Sök:

Sökresultat:

5109 Uppsatser om Byrćkratisk organisation - Sida 39 av 341

Ett lÀrorikt medarbetarskap - Medarbetares syn pÄ medarbetarskapet inom högskola/universitet

Syftet med studien Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt medarbetare upplever och lÀr av sitt medarbetarskap samt hur de upplever medarbetarskapets betydelse för den lÀrande organisationen. En kvalitativ intervjustudie med 11 medarbetare pÄ tvÄ olika lÀrosÀten i Sverige har genomförts med hjÀlp av intervjutekniken @ography, vilket innebÀr intervjuer gjorda via e-post. Resultatet visar att gemenskap, samarbete, ansvar och jÀmstÀlldhet upplevs som betydelsefullt. Det Àr Àven viktigt att medarbetare Àr delaktiga i processen, att kompetensen tas tillvara pÄ samt att det finns utrymme för utveckling och lÀrande. Att utbyta samt besitta kunskap om mer Àn sina egna arbetsuppgifter upplevs Àven som betydelsefullt.

Fr?mjande faktorer f?r v?lbefinnande hos elever i ?k 4-6. En fenomenografisk intervjustudie med v?rdnadshavare och specialpedagoger

I skolans styrdokument uttrycks att verksamheten ska utformas och pr?glas av omsorg om elevens h?lsa, v?lbefinnande och utveckling. Tidigare forskning skriver fram att skolan ?r en skyddsfaktor f?r att fr?mja v?lbefinnande. Trots detta visar flera rapporter att den psykiska oh?lsan hos barn i svenska skolor ?r en stor utmaning.

Att implementera ett internt socialt nÀtverk : En anpassning för en mindre organisation

Under de senaste Ären har anvÀndningen av interna sociala nÀtverk (ISN) markant ökat. En orsak till detta kan vara den ökade anvÀndningen av publika sociala nÀtverk (sÄ som Facebook eller Twitter) pÄ arbetstid, dÄ detta tenderar att sÀnka arbetsmoralen och effektiviteten hos de anstÀllda. Ett ISN fungerar i princip som ett socialt medium, men dock innanför ett företags eller organisations interna vÀggar och fokuserar mer pÄ att frÀmja samarbete, kommunikation och kunskapsutbyte. Detta examensarbete utreder hur man kan implementera ett ISN i en mindre organisation och fÄ det att leva i ett företags vardag. Vanligtvis anvÀnds ISN inom större företag för att frÀmst hitta och dela kunskap inom organisationen.I denna avhandling kommer jag (baserat pÄ genomförda metoder) skrÀddarsy ett grÀnssnitt för Xtractor Interactive AB i ett ISN som heter Totara Social.

Projektportfölj : övergripande hantering av projekten i en projektbaserad organisation

Bakgrund: Det blir allt vanligare att organisationer vÀljer att utföra sina aktiviteter i projekt. MÄnga organisationer driver dessutom inte endast ett projekt i taget utan flera projekt bedrivs samtidigt. Mot bakgrund av detta finns det ett behov av en övergripande hantering av samtliga projekt, vilket dock Àr en komplex uppgift bl.a. p.g.a. att projekten oftast Àr heterogena och att det existerar beroenden mellan projekten.

Hur belöningssystem pÄverkar Organizational Ambidexterity : en kvantitativ undersökning pÄ bankkontor i SkÄne

Organizational Ambidexterity Àr ett relativt nyuppkommit begrepp och fÄ undersökningar har gjorts kring Àmnet. De tidigare undersökningar som har bedrivits har frÀmst fokuserat pÄ hur ledarskap framkallar Organizational Ambidexterity. Tidigare undersökning har Àven forskat i hur dess komponenter, utforskande och bearbetande, kan samexistera i en organisation dÄ de tvÄ komponenterna konkurrerar om samma resurser. För att vÀnda blicken bort frÄn ledarens roll i en organisation att inverka pÄ Organizational Ambidexterity, har studien fokuserat pÄ belöningssystemets inflytande pÄ Organizational Ambidexterity med bankorganisationer som objekt. Belöningssystem förekommer i bÄde finansiell och icke-finansiell form. Finansiella belöningar kan tillkÀnnages som en transaktion utav finansiell ersÀttning vid utfört arbete.

