Sök:

Sökresultat:

879 Uppsatser om Byggsäkerhet - Sida 48 av 59

Effektivisering av 3D-processen inom anlÀggningsprojekt FörbÀttring av dataflödet frÄn projektör till maskinstyrning

I takt med att besökare och patienter ökar mĂ„ste kontinuerligt Östra sjukhuset verksamhet utvecklas. Detta medför omlĂ€ggningar i trafiken och förflyttningar av verksamheter. Idag finns flertalet brister kring Östra sjukhusets fysiska planering som behöver ses över, dessa Ă€r bland annat trafikflöden, sĂ€kerhetsaspekter och parkeringsmöjligheter.Rapporten redogör för förĂ€ndringar i den fysiska planeringen som förbĂ€ttrar dess utformning. Genom studier av relevant litteratur och diskussioner med expertis har förslag av problemomrĂ„den tagits fram. Dessa har sedan bedömts efter listor av deras respektive för- och nackdelar som kunnat urskiljas.Arbetet visar framtagandet av ett vĂ€l fungerande förslag som kan verka som en bas för idĂ©er till nutida och framtida förĂ€ndringar kring den fysiska planeringen.

Stabilisering av trÀhus: berÀkningsexempel 8 vÄningar

År 1994 infördes en funktionsbaserad norm i Sverige, vilket innebar att en byggnads stomme kan byggas i brĂ€nnbart material. Detta öppnade sĂ„ledes upp en helt ny marknad för flervĂ„ningshus i trĂ€. En byggnad utsatt för vindlast mĂ„ste konstrueras med avseende pĂ„ övergripande stabilitet, dĂ„ hela byggnaden beaktas som en stel enhet, och för horisontell stabilitet hos varje vĂ„ningsplan bestĂ„ende av bjĂ€lklag och vĂ€ggar i skjuvning. Syftet med aktuellt arbete Ă€r att bidra med kunskap till hur ett Ă„tta vĂ„ningar högt kontorshus kan stabiliseras genom skivverkan i skivregelvĂ€ggar. En fullstĂ€ndig dimensionering av byggnad vad gĂ€ller horisontell stabilitet genom lastöverföring via bjĂ€lklag och vĂ€ggar ner till grundkonstruktionen redovisas.

Additivt tillverkat material

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Materialdokumentation inom BIM

Byggbranschen befinner sig mitt i ett paradigmskifte ? detta i samband med att BIM kommer att ersÀtta de traditionella arbetsmetoderna inom byggprocessen. BIM, Àven kallat objektsbaserad informationshantering, anvÀnds idag till 3D-projektering, visualisering och samordning. Dock utnyttjas inte BIM till sin fulla potential.FörÀndringar sker Àven betrÀffande miljöaspekter inom byggsektorn. Miljökrav Àr inte lÀngre enbart lagstadgade, utan kommer Àven frÄn fastighetsÀgarna sjÀlva.

Strömtillriktare

SammanfattningDen hÀr rapporten Àr ett arbete utfört Ät IDAB WAMAC International AB. Företaget Àr verksamt inom branschen för packsalsutrustning och Àr belÀget i Eksjö.Arbetet har gÄtt ut pÄ att ta fram konstruktionsprinciper för en ny strömtillriktare som ska klara av en produktionshastigt pÄ 90 000tidningar/timma. En strömtillriktare Àr en enhet som sitter pÄ, eller Àr integrerad i, en transportbana för tidningar och har till uppgift att centrera tidningsströmmen pÄ banan efter olika moment i produktionen. De strömtillriktare som finns pÄ marknaden i dag motsvarar inte fullt de krav och förvÀntningar som tryckerierna har med tanke pÄ hur tidningen ska centreras och dÄ helst nÀr produktionshastigheten Àr hög.Det finns tvÄ typer av strömtillriktare, oscillerande bladjogger och bandjogger. Den oscillerande bladjoggern fungerar pÄ det sÀttet att den med hjÀlp av tvÄ blad knuffar tidningen sÄ att den centreras pÄ banan.

