De traditionella produktionsmetoderna av bostadshus leder ofta till fel och kvalitetsproblem iform av t ex fukt- och mögelskador som bland annat orsakas av byggfukt. Ett sätt att kommaåt dessa problem kan vara att industrialisera Byggprocessen. Syftet med föreliggande studie äratt ge svar på vilka för- och nackdelar det finns med att industrialisera produktionen avsmåhus. Metoden som har använts för studien är intervjuer med öppna frågor till sammanlagttre företag inom hustillverkning med volymelement. Datainsamling har skett genom enlitteraturstudie som har pågått under större delen av arbetet.Industrialiseringen av bostadsbyggandet är inget nytt fenomen utan har skett successivt underhela 1900-talet och har sin början redan under slutet av 1700-talet.

Stockholmsregionen hade år 2011 68 000 bostadslösa studenter. Studenter som står i bostadskö kan få sin bostad till mitten eller i slutet av deras studieperiod. Men att bara bygga nya studentbostäder är inte en enkel lösning. Att bygga nytt idag är förknippat med dyra byggkostnader där kokurrensen om fina lägen är hård, vilket resulterar i dyra hyror. Detta är något som studenter inte har råd med.

Syftet med detta arbete var att undersöka hur rummet och dess inredning möjliggör bildskapande sett i relation till styrdokumenten och aktuell bildpedagogisk forskning. Undersökningen kan placeras inom det tvärvetenskapliga forskningsområdet Visuell kultur där förhållandet mellan seende och kunskap studeras och hur det i detta förhållande förhandlas fram och skapas mening. I arbetet har jag försökt att anlägga en konstruktionistisk syn på de undersökta lokalerna. Utgångspunkten har varit att mening skapas i mötet mellan det visuella, auditativa och spatiala och att rummen på så sätt skapar olika möjligheter för handling. Att planera skollokaler (i detta fall bildlokaler) och att inreda och utrusta förskolerum och klassrum kan ses som iscensatta teorier om barns och ungdomars behov, utveckling och lärande.Åtta lokaler från förskolan till gymnasiet dokumenterades med fotografier och jag intervjuade också lärarna som arbetade i lokalerna.

Phosphate is a used as a surface treatment method which is used for various purposes in the industry. In this case, phosphate coated wire is used in the processes to achieve a desirable outcome. The reason to why phosphate coated wire is used in the production process is because phosphate acts as an accumulator, where it stabilizes the lubricant on the surface of the wire. Lubrication is important because it plays a major role in the roll quality and characterizes important benefits regarding the outcome.Currently, SKF has to wash away all phosphates residues after extrusion process in an operation called tumbling. The main reason for this is simply because the surface has to be completely free from lubricants and coatings till the next step of process.

Syftet med denna uppsats var att redogöra för rättsreglerna som är gällande i den nya plan- och bygglagstiftningen. I den svenska Plan- och bygglagen (1987:10) (PBL) stadgas bestämmelserna om den kommunala mark och vattenanvändningen samt bebyggelsemiljöns utveckling. Allt sedan PBL började gälla har behovet av en mer förenklad och förtydligad plan- och bygglagstiftning succesivt ökat. Detta har motiverats efter ett stort antal utredningsförslag som nu resulterat i en ny Plan ? och bygglag (2010:900) som träder i kraft 2 maj 2011.

Med gymnasiereformen 1994 fick alla elever en gemensam första kurs i matematik, kurs A, och ett gemensamt nationellt prov på kursen. På de flesta yrkesförberedandeprogrammen är det över 40 procent av eleverna som inte får godkänt på detta kursprov och 30 procent av eleverna förväntas få ?Icke godkänt? i kursbetyg. En av de största anledningarna, till att eleverna lämnar gymnasieskolan utan fullständiga betyg, är bristen på motivation. Det finns därför ett stort behov av att se över vilka förändringar som kan utföras i de teoretiska ämnena för att öka elevernas motivation och självförtroende på de praktiska programmen.

