Sök:

Sökresultat:

1550 Uppsatser om Byggnad pć annans mark - Sida 24 av 104

Protestretorik : En studie av kroppen som ett retoriskt medel under demonstrationen i BÄstad 1968

Med utgÄngspunkt i George Lakoff och Mark Johnsons teori om den konceptuella metaforen analyseras i denna uppsats bildsprÄket i opionsjournalistiska texter som behandlar frÄgan om individualiserad förÀldraförsÀkring. DÀrtill anlÀggs med hjÀlp av Yvonne Hirdmans teori om genussystemet ett genuserspektiv, för att undersöka om metaforerna Àr könade och/eller reproducerar det binÀra könstÀnkandet. Materialet Àr hÀmtat frÄn DN, Aftonbladet, Expressen och SvD under perioden januari 2010-novmeber 2013. .

Axial- och gradientkrympning hos golv pÄ mark enligt Eurokod 2 : Sprickbredders beroende av betongkvalité, tvÄngseffekter och armeringshalt

AbstractConcrete foundation slabs are usually exposed to unilateral drying during the curing process. The unilateral drying causes an axial shrinkage and a concave curvature of the construction. The curvature results from the fact that the upper part of the slab is drying and shrinking faster than the lower part. This is called gradient shrinkage.A problem occurs when the slab is considered fully restrained by adjoining structural parts. The deformations caused by axial contraction due to the constant part of the shrinkage and the curvature caused by gradient shrinkage of the slab are then prevented by the fact that the slab is fully restrained.

KlimatpĂ„verkan vid Ă€ndrad markanvĂ€ndning pĂ„ ÅrstafĂ€ltet - effekter pĂ„ energibalansen i lokal skala :  

MarkanvĂ€ndningen pĂ„verkar förutsĂ€ttningarna för en ytas energibalans och dĂ€rmed lokalklimatet. Med kunskap om olika ytors klimatpĂ„verkan kan Ă„tgĂ€rder vidtas redan i stadsplaneringen, dock saknas tillgĂ€ngliga verktyg anpassade till stadsplanerare. Den hĂ€r studien syftar till: (1) att genom en lĂ€mplig fallstudie, skapa en grund för ett verktyg som uppskattar klimatpĂ„verkan vid transformering av naturmark till urban mark, (2) att undersöka klimatpĂ„verkan för den planerade markanvĂ€ndningsförĂ€ndringen i fallstudien och (3) att undersöka takvegetationens effekt pĂ„ den planerade markanvĂ€ndnings-förĂ€ndringen i fallstudien.Första steget i metoden var att definiera systemgrĂ€nserna och avgrĂ€nsa omfattningen av rapporten. ÅrstafĂ€ltet (Stockholm) valdes som fallstudieomrĂ„de dĂ€r det planeras en markanvĂ€ndningsförĂ€ndring frĂ„n naturmark till urban mark. Rapportens innehĂ„ll avgrĂ€nsas till: (1) den klimatpĂ„verkan som har direkt koppling till ytans förĂ€ndrade egenskaper p.g.a.

Packning med BVC-teknik: Ekonomi och hÄllbarhet

Detta Ă€r ett examensarbete som Ă€r en del utav min utbildning, bygg och anlĂ€ggning vid LuleĂ„ Tekniska Universitet. Jag gjorde mitt arbete hos Sandahls ÅVT, ett dotterbolag till Sandahls AB koncernen med inriktning pĂ„ mark/asfalt omrĂ„det. Vid min första kontakt med företaget informerade platschefen, Thomas Pallin om deras vĂ€ltar som anvĂ€nds för markjusteringar och dess teknik som nyligen hade kommit till Sverige. Det kĂ€ndes spĂ€nnande och intressant att bara Sandahls i hela Sverige hade denna teknik i sina vĂ€ltar pĂ„ markdelen. I mitten utav augusti presenterades utrustningen under ett ?stormöte? som Ă€gde rum i Enköping dĂ€r alla entreprenörer i Sverige skulle delta.

