Sverige står inför en stor generationsväxling nu när 40-talisterna närmar sig pension och 80-och 90-talister ska börja inta arbetsmarknaden. Idag är nästintill 150 000 ungdomar arbetslösa samtidigt som de ska ta över efter den mycket större kullen 40-talister som snart ska gå i pension, hur hanterar organisationer den utmaningen? Hur förbereder sig organisationer för den växlingen av medarbetare så att inte kompetensen som 40-talisterna besitter lämnar organisationerna och hur arbetar de med att växla in ungdomar in i verksamheterna? Det är ett flertal utmaningar som Sveriges företag står inför och framförallt den offentliga sektorn som sedan tidigare har problem att vara en attraktiv arbetsgivare för ungdomar och locka till sig ny arbetskraft, kommunal sektor är den verksamhet som ungdomar finner mest oattraktiv.Kompetensöverföringen kommer spela en viktig roll för att hantera utmaningarna som generationsväxlingen innebär så att det inte förekommer ett allt för stort kunskapstapp för organisationens verksamhet. Chefer inom organisationen har ett stort ansvar framför sig att kunna förbereda och hantera pensionsavgångarna samt se till att ny arbetskraft finns att rekrytera in till organisationerna.För att se närmare på problemet har jag, i en kommunal organisation utfört en undersökning med fem förvaltningschefer, i form av intervjuer, med syfte att undersöka hur kommunen arbetar för att behålla kompetens inom kommunen som organisation och hur de arbetar med den uppgiften. Samt att se hur kommunen som organisation förbereder generationsväxlingar, genom att planera effektivt och strategiskt när det kommer till medarbetare som förväntas gå i pension men även hur de rekryterar ungdomar och unga vuxna.

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Den nationella inköpssamordningen i Sverige bedrivs av två inköpscentraler, dels SKI som verkar inom den kommunala sektorn, dels SIC som svarar för den statliga inköpssamordningen. SKI kan enligt 2 kap. 9 § LOU iklä sig två funktioner: ombuds- och ramavtalsfunktionen. SIC ska däremot enligt förordningen om statlig inköpssamordning upphandla ramavtal till myndigheter under regeringen. Enligt 3 § i förordningen om statlig inköpssamordning ska myndigheter under regeringen avropa från de ramavtal som SIC upphandlar, medan en upphandlande myndighet får anskaffa byggentreprenader, varor och tjänster med hjälp av SKI enligt 4 kap.

SammanfattningI dagens samhälle och framför allt i media talas det idag mycket om den stora mängden 40-talister som har börjat och som ska gå i pension. Det talas om att dessa blivande pensionärer kommer att ta med sig mycket viktig kompetens som är av stor vikt för de verksamheter där de arbetat. Denna kompetens, menar media, är oerhört viktig att bevara så att det fortfarande finns verksamheter som utvecklar sig framåt, istället för att gå bakåt. Media menar också att den försvinnande kompetensen leder till en kris och är ett stort hot mot arbetsmarknaden. Syftet med vår undersökning är att undersöka och jämföra olika verksamheters handlingsplaner för att hantera de stora pensionsavgångar som sker då 40-talisterna lämnar arbetsmarknaden. Våra frågeställningar är: Hur ser verksamheterna på de stora pensionsavgångarna av 40-talister, som målats upp som ett stort hot i bland annat media?Vad använder verksamheterna sig av för metoder för att bevara och utveckla den kompetens som finns? Vilka skillnader och likheter finns mellan kunskapsarbeten och industriella arbeten? I vår undersökning har vi genomfört sex intervjuer och vi har träffat personalansvariga på tre kunskapsintensiva och tre industribaserade verksamheter.

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav på ökad effektivitet. Svenska kommuner är icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer på grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation på grund av de varierande tjänsterna som lagen kräver att kommunerna ska tillhandahålla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mål och strategier ned på varje nivå vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

Den offentliga sektorn har reformerats genom att adoptera principerna för New Public Management vilket har inneburit att svenska kommuner utvecklat och prövat nya organisations- och styrmodeller för att möta marknadens och organisationernas krav på ökad effektivitet. Svenska kommuner är icke vinstdrivande organisationer och har komplexa organisationsstrukturer på grund av omfattande lagkrav. Varje förvaltning skulle i sig kunna utgöra en egen organisation på grund av de varierande tjänsterna som lagen kräver att kommunerna ska tillhandahålla. Inom svenska kommuner bryts visioner, mål och strategier ned på varje nivå vilket medför en komplex styrning inom organisationen. Det huvudsakliga syftet med uppsatsen är att beskriva och förklara hur förvaltningar inom svenska kommuner styr sina verksamheter genom strategisk ekonomistyrning.

En utmaning för dagens organisationer är att flexibelt kunna ändra sina tjänster och produkter för att kunna möta kundernas ökade krav. Att använda IT som möjliggörare är ett sätt att utveckla verksamheter. Inom den offentliga sektorn har interkommunal samverkan tagits fram som ett nytt verktyg. Interkommunal samverkan betyder att två eller flera kommuner tillsammans arbetar med ett gemensamt syfte mot ett gemensamt mål. Interkommunalt samarbete främjas ekonomiskt av staten och EU.

