Sökresultat:
347 Uppsatser om Byggda miljön - Sida 17 av 24
Optimering för kostnadseffektiv energieffektivisering vid ombyggnad
Detta examensarbete analyserar optimering av energibesparande ÄtgÀrder vid ombyggnad. Stor del av de ca en miljon byggda bostÀderna uppförda mellan Ären 1950-1975 stÄr idag inför ett stort renoveringsbehov. Samtidigt mÄste husen energieffektiviseras, dÄ de stÄr för en stor del av landets energianvÀndning. Det finns stora energibesparingsmöjligheter i och med energieffektiviseringen utav husen, om de mest optimala valen utförs. Samtidigt Àr det viktigt att visa pÄ att de valda ÄtgÀrderna Àr ekonomiskt hÄllbara, för att initiativ till att energieffektivisera ska tas.Optimeringen utförs med hjÀlp av en koppling mellan ett simulationsprogram och ett optimeringsprogram.
ENERGIEFFEKTIVISERING? Av lamellhus byggt pÄ sextiotalet
TitleEnergy-efficiency ? of slab blocks built in the sixtiesAuthorsRichard Sandahl and Kim SöderbergEducationHalmstad University, Section for economy and technique Construction Engineering 180 ECTSSupervisorMargaretha Borgström, Universitylector construction physics, Halmstad UniversityContact person at HFABUlf Johansson Heating, sanitation and energy co-ordinatorReportExamination paper at the construction engineering program is performed in cooperation with HFAB (Halmstad real estate concern Inc.)AimThis examinations work is done in cooperation with HFAB and there project on the block around the street MaratonvÀgen. HFAB:s dwelling stock on this area are going through a bigger renovation and in relation to this they are looking on the possibilities to make this building more energy efficient. That is why this examination paper has as purpose to answer the question if it is possible to make slab blocks built in the sixties more energy efficient. This is done by calculate energy efficient measures on a chosen apartment block at MaratonvÀgen in Halmstad, in an energy and expense perspective.MethodThe examination paper is based on different methods, mainly calculation but also qualitative conversation studies, economic calculations and literature studies.
Specialsortiment pÄ den svenska rundvirkesmarknaden : en kartlÀggning av virkeshandel och -mÀtning
Rundvirkesmarknaden i Sverige domineras av det som kallas standardsortiment. Med standardsortiment avses i princip barrsÄgtimmer och massaved. För dessa sortiment finns branschgemensamma kvalitetsklassningsregler som framtagits av branschens arbetsgrupper och som alla aktörer pÄ virkesmarknaden följer. Det Àr av avgörande betydelse för en effektiv virkesmarknad att virkesmÀtningen fungerar vÀl. Vid sidan av standardsortimenten finns specialsortiment.
Brukardeltagande i förÀndringsprocesser : vilka aspekter Àr viktiga att ta hÀnsyn till vid involveringen av brukare i utvecklingen av LindÀngelunds rekreationsomrÄde och i utvecklingen av mötesplatser i LindÀngen?
I processen för en socialt hÄllbar utveckling Àr en viktig del att utöka brukarens möjlighet attpÄverka sin verklighet. En utmaning i stÀders utveckling Àr att bÀttre lÀnka samman omrÄden medvarandra. Aspekten handlar till stor del om den byggda miljön och fysisk segregation, men enviktig konsekvens av segregation Àr ocksÄ ett ibland upplevt utanförskap.Ett sÀtt att motverka den effekt som segregation och utanförskap kan fÄ Àr just att göra brukaremer delaktiga i förÀndringsprocesser. Arbetet med utvecklingen av Fosie innefattar till en stordel brukardelaktighet. Denna studie tar upp tvÄ av delprojekten i Fosies utveckling och fokuserarpÄ LindÀngens centrum och LindÀngelund.
Elever med autism och skolfr?nvaro, En kvalitativ studie om elevers upplevelse av h?gstadietiden
Problematisk skolfr?nvaro ?r ett v?xande problem, b?de i Sverige och internationellt. H?g
fr?nvaro resulterar i l?gre m?luppfyllelse, ?kar sv?righeterna att i vuxenlivet komma in p?
arbetsmarknaden, samt ?kar risken f?r exempelvis missbruk, kriminalitet och psykiska besv?r.
Forskning inom omr?det skolfr?nvaro har tidigare fr?mst fokuserat p? riskfaktorer och
konsekvenser av fr?nvaro, samt behandlingsmetoder n?r skolfr?nvaron ?r ?ngestrelaterad. Detta
har genererat ett i viss m?n individinriktat perspektiv.