Den 4 september 2010 inviger Västerås konstmuseum tillsammans med Västmanlands läns museum sina första utställningar i lokalerna som är anpassade för museiverksamhet och tillgängliga för besökare. Det är av största vikt att följa byggnadslagsstiftningen när man planerar byggnader och senare bygger dem. Man ska skapa sådana byggnader där människor med nedsatt rörelse- och orienteringsförmåga har möjlighet att utnyttja lokalerna.  En ombyggnation av ASEAs gamla industribyggnad har resulterats i att man har åstadkommit en tillgänglig och modern museilokal i kvarteret Mimer på Karlsgatan 2 i Västerås. Syftet med detta examensarbete har varit att visa vilka tillgänglighetslösningar som har använts i den nya museibyggnaden på Karlsgatan i Västerås. En litteraturstudie har utförts för att gå igenom de krav som ställs på museer.

SammanfattningExamensarbetets syfte är att ge en övergripande bild om vad BIM egentligen är och hur arbetsmetoden ska kunna påverka byggprocessen positivt. Rapporten fokuserar på anläggningsbranschen och då främst från en projektörs perspektiv. Ett projekteringsexempel visar även på hur en anläggningsmodell kan skapas med hjälp av en programvara som stödjer arbetsflöden i BIM.BIM kan utläsas Building Information Model och avser då den eller de modeller som utgör en digital objektbaserad representation av en byggnad eller en anläggning. BIM kan även utläsas Building Information Modeling och avser då ett arbetssätt, d.v.s. processen att skapa och använda en eller flera byggnadsinformationsmodeller i bygg- eller anläggningsprocessen.Det finns många fördelar med att använda BIM, inte bara i husbyggnad utan även i anläggningsbranschen.

Syftet med den här studien är att förbättra informationsflödet från projektering och produktion in i förvaltningen. Detta för att väcka ett intresse hos förvaltare och för att visa att det finns pengar att spara genom att ta hand om informationen från projekteringen och produktionen.Tidigare studier inom området BIM visar att stor fokus läggs på projektering och produktion men det är ett väldigt litet fokus på förvaltningen när man talar om BIM.Målet är att konkret kunna visa vad informationen är värd och att visa vilken information förvaltare använder och var den finns i byggprocessens skeden före förvaltningen.Rapporten bygger på en litteraturstudie, intervjuer och beräkningar. Förvaltare har blivit tillfrågade vilken information de använder i förvaltningen och sedan har projektör och entreprenör blivit tillfrågad ifall denna information finns att tillgå i projekteringen och produktionen. Värderingen av informationen har sedan gått till på två sätt. Det ena sättet är att bedöma kostnaden av att uppdatera information mot kostnaden att ta fram information på nytt.

Den här rapporten redovisar resultatet av en fallstudie på projektet Göingegården som genomförs iregi av Derome Mark & Bostad. Syftet med rapporten är att kartlägga arbetsprocessen och därefterbelysa var det finns felkällor och störst förbättringsmöjligheter, av vilken anledning samt vilkakonsekvenser som dessa får. Rapporten belyser och åskådliggör vilka åtgärder och lösningar som böranvändas och dessa åtgärder utvärderas ur ett LEAN perspektiv med fokus på tid och kostnad someffekter.För att kunna nå dit har en stor del av arbetet inriktats sig mot att förstå hur processen fungerar, hurarbetet ser ut på Derome samt synliggöra vilka avvikningar som finns och hur dessa utspelar sig i detlånga loppet. Arbetet med eftersökning och felsökning består av främst av möten, intervjuer ocheftersökningar om hur arbetet sker på andra företag i samma bransch.Dessa avvikelser analyserades och deras härkomst, varför de uppkommer, undersöktes och fokus lågpå att hitta förbättringspunkter som är återkommande och inte bara engångsproblem. Attgrundstenarna och visionerna som finns i LEAN är tätt sammanknutna med de åtgärdsförslag somredovisas i rapporten ser vi som en klar utgångspunkt.Resultatet av rapporten visar på att inom projekteringsdelen av projektet finns det brister och deflesta av dessa brister härleds komma från omodern teknik.

