I denna uppsats beskriver vi bostadsrättsbyggandet och Byggmarknaden i Stor-Stockholm under åren 2005-2010. Perioden är särskilt utvald för att skildra hela konjunkturcykeln, från högkonjunktur till återhämtning från en lågkonjunktur. Arbetet har sin utgångspunkt i att identifiera de strategier byggbolagen haft under dessa år och fokuserar på hur bolagen agerade under finanskrisen som slog väldigt hårt mot ekonomin, inte minst byggsektorn. När vi startade arbetet ställde vi oss frågan; vad väljer byggbolag att göra i en konjunkturnedgång, sänka priserna eller anpassa kvantiteten? Denna fråga går som en röd tråd genom hela arbetet då det visade sig att bolagen anammade båda strategierna, men i en kombination.Arbetet är till stor del av kvalitativ karaktär.

SammanfattningSedan byggbranschen fick ett uppsving efter konjunkturnedgången på 90-talet har det börjat växa fram problem. Det största av dessa problem är ett omfattande användande av svart arbetskraft samt skattefusk. Byggbranschen är en viktig del i den svenska ekonomin då storleken endast överträffas av den offentliga sektorn. Därmed kan man då dra slutsatsen att ett omfattande skattefusk inom denna kan ge stora negativa effekter. Både för staten och samhället.

Uppsatsen behandlar hur tre svenska byggföretag (Skanska, NCC och PEAB) har valt att internationalisera/etablering sig på den polska Byggmarknaden. Eftersom byggföretags internationalisering kan tänkas se annorlunda ut än ett produktionsföretag finner vi detta som ett intressant ämne att studera vidare. Detta sker först via en genomgång av möjlig teoretisk data där vi granskat fyra olika internationaliseringsstrategier (international, multidomestic, global samt transnational), Uppsalamodellen samt sex olika etablerings former (t.ex. export, joint venture, dotterbolag etc.). Empirin har samlats in genom både sekundära samt primära källor.

Detta examensarbete är en utredning av möjligheten att involvera yrkesarbetarna i projektplaneringen vid HÖ-Allbygg AB i Kalix. Utredningen handlar om att ta reda på eventuella hinder och fördelar med att yrkesarbetarna deltar. HÖ-Allbygg AB vill göra yrkesarbetarna mer engagerade. Detta för att yrkesarbetarna ska göra ett mer genomtänkt arbete och känna helheten i hela projektet. Resultatet blir en samverkan i projektplaneringen med färre driftstörningar.

BIM har varit ett hett ämne på Byggmarknaden de senaste åren. Några företag har varit snabba och vågat satsa på den nya tekniken sedan flera år tillbaka. Andra företag står fortfarande i startgroparna och överväger fördelar mot nackdelar. Andra företag väljer att inte utnyttja den nya tekniken alls.Förkortningen BIM står för byggnadsinformationsmodellering (Building Information Modeling) och begreppet har en bred definition. En byggnadsinformationsmodell utgörs av en 3D-modell som förutom det visuella även innehåller information om de olika objekten i modellen.

Under 2000-talet har fler och fler svenska byggnader drabbats av fuktskador som en följd av att byggnaderna har uppförts med den så kallade enstegsmetoden. Vid undersökningar som har gjorts av fasaden efter det att skadorna uppmärksammades, har det funnits att fasadkonstruktionen i sitt utförande blir mycket känslig för fukt. Denna känslighet för fukt hos fasaden har fram till dess att en rapport från SP släpptes år 2007, varit helt okänd för konsult- och  entreprenadbranschen. Frågan blir då vem som egentligen ansvarar för dessa skador.Enligt det standardavtal, AB 04, som används i dagsläget på Byggmarknaden föreligger endast ett fel om en del av entreprenaden inte överensstämmer med kontraktshandlingarna. Detta medför att ett fel, för vilket entreprenören svarar, endast föreligger om entreprenören vid konstruktionen av entreprenaden har frångått från kontraktshandlingarna.

Sammanfattning Titel Visualiseringsmediernas betydelse vid försäljning av nyproducerade bostäder ? En studie av modeller i Virtual Reality och fullskala. Författare Jennifer During Helena Fällås Syfte Denna uppsats syftar till att utreda om modeller i Virtual Reality och fullskala kompletterar befintliga visualiseringsmedier i försäljningen av nyproducerade bostäder, genom att dessa stödtjänster skapar ökad förståelse för bostadens utformning och därmed ökar nyttan för kunden. Vidare syftar uppsatsen till att utreda hur projektsäljare och privatpersoner ställer sig till användandet av denna typ av modeller samt om kvaliteten på företagets tjänster därmed kan anses öka. Metod Uppsatsen är framarbetad både med en kvalitativ och med en kvantitativ metod. Genom att göra djupintervjuer med projektsäljare på Peab Region Bostad samt med sakkunniga personer inom områdena för Virtual Reality och modeller i fullskala, har intervjupersonernas kunskaper och inställningar kunnat inhämtas.