Simuleringsmodul för energiflödesanalys av ett hybridfordons drivlina

SammanfattningDet hĂ€r projektet behandlar omrĂ„det Additiv Tillverkning (AM) för metalliska material och undersöker om det Ă€r lĂ€mpligt att anvĂ€nda vid produktion inom flygindustrin. AM Ă€r en relativt ny tillverkningsmetod dĂ€r föremĂ„l byggs upp lager för lager direkt ifrĂ„n en datormodell. TeknikomrĂ„det tillĂ„ter i mĂ„nga fall större konstruktionsfriheter som möjliggör tillverkning av mer viktoptimerade och funktionella artiklar. Andra fördelar Ă€r materialbesparing och kortare ledtider vilket har ett stort ekonomiskt vĂ€rde.En omfattande litteraturstudie har gjorts för att utvĂ€rdera alla tekniker som finns pĂ„ marknaden och karakterisera vad som skiljer de olika processerna. Även maskiners prestanda och kvalitĂ© pĂ„ tillverkat material utvĂ€rderas, och för varje teknik listas möjligheter och begrĂ€nsningar.

Arenasponsring : En studie om motiv, upplevelser och prissÀttning hos de norrlÀndska elitserielagen och deras arenasponsorer

AbstractDet byggs mÄnga nya ishockeyarenor i Sverige för tillfÀllet och nÀstan alla elitseriearenor Àr i dagslÀget namnsponsrade av stora företag. PrissÀttning av sponsring anses komplext och arenasponsring av ett elitserielag innebÀr ett mÄngmiljonavtal för det arenasponsrande företaget. Forskningen som existerar specifikt om arenasponsring Àr amerikansk och de ekonomiska förhÄllandena skiljer sig kraftigt ifrÄn de svenska vilket ger en avsaknad av kunskap. Denna kunskapslucka om arenasponsring i Sverige ska jag börja fylla igen med denna uppsats.Syftet med denna studie Àr att försöka generera en klarare bild av hur vÀrdet pÄ ett elitseriearenanamn prissÀtts och vilka faktorer som ligger till grund för den vÀrderingen. Vidare kommer denna uppsats att behandla matchningen mellan sponsorn och sponsringsobjektet och undersöka bÄda parternas syn pÄ samarbetet.Studien Àr kvalitativ och bestÄr av Ätta intervjuer med representanter för LuleÄ Hockey, Modo Hockey, SkellefteÄ AIK och TimrÄ IK samt intervjuer med deras respektive arenasponsor som i tur och ordning Àr Konsum Norrbotten, Swedbank, SkellefteÄ Kraft och E.ON Sverige.Uppsatsen har en hermeneutisk kunskapssyn dÄ den försöker skapa djupare förstÄelse för fenomenet arenasponsring.

Natursten i kyrkogÄrdsmur : estetik och teknik nÀr Àndringar eller tillbyggnad ska göras i befintlig kyrkogÄrdsmur

MÄnga kyrkogÄrdsmurar har stÄtt pÄ sin plats lÀnge och fylltsin funktion vÀl. Men hur gör man nÀr det finns ett behov av en ny öppning i den befintliga muren eller anslutning av ny mur behöver göras mot den gamla muren?Vid slutbesiktning av utfört arbete med ingrepp i kyrkogÄrdsmur har det ibland konstaterats att murarbetet inte uppnÄtt förvÀntat resultat. Varför gav inte murarbetet förvÀntat utseende? Det har visat sig finnas mÄnga otydligheter gÀllande arbete pÄ fÀltstensmurar och fogade kallmurar.