Staden som gruva : I fÀders spÄr för framtids segrar

Naturens mineralresurser Àr till viss del utnyttjade och uttömda, och framtiden Àr osÀker och omdebatterad. Ingen vet sÀkert exakt hur mycket metall som finns kvar i jordskorpan, hur mycket som gÄr att utvinna eller hur lÀnge resurserna kommer att rÀcka. Samtidigt har vi byggt in rena metallÄdror i vÄra stÀder i form av elkablar, telekablar och fjÀrrvÀrmerör. MÄnga av dem anvÀnds givetvis, men mÄnga Àr ocksÄ uttjÀnta och urkopplade, och dÀrmed tillgÀngliga för Ätervinning.Syftet med denna studie Àr att klarlÀgga hinder, drivkrafter och möjligheter för metallÄtervinning av urkopplade infrasystem i mark inom lokala el-, tele- och fjÀrrvÀrmenÀt i Sverige. För att uppnÄ detta tillfrÄgades Sveriges tio största Àgare av underjordiska lokala elnÀt om bl.a.

SlÀnten i Tanto

SlÀnten Àr en byggnad som innehÄller tvÄ olika lager, ett privatare mer skyddat i form av förskolan och ett offentligt lager i form av danslokaler,restaurang och ett parkdÀck pÄ taket. Platsen Àr vald eftersom Àven den innehÄller tvÄ tydliga lager i olika höjdnivÄer. Ett trafikseparerat cykeloch gÄngstrÄk dÀr man nÀstan utan att passera en enda gata kan nÄ ÀndÄ fram till medborgarplatsen, det andra lagret Àr ca 5 meter ovanförstrÄket i form av den hÄrt trafikerade ringvÀgen. Konceptet utgÄr ifrÄn att synkronisera platsens förutsÀttningar med programmet och skapa en intressant dynamik mellan tvÄ egentligen oberoende programdelar. Byggnaden Àr ocksÄ tÀnkt att aktivera och stÀrka entren till Tanto bÄde vid Zinkens vÀg och vid ringvÀgen..

Borgen : BorgenÀrens möjligheter att krÀva fullgörelse av de olika borgensmÀnnen samt borgensmÀnnens inbördes regressförhÄllande

Borgen Àr ett avtal dÀr en person, gentemot en annan, tar pÄ sig ansvar för infriandet av en förpliktelse, som en tredje person har Ädragit sig. Den nu gÀllande lagstiftningen Àr frÄn 1734. Merparten av de regler som gÀller för borgen, finns ej i författningar, utan vilar pÄ oskriven rÀtt. Den rÀttspraxis som tidigare funnits, har varit gammal, men pÄ senare Är har HD avgjort mÄnga fall som rör borgen och borgensÄtaganden. Finns flera borgensmÀn, Àr de in dubio primÀrt och solidariskt ansvariga.

Förvaltningsverktyg för ripjakt i JÀmtlands lÀn

Jakten pÄ ripa Àr mycket populÀr bland svenska jÀgare och Àven bland jÀgare frÄn andra lÀnder. PÄ grund av denna popularitet Àr rippopulationen pÄ statens mark ovan odlingsgrÀnsen och renbetesfjÀllen i JÀmtlands lÀn utsatta för ett högt jakttryck. Detta har lett till att jakten behöver regleras. LÀnsstyrelsen, som har uppdraget att upplÄta smÄviltsjakten pÄ statens mark, har i vissa samebyar infört kvotering genom lottning. Det innebÀr att max fem jÀgare per omrÄde och dag tillÄts, vilka dessa jÀgare Àr avgörs genom lottning.

Bedömning av omrÄdet energi : En jÀmförelse mellan Miljöbyggnad, Svanen, FEBY12 och PHI

The Swedish building and property management sector are responsible for about 30 % of the total energy use. In order to take environmental consideration, different environmental assessment tools and standards are used. Miljo?byggnad, Svanen, FEBY12 and PHI are some of these. There has been increased interest to certify buildings and therefore it is of interest to evaluate the assessment of the energy field to see if relevant energy aspects are assessed.

GrÀnsdragningen mellan yttrandefriheten och ÀrekrÀnkningsbrotten

Denna uppsats behandlar fondkommissionÀrers skadestÄndsansvar ur ett kontraktuellt perspektiv. Kommission innebÀr att ena parten i ett avtalsförhÄllande Ätar sig att i eget namn men för annans rÀkning köpa eller sÀlja varor, vÀrdepapper eller annan lös egendom. En kommissionÀr som handlar med aktier eller andra finansiella instrument kallas för fondkommissionÀr. Vilket ansvar har en fondkommissionÀr som exempelvis försummar att utföra ett uppdrag Ät en kommittent i rÀtt tid? Denna och liknande frÄgor angÄende fondkommissionÀrers skadestÄndsansvar kommer att beröras i uppsatsen.

