Uppsatsen syfte Àr att belysa maskulinitetsnormer i utbildningsmaterialet Machofabriken. UtifrÄn en teoretisk förstÄelse problematiseras ocksÄ hur handlingsutrymmet att göra maskulinitet kan pÄverkas för de deltagande killarna efter att de har tagit del av Machofabrikens verksamhet. De mer specifika frÄgestÀllningarna Àr:Vilka förestÀllningar kring maskulinitet ger utbildningsmaterialet Machofabriken uttryck för? Vilka maskuliniteter bör förÀndras och varför, och vad bör de ersÀttas med?Hur ska förÀndring genomföras, vilka Àr Machofabrikens verksamma komponenter?Vilka konsekvenser kan Machofabrikens verksamhet fÄ för de deltagande killarna efter att de har arbetat med utbildningsmaterialet?Metod och material: En kvalitativ ide- och ideologianalys av utbildningsmaterialet Machofabriken som Àr uppsatsens empiriska material.Huvudresultat: Analysen av utbildningsmaterialet Machofabriken pÄvisade att problematiska maskuliniteter, mÄnga gÄnger med vÄldstendenser, framstÀlldes i metodmaterialets filmer i större utstrÀckning Àn önskvÀrda maskuliniteter. Det tryckta textmaterialet med arbetsövningar och diskussionsfrÄgor har dock potential att lyfta fram hur maskuliniteter Àr en social konstruktion och dÀrför förÀnderlig.

Restaurering handlar om att spara nÄgot av det existerande och anvÀnda sig av det, om det sÄ Àr en struktur, ett minne, en detalj eller den inre luftmassan. FrÄgan Àr varför man i vissa fall sparar en trÀbit frÄn 1700-talet som Àr sned och sliten, nÀr man skulle kunna byta ut den till en rak istÀllet, men mÄla den i samma kulör. Det Àr alltsÄ nÄgonting i just den slitna trÀbiten som förmedlar nÄgot till oss. Kanske en kÀnsla av att vi Àr del av en historia och ett sammanhang. I projekt som handlar om restaurering jobbar arkitekten med just hanteringen av historia men ocksÄ skapandet av framtiden.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Jag har valt att undersöka hur bilder utgör fönster till det förflutna och blir till ett minne av nÄgot.  Bilder kan berÀtta om en historisk hÀndelse, visa hur det gick till och upprÀtta hur vi ska se pÄ ett skede.  Bilder kan bli en ikon för en hÀndelse. Under min undersökning arbetar jag med historia, bild och konst, genom att analysera bilder med hjÀlp av Erwins Panofskys ikonologiska analysmetod som visar olika historiska skeden och tolka vad bilden kan berÀtta. Vilka kÀnnetecken har de bilder som blivit ikoniska för historiska hÀndelser? Vad skymmer den ikoniska framstÀllningen?I mitt skriftliga arbete har jag hittat vissa komponenter i bilder som gjort den ikonisk för en historisk hÀndelse.  Dessa bestÄndsdelar har jag sjÀlv sedan anvÀnt för att skapa en bild för att beskriva en pÄhittad historia i gestaltningen.Jag analyserar fem utvalda bilder har vissa drag gemensamt. BÄde mÄlningarna och fotografierna visar ögonblick och de alla visar en aktiv hÀndelse.

Övervikt och fetma Ă€r ett av de mest omfattande folkhĂ€lsoproblemen i Sverige och det Ă€r en stor andel barn och unga som lever med detta problem. DĂ„ goda matvanor grundlĂ€ggs i tidig Ă„lder utgör skolmĂ„ltiden en betydelsefull roll för att upprĂ€tta hĂ€lsosamma matvanor. Faktorer i den fysiska matmiljön, sĂ„som möblering, stĂ€dning, dekorering, inredning, belysning samt ljudnivĂ„ pĂ„verkar elevernas upplevelse av mĂ„ltidssituationen. Den psykiska miljön som innefattar bĂ„de psykologiska och sociala faktorer, det vill sĂ€ga servering av skolmaten, arbetsklĂ€der, matglĂ€dje, elevernas matintag samt möjligheterna för skolmĂ„ltidspersonalen att gĂ„ nĂ„gon fortbildning Ă€r Ă€ven av betydelse för mĂ„ltidssituationen. Dessa faktorer har studerats i detta examensarbete som utförts pĂ„ uppdrag av Region Halland och som syftade till att studera skolmĂ„ltidspersonalens upplevelser av att pĂ„verka mĂ„ltidssituationen i skolan.