Renoveringsinsatsers ordningsföljd och dess pÄverkan pÄ energianvÀndningen

Denna rapport utgör det avslutande momentet i högskoleingenjörsprogrammet i byggteknik, institutionen för teknikvetenskaper vid Uppsala universitet.Syftet med studien var att undersöka om renoveringsarbeten i projekt av renoverings- och tillbyggnadstyp (förkortat ROT) gÄr att utföra i en annan ordningsföljd Àn traditionellt och om detta kan minska energianvÀndningen under renoveringstiden. Studien utfördes hos ett av Sveriges största bostadsaktiebolag, Rikshem, som Àger och förvaltar ett stort antal miljonprogramsbyggnader i hela landet i behov av renovering. Studien begrÀnsades dÀrför till miljonprogramsfastigheter och ett studieobjekt inom Rikshems bestÄnd valdes ut.TillvÀgagÄngssÀttet var att ta reda pÄ de vanligaste renoveringsÄtgÀrderna för miljonprograms-fastigheter generellt, samt ÄtgÀrder för studieobjektet specifikt. Miljonprogrammet byggdes under 60- och 70-talen. P.g.a.

Akademi och NÀringsliv i Samverkan : Akademisk frihet och arbetsmarknadsanknytning i svenska, franska och tyska högskoleutbildningar - en jÀmförelse.

PÄ sistone har debatten om högskoleutbildningars koppling till nÀringslivet - i samband med frÀmst Bolognaprocessen och Lissabonstrategin - intensifierats i europeiska lÀnder. Medan arbetslösheten bland nyutexaminerade akademiker tilltar uttrycker exempelvis företagare behovet av mer nÀringslivsrelevanta utbildningar dÀr studenterna ges bÀttre förutsÀttningar att komma ut pÄ arbetsmarknaden.Föreliggande uppsats behandlar dÀrför universitet / högskolors samverkan med nÀringslivet utifrÄn Bolognaprocessen och Lissabonstrategins mÄl om att skapa ett europeiskt, konkurrenskraftigt kunskapsomrÄde. Hur anpassas högre utbildningar till arbetsmarknaden i lÀnder som Sverige, Frankrike och Tyskland? Syftet bestÄr av tre dimensioner: att undersöka arbetsgivarorganisationers krav och förvÀntningar gÀllande upplÀgg och genomförande av utbildningar, jÀmföra utbildningars struktur dÀr samverkan mellan nÀringsliv och akademi fokuseras samt analysera om och i sÄ fall varför det brister i kopplingen mellan nÀringsliv och akademi i Sverige, Frankrike och Tyskland.Data i uppsatsen baseras pÄ sekundÀra kÀllor, enkÀtsvar frÄn och i viss mÄn telefonintervjuer med respektive lands centrala nÀringslivsorganisationer och sammanlagt nio lÀrosÀten (tre universitet / högskolor i Sverige, Frankrike och Tyskland). Ingenjörsutbildningen ?bioteknik? valdes för djupare analys och undersöks utifrÄn bland annat upplÀgg och syfte samt nÀringslivsanknytning.

Resecentrums effekter pÄ markanvÀndningen: praktikfall
SkellefteÄ

Syftet Àr att utreda effekterna av olika markanvÀndningsstrategier samt att skapa en bra grund för fortsatt planering vid skapandet av ett nytt centralt resecentrum i SkellefteÄ. Detta arbete förutsÀtter att Norrbotniabanan byggs samt att dragningen genom centrala SkellefteÄ följer korridoren för dagens jÀrnvÀg. Arbetet bygger Àven pÄ att jÀrnvÀgen dras i markplan men stora delar av arbetet Àr anvÀndbart Àven vid en nedgrÀvd jÀrnvÀg. Norrbotniabanan Àr ett, sett ur SkellefteÄs perspektiv, ett gigantiskt projekt. Metoden som anvÀnds i arbetet Àr hÀmtad frÄn SAMS (SamhÀllsplanering med miljömÄl i Sverige).