Arbetsmiljö och sjÀlvmordstankar bland kvinnliga och manliga lÀkare

SjÀlvmord och sjÀlvmordstankar förekommer i högre utstrÀckning bland lÀkare Àn i andra yrkesgrupper. Sociala relationer Àr enligt studier viktigare för kvinnor Àn för mÀn i utvecklingen av depression. Studien syftar till att undersöka om de inkluderade arbetsmiljövariablerna, vilka behandlar sociala relationer, Àr viktigare i kopplingen till sjÀlvmordstankar för kvinnor Àn för mÀn. Samt att undersöka vilka av arbetsmiljövariablerna som bÀst förklarar sjÀlvmordstankar. Tre arbetsmiljövariabler skiljde sig signifikant eller nÀra signifikant mellan mÀn och kvinnor.

Mer Àn bara ord - En studie om tidigare vÀrdeords fortlevnad hos en organisation

Organisationskultur och vÀrdeord Àr populÀra begrepp i företag och organisationer och mÄnga Àr de företag som arbetar efter olika vÀrdeord. Företaget vi genomfört vÄr studie hos arbetade tidigare aktivt med en kvartett vÀrdeord, men det arbetet har pÄ senare Är bortlagts. Studiens syfte Àr att undersöka vad som sker med vÀrdeord i en organisation om dessa upphör att kommuniceras aktivt. Vi vill undersöka om vÀrdeorden lever vidare, transformeras eller försvinner och hur processerna kring denna potentiella fortlevnad ser ut.Tidigare forskning inom omrÄdet vÀrdeord berörs kort och nÀr det gÀller organisationskultur tar tidigare forskning ofta sin utgÄngspunkt i Scheins teorier om artefakter, vÀrderingar och antagande. Denna modell har kommit att utvecklas Ät det mer dynamiska hÄllet av Hatch som belyser det faktum att alla delar konstant pÄverkar varandra i en dynamisk process.

Trygg stad: En studie av GĂ€vleStrand

Elevernas aktivitet under lektioner i allmÀnhet Àr beroende av undervisningens innehÄll och organisation för att nÄ uppstÀllda mÄl, som i Àmnet Idrott och hÀlsa bland annat handlar om fysisk aktivitet i olika former av rörelse som lekar, spel, idrotter, dans och rörelse till musik. Syftet med mitt arbete Àr att fÄ en uppfattning om den fysiska aktivitetens omfattning under idrottslektioner och hur aktiviteten beror av lektionsarbetets organisation och ledning. Arbetet har genomförts som en fallstudie av klasser som grupp i grundskolans Ärskurs 4 ? 6 och resultaten av mina observationer har dokumenterats och analyserats samt jÀmförts mot tidigare forskning pÄ omrÄdet. Studien har kompletterats med en enkÀt riktad till idrottslÀrarna i de klasser som observerats för att fÄ deras synpunkter pÄ vad som kan pÄverka elevernas fysiska aktivitet under idrottslektionerna.

AnvÀndarstyrt förvÀrv vid tre högskolebibliotek

User-centred acquisitions at three academic librariesA new way of developing collections has been adopted at a number of small academic libraries, user-centred acquisitions. The method implies that the main way of building the collection is by means of receiving suggestions of titles from library users. The main purpose of this thesis is to investigate changes in acquisitions of monographs. At a more detailed level it seeks a deeper understanding of what user-centred acquisitions is and how the method effects the acquisitions process. Changes in stock management and the reason why the libraries have chosen the method is investigated as well.

Att köpa grisen i sÀcken

Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

FĂ€rgad av kontext?

Studiens syfte var att med fokus pÄ frivilligt arbete inom social omsorg och med hjÀlp av BRIS telefonjouarers egna berÀttelser, fÄ en bild om vad som motiverade mÀnniskor som arbetade frivilligt. Studiens frÄgestÀllningar var följande: Vad motiverade mÀnniskor till frivilligt arbete pÄ BRIS? Varför valde man att arbeta pÄ just BRIS och inte nÄgon annan ideell organisation? Varför valde man att engagera sig ideellt och inte professionellt i nÄgon organisation inom liknande omrÄde? Fanns det nÄgra gemensamma nÀmnare bland telefonjourarna pÄ BRIS? Studien skapades med hjÀlp av en kvalitativ metod. Vi intervjuade sju telefonjourare och med stöd av deras berÀttelse, försökte vi fÄ en bild om motivationen bakom deras frivilliga arbete pÄ BRIS. Vidare analyserade vi den samlade empirin med hjÀlp av ?meningskoncentrering?.

