Byggbranschen innehar en relativ omodern syn på kvalitet, menandes ett reaktivt förhållningssätt till kvalitetsarbete, trots krav på kvalitetssäkring. Detta yttrar sig bland annat i att felaktigheter identifieras och löses i ett sent skede av byggprocessen, ofta vid byggnationen, på grund av bristfälliga projekteringshandlingar. Således inges slöseri av resurser och höga kostnader i byggprocessen. Bevisligen åtgår färre resurser och lägre kostnader vid identifiering och avhjälpning av fel under utformningen av den föreslagna lösningen, det vill säga projekteringen, än under uppförandet av byggnaden. Det torde således vara mer fördelaktigt att avhjälpa samtliga fel under projekteringen.

Arkitekter och byggnadskonstruktörer har alltid strävat mot egna lösningar. Även om byggmetoderna är lika för tidsperioden, skiljer sig byggnaderna åt. Utvecklingen inom Byggindustrin går samtidigt mot bjälklag som byggs slankare och med längre spännvidder för att utnyttja materialets styrka och samtidigt skapa öppna planlösningar. Detta sänker bjälklagens egenfrekvenser, vilket gör att de riskerar att sammanfalla med lastfrekvenser från personer som vistas på bjälklaget, vilket i sin tur leder till kraftigt förstärkta vibrationer. Responsen i strukturen kan bli så stor att människor känner stort obehag när de befinner sig på bjälklaget.

Målet med denna studie är att undersöka möjligheten att skapa och beskriva ett arbetsflödedär ett BIM baserad system är det huvud verktyg som skall användas för att skapa modeller/ritningar och handlingar, samt lösa de tekniska problem som hindrar projektören attanvända BIM på ett effektivt sätt. Studien genomfördes genom ett samarbeta med företagetNylin och Myhrberg Arkitekter GI AB, som är ett konsultföretag som i dags läge planerar förimplementering och användning av BIM-systemet i deras verksamhet. Fokus i studien är attskapa ett arbetsflöde som passar för företagets verksamhet under övergångsperioden, skapa enIT-manual/BIM-manual som företaget skall använda vid projektering med BIM-verktygetRevit Architecture.Problemet med BIM-systemet är ett det är ett relativt nytt system och detta kan avskräckakonsulterna från att använda det. Det finns brist på anvisningar, mallar och IT-manualer somtalar om hur man ska arbeta med BIM och vad som gäller vid de olika projekteringsfaserna.Det finns också svårigheter som företaget inte kan påverka exempelvis möjligheten att samarbetamed andra konsulter och projektörer utanför företaget som använder olika typer av BIMplattformän vad företaget själv använder.Studien utfördes i två faser, en undersöknings fas av två delar där teoretiska kunskaper omsystemet, dess egenskaper, användnings möjligheter jämfört med CAD-systemet har som studeratsoch redovisats i denna rapport. Den andra delen är en undersökning om de befintligaIT-manualerna (båda svenska och utländska) som har använts för att strukturera en ny ITmanualför företaget Nylin och Myhrberg.

Det finns en strävan efter att effektivisera Byggindustrin genom att förändra traditionella produktionsprocesser och industrialisera byggandet. Samtidigt har regeringen infört åtgärder för att främja en ökad användning av trä i byggandet och då framför allt när det gäller uppförandet av flervåningshus samt offentliga lokaler. Byggsystemet trävolymbyggnad är en del i denna utveckling. Systemet innebär att färdiga vägg- och bjälklagselement sätts samman till hela volymer på fabrik innan de transporteras till byggplatsen för att monteras ihop till färdiga byggnader. Trävolymbyggaren ansvarar för allt från projektering till färdig produkt, vilket har lett till en viss osäkerhet kring systemet bland beställare i branschen.