Syftet med studien har varit att förstå hur företrädare för idéburna organisationer med social inriktning inom äldreomsorg ser på sin egen, organisationens och civilsamhällets roll som serviceproducent av offentligt finansierad välfärd. För att uppnå syftet har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex företrädare på ledande nivå inom idéburna organisationer med skiftande storlek och geografisk spridning. Lundquists förbindelseteori har delvis använts som en teoretisk utgångspunkt i analysen. De har i Lundquists termer gett uttryck för ett aktörskap som vi har försökt förstå genom att sätta det i relation till de strukturer företrädarna verkar inom och är beroende av.Resultatet från intervjuerna visar generellt på att de två lagrum som styr villkoren för driften av äldreomsorg på entreprenad och i egen regi, lagen om valfrihetsysten respektive lagen om offentlig upphandling ger kommunerna stora friheter i tillämpningen. Det gör att förutsättningar att bedriva äldreomsorg varierar stort vilket skapar osäkerhet och kan hämma de idéburna att ta en större roll.

Syftet med undersökningen är att öka förståelsen för varför anställda gör icke arbetsrelaterade aktiviteter under arbetstid med fokus på användandet av sociala medier. Internetanvändandet har blivit en stor del av många människors liv och används i både privatlivet och arbetslivet. Cyberloafing är ett vanligt begrepp när man pratar om privatsurfandet under arbetstid. Vilket innebär att anställda surfar på icke arbetsrelaterade webbsidor under arbetstid och vi ville få en förståelse varför människor gör det. Vi utformade därför fyra frågeställningar om det: Vad är syftet med användandet av sociala medier? Varför privatsurfar de anställda på sociala medier under arbetstid? Vad är inställningen till privatsurfandet på sociala medier under arbetstid? Smyger de anställda när de privatsurfar på sociala medier under arbetstid?Vi har valt en kvalitativ ansats och genomfört åtta intervjuer med respondenter som arbetar i olika organisationer och företag, både i den offentliga och privata sektorn.

En allt mer ökande företagsform är det kooperativa företagandet, det bygger på öppenhet, och ett aktivt deltagande, alla medlemmar har lika rösträtt. Det sociala företaget är en relativt ny inriktning inom det kooperativa företagandet. Socialt företagande innebär en arbetsmöjlighet för människor som har det svårt att ta sig in på arbetsmarknaden, att integreras i samhälle och arbetsliv, på detta sätt skapas delaktighet och mening. Kooperativa sociala företag skiljer sig inte avsevärt från övriga företag, de har en affärsidé, säljer produkter och tjänster och är etablerade såväl inom den privata som den offentliga sektorn. De flesta sociala företag har handledare för att stödja dem som arbetar och äger sitt företag, vilket medför att handledaren inte bara är arbetstagare utan även handledare till sin arbetsgivare.

SammanfattningLean har fått stor uppmärksamhet i många olika yrkesområden och i de sociala medierna under de senaste åren. Det mest diskuterade i dagsläget är implementeringen av Lean i den offentliga sektorn och då framförallt inom sjukvården. Detta har väckt heta debatter där människor från olika yrkesområden och åldrar har starkt skilda åsikter gällande implementeringen. Vissa är mycket positiva till att införa Lean i sjukvården medan andra ser mycket negativa effekter av implementeringen. Att det finns så mycket skilda åsikter angående detta och att så många människor har olika perspektiv på hur Lean fungerar gör att ämnet är väldigt intressant att analysera.

Studien tog sin utgångspunkt i att äldre som möter äldreomsorgen idag är en alltmer heterogen grupp i fråga om livsstil och sexuell identitet. Trots att även gruppen äldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) är heterogen så visar forskning på att det inom gruppen finns särskilda behov när det kommer till vård och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att växa upp i ett homofientligt samhälle, där homosexualitet har varit både olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. Många har upplevelser av diskriminering grundad på sexuell läggning i kontakten med vård och omsorg, erfarenheter som kan komma att påverka vidare kontakt med sektorn och därmed känslor inför äldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i äldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsättningar, attityder och värderingar hos tillämparna som har potential att påverka implementeringen.

Platser utvecklas, nya destinationer upptäcks ständigt. Människor finner varje år nya resmål att besöka av olika orsaker. Turismen är en viktig inkomstkälla för många länder och under 2008 fanns det 922 miljoner internationella turister. Turismen är den största och snabbast växande ekonomiska sektorn i världen. China Outbound Tourism Development påstår att världen kan räkna med upp till 54 miljoner kineser under detta år, 2010.

Bakgrund: Idag kan vi se att allt fler fo?retag har blivit projektbaserade och det har blivit en vanlig arbetsform. Vi ser och ho?r om ?projekt? o?verallt. Att skapa tillfa?lliga projektorganisationer fo?r att effektivt lo?sa olika problem a?r ett arbetssa?tt som sprider sig inom alla typer av verksamheter och branscher.

Offentlig upphandling används av den offentliga sektorn för att ingå avtal eller teckna kontrakt med leverantörer av varor och tjänster. Rapporter har visat att småföretag inte deltar i offentlig upphandling i samma utsträckning som större. Kostnader för företagen att ta fram anbud har angivits som orsak liksom att förfrågningsunderlagen är krångligt utformade och att kraven som ställs är irrelevanta. Kommunikationen mellan upphandlande myndigheter och företagen har beskrivits som otillräcklig och att kunskapen om det som upphandlas därmed blir lidande.Uppsatsens syfte är att undersöka kommunikationen mellan myndigheter och småföretag i samband med offentlig upphandling. Hur aktörerna kommunicerar, vilka hinder av kommunikativ karaktär som eventuellt förekommer samt hur dessa hinder kan övervinnas är de frågeställningar som använts.