Gruvnäringen är en av Sveriges äldsta industrier. Redan på 1100-talet bröts järnmalm på Utö i Stockholms skärgård. Gruvdriften har haft stor betydelse för utvecklingen av infrastrukturen i form av vägar och järnvägar i landet. Den har också haft betydelse för uppkomsten av flerbostadshus. Då gruvorna ofta låg avlägset var möjligheten till boende på platsen en förutsättning för att kunna locka arbetskraft.Att värdera en gruva är en lång och besvärlig process där många människor inom skilda kompetensområden måste vara inblandade.

I ett historiskt perspektiv har leverantörerna försökt närma sig marknaden genom att en tätare relation med slutkunden upprättas. Eftersom dagens företag är hårt konkurrentutsatta krävs en effektiv försörjningskedja med leveranser i rätt tid och rätt kvantitet. Det krävs även att företagen har en effektiv lager- och produktionsstyrning för att tillgodose marknadens varierande efterfrågan. Plannja har under de två senaste decennierna försökt etablera sig på nya marknader genom att köpa upp befintliga bolag. Utökningen har inneburit att företaget har kommit närmare slutkunden och att försörjningskedjan blivit längre.

Sveriges byggsektor har varit under ständig strukturell förändring sedan mitten av 1900-talet. Idag finns bara 4 av de 10 stora byggföretagen som var verksamma i mitten av 1990-talet kvar. Lågkonjunkturen under 1990-talet gjorde att de större byggföretagen började använda sig av underentreprenörer istället för att använda eget folk. Det resulterade i att år 2001 fanns det cirka 4000 VVS-installationsföretag. Företagsantalet speglar antalet inom de närmare 20 branschgrupperna inom teknik och hantverk i byggsektorn.

Sedan mitten av 90-talet har träbyggnad fått en plats på Byggmarknaden inom flervåningshus. Det är framförallt på konstruktionssidan som den största utvecklingen har skett. Produktionen har skett på traditionellt vis med platsbyggnation. Den största fördelen med prefabricerade metoder är att delar av arbetet förflyttas från byggarbetsplatsen till fabrik. Olika slags element kan tillverkas inomhus med industriella hjälpmedel, för att sedan transporteras till byggplatsen och monteras.

Projekt Wood Westerbotten är ett samverkansprojekt initierat av Exportrådet. Syftet är att öka försäljningen av ämnen och komponenter för trävaruproducerande företag i norra Sverige. Tyngdpunkten har dock hittills varit Västerbotten där projektet startade. Produktområdena är bygg, trappor, fönster, dörrar, kök och möbler. Stommen i projektet är att hitta kunder på en exportmarknad, framförallt England, Tyskland och Benelux-länderna.

Byggbranschen, en unik och speciell bransch på många sätt, dels då varje projekt har unika förutsättningar och det är en salig blandning av olika typer av människor. Och dels för att det är så många olika arbetsgrupper med olika erfarenheter och bakgrund inblandade i ett byggprojekt. Arkitekt, konstruktör, projektledning, yrkesarbetare och någonstans mitt emellan yrkesarbetarna och projektledningen finns arbetsledarna, som är dem som ska leda arbetet på plats. Arbetsledarrollen är speciell i sig, då man fungerar som en länk mellan teoretikerna och praktikerna och detta kräver en bred kunskap. Man måste kunna prata båda språken.

Det nya EU-direktivet EPBD2, Energy Performance of Buildings Directive (recast), som antogs 2010, specificerar att alla nya byggnader ska vara så kallade nära-nollenergibyggnader år 2021. En nära-nollenergibyggnad definieras som en byggnad med mycket hög energiprestanda, som till mycket hög grad förses med förnybar energi. Hur detta ska tolkas och var kravnivån ska sättas för energianvändningen är upp till varje land att besluta. I Sverige pågår just nu en debatt om detta och Energimyndigheten har fått i uppdrag att  utforma en svensk strategi för att möta kravet om nära-nollenergibyggnader. Nära sammanlänkat med detta är också miljömålen om minskad klimatpåverkan till 2020 och 2050.