Svensk militÀr sjÀlavÄrd : Den svenska militÀra sjÀlavÄrdens organisation 1892-2008 samt en komparativ studie av FÀltandaktsböckerna 1893, 1940 och 2008

Syftet med uppsatsen Àr dels att beskriva hur sjÀlavÄrden varit organiserad inom Sveriges Försvarsmakt under tiden1892-2008, dels att beskriva fÀltandaktsböcker under denna period utifrÄn vad de innehÄller och vem de vÀnder sig tilloch om de förÀndrats över tid.Metoden som har anvÀnts Àr 1) litteraturstudier av den militÀra sjÀlavÄrdens historia och beskriva dess organisationmed tonvikt pÄ perioden 1892-2008 och 2) en komparativ studie av tre olika fÀltandaktsböcker, vad gÀller innehÄll ochvem boken vÀnder sig till. Samt om det skett nÄgon förÀndring över tid i de tre fÀltandaktsböckerna utifrÄn innehÄll ochvem de vÀnder sig till.1900-talets militÀra sjÀlavÄrd och dess organisation har prÀglats av en diskussion om dess berÀttigande inom försvaret ochhur den i sÄ fall ska utformas. Den har pÄverkats av hela försvarets organisation och ekonomi.Ekumenik inom den militÀra sjÀlavÄrdens har efterfrÄgats men inte fÄtt nÄgot konkret uttryck, utan det Àr Svenska kyrkanstro och tradition som syns tydligast.Inom den militÀra sjÀlavÄrdens organisation finns pastorer som deltar i olika internationella fredsinsatser. Detta kommer att bli alltviktigare i framtiden.FÀltandaktsböckerna Àr tydligt prÀglade av det samhÀlle som de finns i. 1893-Ärs fÀltandaktsbok reflekterar vÀckelserörelsen som fannsi slutet av 1800-talet.

Ledarskapets nyanser : En studie av ledares uppfattningar om sitt ledarskap i ideell, privat och offentlig organisation

Uppsatsen syftar till att analysera hur ledare i olika typer av organisationer uppfattar sitt ledarskap i förhÄllande till den organisationstyp de verkar inom. Med organisationstyp avser vi ideell, privat och offentlig organisation. VÄr utgÄngspunkt Àr att analyser detta utifrÄn de förutsÀttningar för ledarskap som organisationstypen ger, till exempel i form av organisationskultur, samt utifrÄn faktorer som kommunikation, handlingsutrymme och ledarens uppgifter.Den metod vi anvÀnt Àr kvalitativ och bygger pÄ sex intervjuer med ledare inom ovan nÀmnda organisationstyper och fokus för intervjuerna har legat pÄ ledaren egen uppfattning om sitt ledarskap.Vi har funnit att likheterna mellan de olika ledarskapen Àr tydligare Àn skillnaderna och att de skillnader som Äterfinns till stor del kan kopplas till respektive organisationstyps mÄl. Dessa skillnader kan bero pÄ dels de förutsÀttningar som varje specifik organisationstyp ger, och dels ledarnas förmÄga att anpassa sig till de krav som stÀlls pÄ ledarskapet i olika situationer..

Samverkan eller konflikt?

En av stora organisationers största utmaningar Àr att fÄ verksamheten och dessmedlemmar att gÄ Ät rÀtt hÄll. Att styra en stor organisation, som den offentligasektorn, Àr komplext. Vid organiseringar av stora verksamheter, behöver ledningenkommunicera med tusentals anstÀllda som befinner sig i olika verksamheter och pÄolika nivÄer. Skolan Àr ett exempel pÄ en stor organisation i kris som bestÄr av fleraolika nivÄer och med mÄnga anstÀllda. Den svenska skolan befinner sig i ett kritisktlÀge och blir allt sÀmre.

Proaktivt arbete i stÀllet för en konflikthanteringsplan : En kvalitativ studie om hur ledare pÄ Spotify upplever hantering av konfliker

Syftet med denna studie har varit att öka förstÄelsen för hur konflikter hanteras inom horisontella organisationer. Detta genom att studera hur Spotify upplever konflikters pÄverkan samt hur konflikter hanteras inom organisationen. Studien har utifrÄn en fenomenologisk ansats studerat konflikter och hantering av konflikter ur ett ledarskapsperspektiv. Datainsamlingsmetoden har varit semi-strukturerade intervjuer.I resultatet framkommer det att konflikter upplevs som positivt för individers och Spotifys utveckling dÄ konflikter upplevs bidra till nytÀnkande och utveckling. Studien visar pÄ att organisationer genom konstruktiv konflikthantering kan utvecklas.

<- FöregÄende sida 39 NÀsta sida ->