2005 gick startskottet för ett samarbete mellan Linköpings Universitet, Katrineholms kommun och Peab med syfte att förena Byggindustrins och samhällets erfarenhet med akademisk forskning. Detta resulterade i forskningscentrumet Brains & Bricks. En forskningsgren kom att bli bygglogistik, vilken sedan utvecklades mot att arbeta med SCOR-modellen för att utreda dess anpassningsbarhet till byggbranschen.Examensarbetet har genomförts inom ramen av uppdragsgivarna Peab och Linköpings Universitets önskemål om att utreda de logistiska flödena på Peabs byggarbetsplats Bläckhornet i Nyköping. Detta görs med syfte att undersöka SCOR-modellens anpassningsbarhet till byggbranschen samtidigt som förbättringsförslag kopplade till det dagliga arbetet på byggarbetsplatsen utreds. Fokus för studien läggs på produktions- och returprocesserna, men övriga områden som även anses ha stor inverkan på dessa undersöks.De fyra problemområden som valts ut och där fokus har lagts är:Godsmottagningen: Anledningen till området valts är att det idag inte finns någon strukturerad leveranskontroll eller leveransmätning.

Varför ska man ha besökare och turister på kyrkogårdarna? Denna fråga väcker tankar hos många.Denna uppsats kommer att visa vad turism egentligen är och varför man bör främja turism på kyrkogårdar och begravningsplatser. Den kommer också att visa hur ett antal kyrkogårdsförvaltningar ser på besökande och även studier i vad besökarna säger om kyrkogårdsbesöken. Utöver detta har ett par sakkunniga inom nätverkande och marknadsföring intervjuats, om sina synpunkter på hur kyrkogårdar och begravningsplatser ska visas upp för omvärlden. I den avslutande diskussionen beskrivs varför författaren anser att kyrkogårdarna bör främja turister och besökare, samt hur författaren tycker att kyrkogårdarnas kulturarv ska föras vidare.Kyrkogården har haft många användningsområden i historien.

Vägverket har i sin strävan att ständigt förbättra sina projekt och utvecklingen inom Byggindustrin sett partnering som ett värdefullt verktyg. Partnering innebär inte en helt ny entreprenadform utan är snarare ett nytt sätt att arbeta. Huvudmålet är att skapa en miljö i projekten där samverkan, förtroende och gemensamma mål ligger i fokus. Genom att fördela både risker och vinster mellan parterna skapas en ömsesidig vilja att effektivisera byggprocessen. Genom att i samråd diskutera och föreslå nya lösningar tas den kompetens som finns inom branschen bättre tillvara.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom Byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Vid brandteknisk dimensionering av bärverk används bland annat Eurokoder för att bestämma de termiska och mekaniska lasterna som uppkommer till följd av en brand. Dessa är framtagna efter ett beslut av EG-kommissionen 1975 för att harmonisera marknaden för tjänster och produkter inom Byggindustrin, samt bidra till mer enhetliga säkerhetsnivåer inom branschen. Reglerna är framtagna enligt den europeiska standardiseringsorganisationen CEN med hjälp av en styrgrupp med representanter från medlemsländerna. Vissa val ges dock i Eurokoden angående värden och klasser som är upp till medlemsländerna att besluta om.Detta examensarbete avser att granska regelverket EN 1991-1-2, även kallad Eurokod 1 ? del 1-2, för att undersöka dess bakgrund och avgöra om brister existerar.

Det är idag uppenbart att miljön måste skyddas för att kunna säkerställa en god livskvalitet även för kommande generationer. I samband med dessa frågor spelar byggsektorn en oerhört central roll, vilken kan hänföras till den betydande miljöpåverkan industrin har på samhällsutvecklingen idag. Byggsektorn, också kallad "40-procents-sektorn" i miljösammanhang, svarar för 40 procent av den totala energi- och materialresursanvändningen i Europa och den nordiska marknaden. Det är därmed tydligt att Byggindustrin har en signifikant påverkan på individers livskvalitet och miljö, varför det är av största vikt att sektorn tar ett aktivt ansvar för en hållbar samhällsutveckling. Kunder har konstaterats utgöra en av den viktigaste intressentgruppen, som med dess miljömedvetenhet och kännedom utgör de främsta påverkande faktorerna till den gröna revolutionen.