Industrikombinat : en affÀrsmöjlighet för Vattenfall

Syftet med detta arbete Ă€r att identifiera geografiska platser i Sverige dĂ€r det finns affĂ€rsmöjligheter för Vattenfall med industrikombinat som grundtanke samt definiera industrikombinatets uppbyggnad. DĂ„ arbetet skrivs för Vattenfall Elproduktion Norden ska elproduktion ingĂ„ i industrikombinatet. Begreppet industrikombinat anvĂ€nds i detta arbete för att beskriva samarbeten dĂ€r restvĂ€rme frĂ„n en produktionsenhet anvĂ€nds som primĂ€rvĂ€rme i en annan produktionsenhetBranscherna med störst energianvĂ€ndning i Sverige anses vara mest intressanta att samarbeta med eftersom det i dessa branscher bör finnas affĂ€rsmöjligheter med störst potential. Industrier ur dessa branscher kartlĂ€ggs och placeras ut pĂ„ en Sverigekarta för att lokalisera geografiska omrĂ„den med stor energianvĂ€ndning. Även enskilda industrier med stora energibehov ur andra branscher placeras ut pĂ„ kartan.

Minirevolutionen: En konsekvensanalys av Àndrade byggregler för utformning av studentbostÀder

Idag rÄder en stor generell bostadsbrist i Sverige, till följd av bl.a.befolkningstillvÀxt och ekonomiska faktorer. Samtidigt nÄr antaletstudenter rekordnivÄer varje Är, och det byggs alldeles för fÄstudentbostÀder för att tillgodose deras behov. Anledningen till dettatros vara att byggföretagen begrÀnsas av byggreglerna gÀllande frÀmstbostadsutformning och omgivningsbuller. Mot bakgrund av den storastudentbostadsbristen gav Sveriges regering Boverket i uppdrag att seöver de ofta ifrÄgasatta byggreglerna. Efter ett omfattanderevideringsarbete trÀdde de nya reglerna i kraft i juli 2014 i och med BFS2014:3 (BBR 21).

VÄr passion, nyproduktion! : Hur kan nyproduktion av hyresrÀtter stimuleras?

Sedan tvÄ Är tillbaka byggs det för fösta gÄngen i Sverige fler bostadsrÀtter Àn hyresrÀtter. Enligt resultatet av Boverkets Ärliga bostadsmarknadsenkÀt 2008 rÄder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner Àr nyproduktionen anmÀrkningsvÀrt lÄg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit sÄ lÄg i Sverige. HyresrÀtten Àr viktig som upplÄtelseform. Den tillÄter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för lÄginkomsttagare. En anledning till att det produceras sÄ fÄ hyresrÀtter i dagslÀget Àr att de statliga investerings- och rÀntebidragen försvann 2006.

Tysk jÀtte med goda förutsÀttningar? : En marknadsanalys av nyetablerade Media Markt

Trots att vi idag konsumerar hemelektronikprodukter som aldrig förr stÄr hemelektronikbranschen inför en tuff framtid. Dagens största aktörer Elgiganten, Siba och ONOFF har fÄtt en ny stor aktör att konkurrera med, den tyska lÄgpriskedjan Media Markt. Den 28 september 2006 öppnade Media Markt sitt första av 30 planerade varuhus i Kungens Kurva i Stockholm med affÀrsidén ?det bredaste sortimentet till de lÀgsta priserna?. Media Markts frÀmsta konkurrent Elgiganten reagerade direkt med att stÀmma Media Markt för falsk marknadsföring.Syftet med denna uppsats Àr att genom en fallstudie kartlÀgga och analysera Media Markts förutsÀttningar att lyckas pÄ den svenska marknaden genom att besvara följande frÄgor:· Varför valde Media Markt att gÄ in pÄ den svenska hemelektronikmarknaden?· Hur ser Media Markts marknadssituation ut idag?· Vilka förutsÀttningar har Media Markt att konkurrera med de stora etablerade hemelektronikföretagen, frÀmst Elgiganten?Uppsatsen avgrÀnsas till att behandla Media Markt och Àven Elgiganten i Kungens Kurva.Information har samlats in dels genom artiklar frÄn Internet och tidningar men Àven genom en intervju som gjordes med Media-Saturns marknadsansvarige Andre Wedin.

<- FöregÄende sida 48 NÀsta sida ->