Som ett sätt att effektivisera produktionen har Lean blivit ett populärt tankesätt inom byggbranschen. Lean har sin grund i bilindustrin och Toyota Production System men har anpassats till förutsättningarna inom byggindustrin. Tanken med Lean är att öka effektiviteten i produktionen genom att eliminera värdeförluster som förbrukar resurser och inte tillför kunden något värde. Dessa värdeförluster definieras ofta som slöseri i form av materialspill, tidsförluster, omarbete, överarbete, transporter och lager. Slöseriet i byggprojekt kan motsvara upp till 30-35% av projektets totala produktionskostnad.

Allt fler väljer att flytta in i städerna idag. Detta gör att vi måste bygga fler bostäder, och därmed utvidga staden för att kunna möta inflyttningen. Samtidigt blir vi idag allt mer medvetna om naturens positiva effekter på oss människor och de gröna miljöerna i städerna blir viktigare i arbetet med förtätning och exploatering. När en ny anläggning ska uppföras med bostäder, skolor och plats för näringsliv ställer det också krav på att det finns möjlighet att vistas i gröna miljöer. En välmående plantering kan vara en plats för flera generationer att uppskatta.

Byggindustrin har i dagsläget en ineffektiv logistikhantering med otillfredsställande leverans- och materialflöden. I jämförelse med andra industrier sker många materialomflyttningar och risken för fördärvat material är stor. Det har påvisats att låg produktionsnivå till stor del beror på otillräcklig logistikplanering. Därför syftar detta examensarbete till att studera utformningen av logistikplanering för byggarbetsplatser under tidiga skeden hos svenska byggentreprenörer samt föreslå potentiella förbättringsmöjligheter.Det har påvisats att förändringar är lättare att genomföra i början av ett projekt, därför behöver logistikplaneringen utföras under ett tidigt skede. Idag finns det inte något standardiserat arbetssätt för logistikhantering, därför krävs ett förändrat tankesätt gällande vikten av logistik inom byggindustrin.Förekomsten av logistikenheter inom svenska byggentreprenörer är idag sällsynta.

Omkostnaderna för ett byggprojekt i produktionen är höga och beror på hur länge det varar. Idag skiljer sig tidplanerna mellan de olika platscheferna mycket när projekten är snarlika, vilket innebär stora skillnader på täckningsbidraget. Skillnaderna på tidplanen beror på att platscheferna planerar på olika sätt där de inte har klara styrdokument. Det finns ett intresse hos JM att utveckla tidsplanering då det är ett styrande verktyg som till stor del påverkar projektens ekonomi. För att kunna dra slutsatser har vi studerat planeringsmetodiken där det idag finns brister.

Bostäder och service står idag för den största delen av energianvändningen i Sverige. För att skapa en hållbar miljö har regeringen i Sverige tagit fram 16 miljömål. I ett av dess delmål förklaras det att till år 2020 bör energianvändningen i byggnader per uppvärmd areaenhet minska med 20 % och med hela 50 % till år 2050. Landet är i behov av energieffektiva lösningar och därmed har uppmärksamhet riktats mot passivhus (energieffektivt hus). Resultat från tidigare byggprojekt i Sverige visar att passivhus starkt kan bidra till att kraven uppnås. Ett passivhus har ett litet behov av energi och anses vara ett framtidssäkert hus eftersom det räknas med att konflikter kommer att uppstå i samband med framtidens energikriser.

Detta examensarbete undersöker, genom en fallstudie av ett husbyggnadsprojekt i norra Sverige, planeringsmetoden Lägesbaserad planering och produktionsberdningsmetoden Last Planner system of production control, LPS. Syftet har varit att undersöka om dessa två metoder, som var för sig forskats om inom forskningsområdet Lean construction, har möjligheter till att kunna kombineras. För att inhämta information om det studerade byggprojektets nuvarande gällande planerings- och produktionsledningsmodell har författarna genomfört intervjuer med platschefen för det studerade byggprojektet samt representanter för projektets underentreprenörer. Författarna har även medverkat under några av de samordningsmöten som har hållits för byggprojektet. Examensarbetet innefattar även två olika försöksuppställningar, där i det ena försöket, PPS-mätningar från fyra samordningsmöten har genomförts, sammanställts och analyserats.

Utvecklingen i världen och även i våra svenska städer går mot att bygga mot allt högre höjder. Linköping är inget undantag och PEAB bygger just nu det som ska bli stadens högsta kontorsbyggnad kallad Tornet. Med sina 19 våningar kommer den att sträcka sig ca 65 meter upp i luften, ingen höjd i världsliga sammanhang, men i Sverige hamnar det på en 21:a plats över landets högsta byggnader. Huset är placerat i närheten av centrum och skall fungera som kontor och företagshotell åt ett av stadens fastighetsbolag. PEABs erfarenhet av att bygga höghus är dock begränsad, därför har jag kommit överens med företaget om att undersöka vilka riskerna, men även möjligheterna är att bygga på höjden.

I dagens samhälle står byggsektorn för en stor del av den negativa miljöpåverkan, därför är det viktigt att arbeta för att främja miljö- och hållbarhetsarbetet i branschen. Syftet med detta arbete är att öka förståelsen för hur resursutnyttjandet kan främjas i samband med utformning och projektering av byggnader. Som utgångspunkt har konceptet Cradle to cradle (C2C) studerats. C2C är ett hållbarhetskoncept för innovation och design som handlar om att tänka kretsloppsbaserat. Det huvudsakliga målet med konceptet är att alla material ska gå i slutna kretslopp och inte förlora i kvalitet när de återvinns.

