllt och ostrukturerat varulager, vilket gjorde att det gick åt mer tid än nödvändigt att hantera varor samt att mer kapital bands i butikens lager än vad som var behovet.Lean har förekommit inom tillverkningsindustrin sedan 1980-talet. I början av 2000-talet spred sig Lean till tjänsteföretag och offentlig verksamhet. Lean innebar då produktutveckling och effektivisering av organisationens olika processer, för att generera en högre kundnytta.

Bakgrund: Endast ett fåtal kvinnor i Norden väljer en planerad hemförlossning. I Sverige har en studie gjorts för att undersöka vilka karaktärsdrag som går att urskilja hos dessa kvinnor men liknande studier saknas för Norden.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva vad som är karaktäristika för kvinnor i Norden som väljer en planerad hemförlossning samt jämföra karaktäristika hos kvinnor i Sverige med kvinnor från tre andra nordiska länder.Metod: Studien är en retrospektiv tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Materialet är insamlat mellan 2009-2011 inom ramen för forskningsnätverket ?Nordic Homebirth? via enkätformulär på internetsidan www.nordichomebirth.com. Icke-parametriska analyser genomfördes med hjälp av Chitvå-test.Resultat: Totalt svarade 778 kvinnor på enkäten.

Man?s impact on the environment is something that increasingly becomes topical in today?s society. Because of this, several companies have started to take interest in the effects they?re responsible for, not least considering their image. Emissions of carbon dioxide generated from goods traffic are accountable for a large part of the total emissions of greenhouse gases in the world.