TRAFIKSĂKERHET UR BARNS PERSPEKTIV : fallstudie vid BrynĂ€sskolan och Hagaströms skola, GĂ€vle kommun
Trafikmiljön Àr ett problem vid mÄnga skolor i landet. Det beror i mÄnga fall pÄ att skolorna inte Àr planerade och byggda för att sÄ mÄnga förÀldrar lÀmnar sina barn vid skolan med bil som idag. Anledningen till att mÄnga förÀldrar skjutsar sina barn till skolan kan vara flera: att skolvÀgen upplevs som osÀker, att det Àr för lÄngt till skolan, att förÀldrarna lÀmnar barnen pÄ vÀg till arbetet eller helt enkelt bekvÀmlighet. Syftet med denna studie Àr att bidra med förstÄelse till att öka trafiksÀkerheten för barn, och att utifrÄn barnens perspektiv fÄ fram underlag till förbÀttringar av trafiksÀkerheten i en skolas nÀromrÄde. MÄlet med studien var att ta fram en checklista som kommuner kan anvÀnda i detta arbete. Baserat pÄ en litteraturstudie har ett antal metoder valts med syfte att ge underlag till en checklista.
EN JĂMFĂRELSE AV BERĂKNINGSNODER AVSEENDE ENERGIEFFEKTIVITET OCH FĂRMĂ GAN ATT BERĂKNA FLYTTALSOPERATIONER I ETT MICROSOFT HPC-KLUSTER
BerÀkningskluster anvÀnds exempelvis till vÀdersimuleringar eller produktsimulering. Microsoft HPC-kluster tillhandahÄller tvÄ olika typer av berÀkningsnoder var av den ena Àr Computenod, som körs med operativsystemet Windows Server 2008 R2, och den andra Àr Workstationnod, som körs med operativsystemet Windows 7.Arbetets syfte Àr att jÀmföra operativsystemen Windows 7 och Windows Server 2008 R2 för att se om de presterar likartat som en berÀkningsnod. Detta avgörs med avseende pÄ energieffektivitet samt hur de presterar i Linpack. Linpack Àr ett prestandaverktyg som mÀter ett berÀkningsklusters berÀkningsförmÄga i flyttalsoperationer per sekund. Studien utförs genom en experimentell metod.
Ămnesintegrering pĂ„ Industriprogrammet
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.
Relevant eller tillförlitlig Ärsredovisning? : En studie om IAS 40 har pÄverkat fastighetsförvaltningsbolag i den nuvarande finanskrisen?
De svenska fastighetsbolagen har under de senaste Ären haft stora svÀngningar i resultatet. Ett exempel pÄ detta Àr Hufvudstaden som andra kvartalet 2008 gjorde en vinst pÄ 200milj vilket pÄ endast ett kvartal utvecklade sig till en förlust pÄ 630 milj. Tidigare redovisningsregler i Sverige har haft sin grund frÄn försiktighetsprincipen. PÄ senare Är har redovisningsreglerna i Sverige utvecklats sÄ att de skall följa resten av EU och bli mer internationella. Detta harpÄverkat fastighetsbolagen att frÄngÄ anskaffningsvÀrde i balansrÀkningen till att anvÀnda verkligt vÀrde istÀllet.
Utformning av layout och monteringsupplÀgg pÄ
transmissionsmonteringen vid Volvo CE Components
Examensarbetet Àr utfört pÄ Volvo Construction Equipment Components AB i Eskilstuna. DÀr tillverkas transmissioner och axlar till hjullastare och ramstyrda dumprar. Uppgiften har varit att ge förslag pÄ en layout med bÀsta potentiella monteringsupplÀgg pÄ transmissionsmonteringen, baserat pÄ prognostiserad volym Är 2006. Stationsmontering Àr det rÄdande produktionsupplÀgget. Det faktum att monteringstiden Àr lÄng och att det förekommer dolt montage gör det lÀtt att glömma detaljer.
Ett mikroklimats pÄverkan pÄ en byggnads energianvÀndning
Idén om att kunna utnyttja ett vÀxthus till att skapa ett lokalt mikroklimat kring en byggnad Àr inte ny, redan 1976 byggdes en sÄdan villa ute i Saltsjöbaden utanför Stockholm. DÀr byggdes ett hus inuti ett vÀxthus, och det finns Àven andra exempel frÄn Sverige och utlandet. Det Àr dÀremot ingen vidare utbredd byggnadslösning utan det Àr endast ett fÄtal byggnader som Àr byggda enligt den principen. Tanken Àr att glasbyggnaden som omsluter den inre byggnaden ska ge varmare temperaturer runt huset och dÀrmed minska byggnadens vÀrmebehov. I detta examensarbete har en byggnad innesluten i en glasbyggnad simulerats i simuleringsprogrammet IDA ICE 4.21. Modellen ska gestalta principen och Àr inte baserad pÄ en existerande byggnad.
Det dubbla uppdraget. Utbildades syn p? det dubbla uppdraget.
