Om man vill minimera behovet av köpt energi är det bästa sättet att se till att så lite värme och luft som möjligt läcker ut ur byggnaden. En betydande del av värmen i byggnader med normal standard går förlorad genom det omgivande klimatskalet, det vill säga genom tak, väggar, fönster, dörrar och golv. Hög lufttäthet i en byggnad ger bättre lönsamhet genom att den skapar en bättre inomhusmiljö och ger lägre energianvändning. Det krävs normalt tillskott av energi för att balansera energiförluster av olika slag. En byggnads energianvändning är den energi som köps in för normalt brukande under ett normalår och fastighetsenergi.

För fjärrvärmebolag är det oerhört viktigt att den värme de producerar utnyttjas så effektivt som möjligt av deras kunder. Det finns dock en mängd problem med kundernas undercentraler som skapar hinder för detta mål. Undercentralerna tenderar att skicka en viss mängd okylt vatten tillbaka till fjärrvärmeverket. Förutom undercentraler är rundgångar och avtappningsventiler problemområden i fjärrvärmenät. Bollnäs Energi AB vill se över hur fjärrvärmenätet och produktionsanläggningen i Bollnäs skulle påverkas ekonomiskt och miljömässigt om returtemperaturen sjönk. Det som i första hand behandlas i rapporten är rökgaskondensering. Rökgaskondensering är när den energimängd som har gått åt för att bilda ånga av fukten i bränslet vid förbränningen återigen blir till vätska.

20-30 % av alla som opereras drabbas av PONV (post operative nausea and vomiting). Behandlingen av PONV är idag fokuserad på läkemedelsbehandling som t ex antiemetika. De omvårdnadsåtgärder som utförs är inte evidensbaserade i samma utsträckning som den medicinska behandlingen. Det som är ?naturligt? för en sjuksköterska att utföra som omvårdnadsåtgärd, är inte alltid naturligt för en annan. Syfte Syftet med denna litteraturstudie var att belysa de omvårdnadsåtgärder som vidtas för att förebygga eller behandla postoperativt illamående och kräkningar, samt vilken effekt dessa åtgärder har ur ett omvårdnadsperspektiv.

Köttbullen har utvecklats genom tiderna, största förändringen skedde vid industrialismen då stekspisen och köttkvarnen introducerades i vårt samhälle. Tillsammans med den nya eran förändrades människors vanor. Stekspis och köttkvarn resulterade i att nu kunde var mans hem mala sitt eget kött med hjälp av kvarnen för att sedan kunna steka köttbullarna i panna på stekspisen. I samhället vi lever i idag skall allt gå snabbt och i många fall bortprioriteras hemlagad mat. Konsumtionen av halvfabrikat ökar, allt fler köper delvis färdiglagad mat.

Projektet som ligger till grund för denna rapport studerar värmekonsumtionen hos virkestorkar i sågverksbranschen. Det SCA-ägda sågverket Tunadal beläget i Sundsvall, Västernorrland, har använts som referenssågverk. Av de träd som används vid sågverken avgår endast 47 % till sågad vara, drygt 11 % utnyttjas för egen förbrukning. Denna biomassa förbränns i en egen- eller externt-ägd panna, i vissa fall förekommer avtal med närliggande industrier som tillgodoser värmen till torkarna via processvärme eller fjärrvärme. Vid en eventuell minskning av torkarnas värmekonsumtion medför detta att ytterligare biomassa kan avsättas till marknaden.

Kan man producera brännbar gas av biobränsle i en småskalig anläggning? Kandetta göras till en rimlig kostnad? Är det möjligt för en privatperson installeraförgasningsanläggningen själv eller krävs det en fackman? Skulle man kunna göragas av sitt trädgårdsavfall?Svaret på dessa frågor är ja, det går.Men om man vill göra det på ett säkert och miljövänligt sätt är svaret tyvärr nej.Detta gäller i alla fall den anläggningen som detta arbete handlar om.Tack vare Compower i Lund så kunde jag få tillgång till en kinesisk ?stalk gasifier?Målet var att med denna panna framställa och analysera den gas som producerasfrån biobränslen (gengas). Gasen skulle i bästa fall kunna användas i Compowersmicrokraftverk för el och värmegenerering.Efter installation och uppstart såg det lovande ut. Brännbar gas producerades efterca 20 min och gasen brann fint. Bränslet bestod då av en blandning mellan pelletsoch flis.Vid samtliga prov brinner gasen med klarblå låga och ingen synlig rök finns isamband med förbränningen.Pga.