Under de senaste åren har planprocessen legat i fokus. I Stockholm råder en stor bostadsbristoch de långa planprocesserna som kan sträcka sig upp till fem år eller mer har medfört att ettantal utredningar och rapporter har genomförts för att se vari problemen ligger. De långa ochkomplicerade planprocesserna medför även att konkurrenssituationen mellan byggherrarpåverkas då enbart de större byggherrarna har den tid och resurser att genomgå dennautdragna process. I den nya plan- och bygglagen som infördes 2 maj 2011 fanns en delförändringar som hade som mål att effektivisera denna process men än finns det utrymme förförbättringar.I vårt examensarbete har vi analyserat tre projekt i tre olika kommuner för att se huruvida deutredningar som krävs skiljer sig mellan kommunerna. Kommunerna vi har valt är Stockholm,Solna och Södertälje och för att få en mer nyanserad bild har vi pratat medstadsbyggnadskontoret i Södertälje kommun samt två exploatörer i Stockholm och Solna omderas syn på processen.

I detta examensarbete undersöker jag två övergripande frågeställningar gällande fysisk tillgänglighet. Den första frågan rör varför enkelt avhjälpta hinder, det vill säga retroaktiva krav på ökad tillgänglighet, har tillfogats Sveriges bygglagstiftning. Den andra frågan rör hur arbetet med åtgärdandet av de retroaktiva föreskrifterna har utförts i svenska kommuner. Motiven bakom uppkomsten av krav undersöks genom en genomgång av äldre byggregler och handikapputredningar. I undersökningen konstateras att tillgänglighetskrav har funnits i svenska byggregler sedan länge, men att omfattning och formuleringar har varierat.

Byggbranschen står inför stora förändringar i framtiden i och med att BIM (Building Information Model/Modelling/Management) successivt introduceras inom området. BIM innebär en förändrad arbetsmetod som kan ge förbättrade möjligheter att minska tidsåtgången och omarbetningar i ett förprojekteringsskede samt skapa ett effektivare projekterings- och produktionsskede med färre fel. BIM är ett relativt nytt sätt att inom byggbranschen bedriva projekt och innebär en förändring för olika skeden inom byggprocessen vilket påverkar inblandade parter.Syftet med denna studie är att ta reda på hur Peab i Kiruna på bästa sätt kan nyttja möjligheterna som finns med BIM samt redogöra för några av de förändringar BIM kan innebära jämfört med nuvarande arbetsmetoder.En teoretisk del beskriver BIM och dess för- och nackdelar inom olika områden samt vilka hinder det finns för arbetsmetoden. Ett resultat baserat på den teoretiska delen förklarar att BIM i dagsläget främst bör nyttjas av Peab i Kiruna i ett anbudsskede, där ett förfrågningsunderlag görs om till en BIM-modell. Detta kan leda till underlättande för företaget att se fel i förfrågningsunderlag samt att utförande av mängdavtagning och kalkylering kan ske på ett enklare sätt.

Den svenska byggbranschen står i nuläget inför en stor teknisk förändring, införandet av Bygg-informationsmodeller(BIM)/Virtual Design and Construction (VDC) i stor skala. Branschens olika aktörer ser olika vinster med implementeringen som kommer påverka hela byggprocessen, från projektering till förvaltning. Denna studie fokuserar på organisation och process i projekteringsskedet och grundar sig på en fallstudie av Veidekke Entreprenad AB. Företaget har implementerat VDC i delar av organisationen och i nuläget, efter lyckade pilotprojekt, utvidgas satsningen och implementering görs i större skala. Studiens syfte är att kartlägga Veidekkes VDC-mål och strategier, för att därefter studera process och organisation i projekteringsfasen och hur de bör utvecklas för att skapa goda förutsättningar för att VDC-målen ska kunna uppfyllas.

Järnvägsbron vid Årstaberg kommer när den är klar att mäta 1,4 km, här passerar över 550 tåg per dygn. Bron är en del av projektet Citybanan och kommer att fungera som en spårväxel som styr fjärr-, regional- och godståg till den gamla östra Årstabron. Pendeltågen kommer då färdas på bron över Årstaviken och in i den nya järnvägstunneln vid Södra station.Entreprenaden gick från början till danska företaget Pihl och Son som efter en del problem gick i konkurs, underentreprenören Züblin fick då ta över projektet. Med en ny platsledning gjordes en hel del förändringar på arbetsgången och arbetsmomenten. Från 4 veckor per sektion, där en sektion mäter ca 30 meter lyckades Züblin tillslut effektivisera till 2 veckor.