This study examines the experiences and perspectives of after-school program teachers through a qualitative research approach. The purpose is to deepen the understanding of their experiences within the after-school setting and how these insights might contribute to the development of this environment. Semi-structured and narrative interviews were used for data collection, allowing a flexible and open conversational format where participants could express both concrete opinions and implicit thoughts. Following Ahrne and Svensson's (2022) argument, which emphasizes the importance of qualitative interviews in capturing experiences of individuals active within specific social settings, this method is considered well-suited for the study?s purpose.
The narrative interviews provided the interviewees with the freedom to describe their own experiences in detail, while the semi-structured interviews ensured a foundational structure and opportunities for follow-up questions.
Miljö för fysisk aktivitet i den tÀta gröna staden
Urbaniseringen i vÀrlden fortsÀtter öka samtidigt som mÀngden fysisk aktivitet generellt sett
minskar. Sverige Àr inte i nÄgot av fallen, ett undantag. En strategi som föresprÄkas av Sveriges
tre största stÀder Stockholm, Göteborg och Malmö för att, bland annat, möta urbaniseringen Àr
förtÀtning. Denna stadsbyggnadsprincip innebÀr att bebyggelse- liksom befolkningstÀthet ökar
inom samma yta. Samtidigt, som en konsekvens av detta, har tÀtorternas friyteareal minskat
kraftigt och för fysisk aktivitet har den byggda miljön pÄvisats vara en av de faktorer som kan
pÄverka mÀnniskans val och vilja att aktivera sig.
UtgÄngspunkten för uppsatsen ligger i en alternativ stadsbyggnadsprincip, som stödjer förtÀtning,
men dÀr föresprÄkarna menar att staden kan vara bÄde tÀt och grön genom utvecklade metoder
för friyteplanering.
HÄllbart trÀdbestÄnd : inom miljonprogramsomrÄdet Vilbergen
Miljonprogrammens trÀdbestÄnd prÀglades generellt vid anlÀggning av
ett ensidigt artval. Tidigare forskning tyder pÄ att trÀdbestÄnden pÄ flertalet
miljonprogramsomrÄden till stor del prÀglats av en bristande hÀnsyn till
vegetationens utveckling över tid. Ett snÀvt antal arter med snabb tillvÀxt
och förmÄga att klara av de störda markförhÄllanden som uppstÄtt i och
med det mekaniserade byggandet har pÄ mÄnga platser överanvÀnts
och skapat monotona utemiljöer . Tidsperspektivet ger oss idag möjlighet
att utvÀrdera trÀdbestÄnden inom rekordÄrens bostadsgÄrdar ur ett hÄllbarhetsperspektiv
och uppsatsen utreder huvudsakligen vilka riktlinjer som
kan vara aktuella för att, utifrÄn olika övervÀganden, styra och forma trÀdbestÄndet
inom det specifika fallstudieomrÄdet tillika miljonprogramsomrÄdet
Vilbergen i syfte att skapa ett mer lÄngsiktigt hÄllbart trÀdbestÄnd.
Uppsatsen Àr huvudsakligen indelad i tre delar. I den teoretiska bakgrunden
undersöks i litteraturen hÄllbara trÀdbestÄnd utifrÄn aspekterna
trÀd i dynamik, artval, vÀxtteknik och rotutrymme.
Kvarteret Kajutan - frÄn lÄgenergi till plusenergi
 diskuterats flitigt, sĂ„vĂ€l pĂ„ det nationella planet som pĂ„ EU-nivĂ„. Trenden pekar pĂ„ ettbyggande dĂ€r allt större vikt lĂ€ggs vid den byggda miljöns energiprestanda. Redan idagslĂ€get finns flera exempel pĂ„ hus med ett mycket lĂ„gt energibehov, och antaletlĂ„genergihus vĂ€xer för varje Ă„r.I skrivande stund ligger kraven pĂ„ bostĂ€ders specifika energianvĂ€ndning pĂ„ 110 kWh/m2Ă„r i Stockholm, men redan till nĂ€sta Ă„r finns förslag pĂ„ att minska motsvarande siffra till90. Energimyndigheten genomför just nu ett arbete med att tolka EU:s direktiv om sĂ„kallade NĂ€ra nollenergihus och de preliminĂ€ra resultaten indikerar att kravnivĂ„n för köptenergi kommer hamna kring 55 kWh/m2 Ă„r, vilket Ă€r i nivĂ„ med de rekommendationersom i dag Ă„terfinns i FEBY:s Kravspecifikation för Passivhus.Med utgĂ„ngslĂ€ge i ett uppfört lĂ„genergihus i Henriksdalshamnen i Stockholm har vi iarbetet analyserat olika energieffektiviserande Ă„tgĂ€rders inverkan pĂ„ effekt- ochenergibehov. Ăven de ekonomiska aspekterna förknippade med Ă„tgĂ€rderna har studeratsmed hjĂ€lp av en modell för livscykelkostnader.Ă
tgÀrderna studerades inledningsvis individuellt för att ge en bild av hur stor pÄverkan dehar var för sig.