The district heating load is seasonally dependent, with a low load during periods of high ambient temperature. Thermal energy storage (TES) has the potential to shift heating loads from winter to summer, thus reducing cost and environmental impact of District Heat production. In this study, a concept of high temperature borehole thermal energy storage (HT-BTES) together with a pellet heating plant for temperature boost, is presented and evaluated by its technical limitations, its ability to supply heat, its function within the district heating system, as well as its environmental impact and economic viability in Gothenburg, Sweden, a city with access to high quantities of waste heat.The concept has proven potentially environmentally friendly and potentially profitable if its design is balanced to achieve a good enough supply temperature from the HT-BTES. The size of the heat storage, the distance between boreholes and low borehole thermal resistance are key parameters to achieve high temperature. Profitability increases if a location with lower temperature demand, as well as risk of future shortage of supply, can be met.

Endast ca 25 procent av de villapannor som eldas med ved uppfyller de utsläppskrav som Naturvårdsverket föreslagit ska gälla. Pannorna har en medelålder på ca 25 år, men trots det är utbytestakten väldigt låg. De omoderna pannorna släpper ofta ut bortåt 100 gånger mer flyktiga kolväten och 50 gånger så mycket partiklar och polyaromatiska kolväten som moderna pannor med ackumulatortank. Det här projektet syftar till att undersöka om en teknikupphandling kan bidra till att förbättra situationen. Många av de gamla pannornas konstruktion tar inte hänsyn till vedens sätt att förbrännas.

Boverket har från och med januari 2010 skärpt energikraven vid nybyggnation. De nya kraven har tillsammans med stigande energipriser och ett ökat miljömedvetande i samhället, satt fokus på att bygga täta och välisolerade hus. Detta beskrivs i arbetets inledning. Samtidigt bör husets uppvärmning och ventilation vara energieffektiv och förnybara energikällor användas, som solenergi och biobränslen. Syftet med rapporten är att analysera om solfångare i kombination med en pelletspanna eller -kamin är ett bra alternativ för uppvärmning av nybyggda villor från VärsåsVillan AB.

I denna studie undersöks möjligheten att ersätta en del av oljeförbrukningen på LULEKRAFT AB med naturgas. LULEKRAFT AB är ett kraftvärmeverk i storleksordningen 350 MW bränsle och 100 MW elkraft och 200 MW värme ut. Producerad elkraft säljs till närliggande SSAB och producerat hetvatten distribueras via ett fjärrvärmesystem. Som primärbränsle används en blandgas bestående av processgaser från SSAB:s metallurgiska enhet. Vid lågt värmevärde eller brist på blandgas, vid perioder av hög last samt vid uppstart av anläggningen används olja.

Denna rapport beskriver arbetet med att sammanställa ångförbrukande processer på Norrmejeriers Mejeri i Umeå som skulle kunna konverteras till fjärrvärmedrift. En del arbete har också lagts ner på att hitta förbättringsförslag på mejeriets ångsystem och beräkna nödvändig maxeffekt på en ny biobränsleeldad panna som är planerad att driftsättas före slutet på 2017.Processdata, som till stor del uppmätts av Sweco Systems för en energikartläggning av mejeriet, har använts till att undersöka 23 olika processer med en årlig energianvändning på ca 22 000 MWh. 11 av dessa processer har så låga temperaturkrav att fjärrvärme skulle kunna driva dessa året om, de anses därför vara mer lämpade för fjärrvärmedrift än de övriga. Dessa 11 processer har ett sammanlagt årligt energibehov på ca 15 000 MWh och hit hör bland annat uppvärmning av vatten till processer och tapp, värme till mejeriets ventilationssystem och förvärmning av nytt pannvatten.Resterande processer anses olämpliga att driva med fjärrvärme då kostnaden för att göra detta troligen blir högre än i dagsläget och en del av dessa processer enbart kan drivas med fjärrvärme en begränsad del av året. Till dessa processer hör värmning av mjölk och grädde vid några av mejeriets pastörer och återuppvärmning av diskvatten.I arbetet presenteras 3 olika förslag på hur fjärrvärmen kan kopplas in till undersökta processer.

I denna studie utreds hur bränngas kan produceras via indirekt förgasning av biomassa i sambandmed en befintlig panna i syfte att ersätta el och olja vid olika förbrukare på ett massa- ochpappersbruk.Ett av de största problemen västvärlden måste lösa detta århundrade är energiförsörjningen. Medallt hårdare krav på utsläpp av koldioxid och andra föroreningar blir förnybara bränslen allt merintressanta. Biomassa och framförallt trä kommer att vara en av Sveriges viktigaste resurser iframtiden. För att undvika långa transporter av fast biomassa bör resursen förädlas innan denanvänds för energiomvandling. Förgasning och framför allt indirekt förgasning är en erkändtermokemiskt effektiv omvandlingsmetod där slutprodukten till exempel kan bli bränngas, syntetisknaturgas, biodrivmedel som dimetyleter (Biodiesel), etanol och mycket annat.