Hotbild Àr lika med vÀrldsbild? : En studie av Förenta Nationernas generalsekreterares tal frÄn tvÄ olika tidsperioder och deras sÀtt att gestalta vÀrldsordningen

Denna uppsats fokuserar FNs generalsekreterare Javier Perez de Cuellar, Boutros Boutros Ghali och Kofi Annans tal i generalförsamlingen. Detta i en studie som diskuterar vilken bild av vÀrldspolitiken eller vÀrldsordningen som presenteras i deras tal. TvÄ tidsperioder fokuseras, tiden efter Kalla krigets slut och tiden efter den 11 september med syftet att diskutera dessa i en analys dÀr modeller och begrepp rörande makt och internationella relationer lyfter talens innebörd till det större sammanhanget. Metod för detta Àr en textanalys med kritisk diskursanalys som vÀgledande verktyg. En viktig tyngdpunkt hamnar med denna metod pÄ vem det Àr som talar/hörs i texten.UtifrÄn generalsekreterarnas tal diskuteras alltsÄ vems bild/bilder av vÀrlden det Àr som kommer fram i de anförande som hÄlls inför generalsförsamlingen och dÀrmed i viss mÄn riktar sig till vÀrldens hela befolkning.

Konserthuset i Helsingborg : en undersökning om funktionalismens relation till klassicismen

Uppsatsen behandlar Helsingborgs konserthus och funktionalismen. Med denna byggnad som exempel pÄ tidig funktionalism diskuteras denna stilriktning och dess historiska referenser med ett fokus pÄ relationen till klassicismen. Uppsatsen inleds med ett avsnitt om arkitekten Sven Markelius och en beskrivning av konserthusets tillkomst. Sedan belyses de samtida idéströmningar som prÀglade arkitekten och denna period av arkitekturhistorien. DÀrefter följer en deskriptiv analys av konserthuset och dess former.

Hur hanterar chefer konflikter pÄ arbetsplatsen?

Att möta motstÄnd Àr att stÀllas inför en konflikt, dÀr en kollision uppstÄr mellan vÄra egna intressen och nÄgon annans intressen. Förutom de konflikter som uppstÄr inom oss sjÀlva möter vi Àven konflikter pÄ flera andra nivÄer sÄsom problem i familjen eller pÄ arbetsplatsen. Syftet med denna studie Àr att belysa och studera chefers syn pÄ konflikter och hur de hanterar konflikter pÄ arbetsplatsen. I uppsatsen kommer det Àven tas upp bakomliggande faktorer som orsakar konflikter samt se nÀrmare pÄ hur chefer arbetar med att minska destruktiva konflikter. I studien har en kvalitativ ansats genomförts, det empiriska materialet har samlats in genom tio intervjuer.

Neu Neukölln : temporÀr anvÀndning som planeringsverktyg

VÀxande stÀder och ekonomiska strukturomvandlingar stÀller dagens stadsplanering inför nya utmaningar. LÄnga planeringshorisonter, rigida planer och ekonomisk stagnation kan leda till att mark stÄr oexploaterad under lÄng tid. Detta faktum visar att det finns ett behov av nya, mer flexibla metoder för att kunna planera för en oviss framtid. Genom temporÀr anvÀndning kan underutnyttjad mark tillfÀlligt upplÄtas för olika typer av verksamheter tills en permanent plan Àr möjlig att genomföra. TemporÀr anvÀndning tillÄter outnyttjade stadsmiljöer att nyttjas och kan utgöra en resurs i planeringen.

Visionen - En tolkningsfrÄga?

En upprörd patient sitter i vÀntrummet pÄ en akutmottagning. Patienten har vÀntat pÄ vÄrd i flera timmar och Àntligen kommer en sjuksköterska in. Patienten reser sig upp och bereder sig pÄ att följa med. TyvÀrr utropar sjuksköterskan nÄgon annans namn och den vÀntande patienten frÄgar undrande: ?UrsÀkta, nÀr Àr det min tur?? Problem:Vi anser att det finns problem i arbetsprocessen pÄ akutmottagningen som orsakar att patienten fÄr vÀnta onödigt lÀnge.

<- FöregÄende sida 24 NÀsta sida ->