Bakgrund: The Female Athlete Triad Àr ett syndrom som kan drabba idrottare med ett för lÄgt energiintag i relation till en hög energiförbrukning frÄn fysisk aktivitet. Triaden bestÄr av tre komponenter, energitillgÀnglighet, menstruationsfunktion samt benhÀlsa. Idrottare som drabbas av syndromet hamnar i riskzonen för stressfrakturer och osteoporos.Syfte: Att undersöka om en grupp kvinnliga simmare intar en adekvat mÀngd energi för att möta sitt energibehov och sÀkerstÀlla en adekvat energitillgÀnglighet. Studien syftar Àven till att undersöka simmarnas livsmedelsval och undersöka en eventuell förekomst av amenorré.Metod: Studien Àr en kvantitativ studie med tvÀrsnittsdesign. 16 deltagare rekryterades frÄn tvÄ simsÀllskap genom ett bekvÀmlighetsurval, varav 12 deltagare fullföljde studien.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Syftet med undersökningen Àr att pÄ uppdrag av Sverok studera det sociala klimatet i organisationen dÄ de upplevt en negativ förÀndring i stÀmningen, vilket kan ha pÄverkat medlemmarnas vÀlmÄende i organisationen. Att organisera sig ideellt syftar till att bilda gemenskap med andra mÀnniskor med avsikt att utrÀtta nÄgot vÀsentligt för individen tillsammans med andra. En typ av organisering som sannolikt kan ha svÄrt att uppfylla sitt syfte i form av gemenskap och mÄlinriktning, Àr paraplyorganisationer vilka Àr uppdelade strukturmÀssigt pÄ sÄ sÀtt att de bestÄr av flertalet underorganisationer. DÀrför Àr det av intresse att studera hur en sÄdan typ av organisering samarbetar och interagerar med varandra. Sverok, Sveriges roll och konfliktspelsförbund Àr en ideell paraplyorganisation som lockar spelintresserade över hela landet.

Detta examensarbete Àr en diskursanalys av lÀroplanerna Lgr 80, Lpo 94 och Lgr 11. Det syftar till att undersöka mening och betydelsebildning kring begreppen miljö och hÄllbar utveckling i lÀroplanen, samt att undersöka hur detta har förÀndrats efter att begreppet hÄllbar utveckling myntades i samband med Brundtlandskommissionen 1987. Forskningsöversikten presenterar etableringen av hÄllbar utveckling, och ger perspektiv pÄ hur dess tre dimensioner i form av ekologi, ekonomi och en social dimension har tillkommit. Forskningsöversikten presenterar Àven miljödidaktiska perspektiv pÄ hÄllbar utveckling och hur begreppet har tagit plats i skolan. I forskningsöversikten presenteras Àven internationella influenser av begreppens innebörd och mening.

Syftet med denna uppsats Àr att utforska innebörden hos begreppen Bildning och HögskolemÀssighet sÄ som de anvÀnds i debatten kring svensk högre utbildning i början av 2000-talet. Vidare vill studien se om det Àr möjligt, utifrÄn de innebörder begreppen ges, att bedriva en högre utbildning som innefattar dem bÄda. För att fÄ en hanterlig analys har endast en delaspekt av HögskolemÀssighet, vetenskaplighet, analyserats. Studien har genomförts som en textanalys av nio texter med anknytning till svensk högre utbildning. Analysen har bestÄtt av tvÄ steg.

Prokrastinering innebÀr att individen trots medvetenhet om negativa konsekvenser skjuter upp en handling. Den bidrar till stress, fÀrre hÀlsofrÀmjade beteenden och sÀmre prestation. Demografiska faktorer och pÄgÄende utbildning pÄverkar sannolikheten för prokrastinering. Relationen mellan stress och prokrastinering behöver utforskas, speciellt hur interventioner riktade mot stress pÄverkar fenomenet. En longitudinell interventionsstudie med upprepad mÀtning undersökte effekten av ett KBT-baserat stresshanteringsprogram (KBSP) pÄ prokrastinering och interaktionseffekter med stress.

Bakgrund: År 1993 identifierades adrenomedullin (ADM) som Ă€r en 52 aminosyror lĂ„ngmultifunktionell peptid som utsöndras och syntetiseras frĂ„n flera olika organ i kroppen. Exakt hur ADM verkar och utsöndras Ă€r Ă€nnu inte helt klarlagt. Friska personer har normalt en lĂ„g ADM,koncentration men vid olika sjukdomar stiger den. ADM pĂ„verkar bl.a. hormonet insulin pĂ„ olika sĂ€tt och vid sjukdomen diabetes mellitus typ 2 (DM2) Ă€r insulinkĂ€nslighet och insulinfrisĂ€ttning pĂ„verkade.

Studier visade att nÀrstÄende upplevde kommunikation frÄn sjuksköterskan som viktigt stöd i palliativ vÄrd. NÀrstÄende beskrev dock i flera studier att kommunikationen frÄn sjuksköterskan ofta var bristfÀllig och otillrÀcklig. Syftet med föreliggande intervjustudie var att fÄ djupare förstÄelse för samt beskriva sjuksköterskors upplevelse av kommunikation med nÀrstÄende i palliativa vÄrd. Studiens metod hade en beskrivande design med kvalitativ ansats. Deltagare rekryterades frÄn tvÄ olika vÄrdavdelningar, pÄ ett sjukhus i Mellansverige.

Förekomst av undernÀring Àr inte okÀnt inom ÀldrevÄrden i Sverige. Flera studier har visat att undernÀring har ökat de senaste decennierna. UngefÀr var tredje nyinkommen inom den offentliga ÀldrevÄrden Àr undernÀrd eller ligger i riskzonen för undernÀring samtidigt som andra studier visar att livslÀngden har ökat. Nya rekommendationer och riktlinjer Àr framtagna för att förebygga och förbÀttra hÀlsan inom ÀldrevÄrden. Livsmedelverket har tagit fram tre grundkoster och de ska ge den nÀring och energi som varje individ behöver vid varje mÄltid.