Bristande vinterväghållning samt planering kan begränsa möjligheterna för delaktighet för personer med funktionshinder. Denna studies resultat har påvisat att genom logik i utformning samt ett gott samarbete i de initiella skedena i planeringsprocessen kan utanförskapet undvikas. Studiens syfte har varit att kartlägga de behov personer med nedsatt rörelseförmåga,nedsatt syn samt hörsel har på befintliga rastplatser och vid gångpassager längs det statliga vägnätet. Ytterligare har syftet varit att klargöra de hinder och möjligheter som finns för en god tillgänglighet hos projektledare och driftledare. Ett speciellt fokus har även enligt syftet lagts på vinterväglag.

Byggnadssektorn uppskattas idag stå för närmare 40 % av vår totala energiförbrukning, varav nästan 60 % utgörs av uppvärmning och varmvatten. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. I media duggar informationen tätt om nya metoder för energieffektivisering, ändå visar statistiken att mycket finns kvar att göra. Frågan som bör ställas är var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende på energianvändningen i flerbostadshus. Syftet är att identifiera förbättringsfaktorer för hur projekteringen kan påverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.

Vid exploatering av mark måste ofta stora volymer jordmassor schaktas bort för grundläggning av hus och anläggning av ledningar och vägar. Dessa jordmassor skickas många gånger till en deponi, vilket orsakar emissioner av miljö- och hälsofarliga gaser från transporter, förbrukning av naturmaterial och innebär även en ekonomisk kostnad.I Johannelund i västra Stockholm har Stockholms stad planerat ett nytt bostadsområde, och stora mängder jordmassor kommer att behöva schaktas bort under exploateringen. Stockholms stad lät skapa en miljögeoteknisk 3D-modell för att få en översikt över markkvaliteten och bestämma vilka massor som kunde återanvändas för utfyllnad inom området. Med en miljögeoteknisk 3D-modell menas här en CAD-modell i 3D baserad på provtagningar, geotekniska undersökningar och planerad bebyggelse i området. Då detta examensarbete påbörjades var planeringen av Johannelundsprojektet klar och 3D-modellen skapad, men själva bygget hade ännu inte påbörjats.Syftet med detta examensarbete var att avgöra om miljögeotekniska 3D-modeller bör användas i framtida exploateringsprojekt, och målet var att utvärdera och ge råd om framtida användning av modellen samt att undersöka möjligheterna med att återanvända schaktmassor.

Malmö är en stor stad vid vatten men ändå utan kännbar vattenkontakt. Avsikten i detta examensarbete har därför blivit att undersöka vad detta beror på och hur man skulle kunna föra in vattenkontakten i staden igen. Nyhamnen utgör idag en del av den aktiva hamnen i Malmö, men pekas i Översiktsplan för Malmö 2000 ut som område för framtida stadsbebyggelse. Den bakomliggande orsaken till detta är att hamnverksamheten, som här utgörs av färjetrafik, planeras flyttas till bättre lägen i hamnens norra delar. Eftersom Nyhamnen ligger mycket centralt i förhållande till Malmö centrum blev detta område intressant att studera som möjlig länk mellan stad och vatten.

Detta examensarbete har utförts hos Projekt AB i Stockholm. Företaget är ett kvalificerat projektledningsföretag som arbetar med alla typer av byggprojekt oberoende av komplexitet och storlek. Företaget grundades 1993 och är idag ett av de ledande projektledningsföretagen i Storstockholm.Bakgrunden till arbetet ärt att företaget har velat kartlägga den psykosociala arbetsmiljö som råder bland projektmedarbetare inom olika projekt i företaget. Målgruppen i denna studie är beställaren, dvs. företagets ledning.

Beräkningar visar att det med nuvarande befolkning och en västerländsk levnadsstandard behövs upp till sju jordklot för vår försörjning. Tillsammans förbrukar USA och Europa 2/3 av jordens resurser varav flera därtill redan är överutnyttjade. Jordens nuvarande befolkning förbrukar i dagsläget 120 % mer av jordens resurser än vad som är hållbart. Med den västerländska människans nuvarande genomsnittliga livsstil förmår jorden bara försörja en miljard innevånare på ett hållbart sätt.Ofta är energieffektiviseringar och energibesparingar de lösningar som föreslås för att lösa de problem som det medför. Naturligtvis är det viktigt att spara energi men de tekniska lösningar som finns för att energieffektivisera kan inte ensamma utgöra en lösning.

Sammanfattning Idén till denna uppsats kom genom en diskussion tillsammans med en projektutvecklare på tekniska förvaltningen i Luleå. Vi diskuterade kring större byggprojekt genomförda i kommunen under de senaste åren och kom fram till att Kulturens hus inte bara är de senaste större byggprojektet utan även det största på många år. När vi sökte litteratur kring ämnet projektstyrning fann vi ett fåtal tidigare skrivna uppsatser där man undersökt kommuner och dess avsaknad av en gemensam projektmodell. Detta var något vi fann även gällde Luleå kommun efter att vi läst olika revisions- och uppföljningsrapporter gjorde på projekteringen av Kulturens hus. Utifrån detta ville vi titta närmare på och öka förståelsen för hur kommuner använder sig av styrning i projektarbete.