Sök:

Sökresultat:

3545 Uppsatser om Bygga staden inćt - Sida 54 av 237

Corporate Branding - En metod för telekombolaget 3 att stÀrka sitt varumÀrke inifrÄn

PÄ dagens konkurrensutsatta marknad spelar varumÀrken en allt större och viktigare roll i konsumenters val av produkter eller tjÀnster. Konsumenter vill kunna identifiera sig med sitt valda varumÀrke och bygga en djupare relation med det. En ny sorts varumÀrken, s.k. corporate brands, har vuxit fram för att tillfredstÀlla konsumenternas behov. Men corporate branding Àr Àn sÄ lÀnge ny mark och sÀllan utövat eftersom de pÄ mÄnga sÀtt Àr mer invecklade och svÄra att bygga Àn de traditionella produkt-/tjÀnstevarumÀrken, dÄ de bl.

Kvarteret Allön 4 : Gammalt och nytt i en spÀnnande kombination

Kristianstads bakgator bestod fram till en bit in pÄ 1900-talet av lÄg bebyggelse i ett och tvÄ plan. Idag finns endast fem bevarade envÄningshus kvar inom stadskÀrnan. Ett av dessa hus har nu under en lÀngre tid fÄtt stÄ tomt och förfalla medan ett rivningshot invÀntas.Diskussionerna om vad man ska göra med kvarteret har pÄgÄtt i snart 20 Är, utan att man lyckats nÄ nÄgon lösning, situationen Àr minst sagt lÄst.Detta arbete lÀgger fram nya idéer och förslag pÄ hur huset och kvarteret som det ligger i skulle kunna utvecklas, förslaget som ser till de olika parternas önskemÄl och som skulle kunna vara en lösning för bÄde huset, staden och fastighetsÀgaren. .

?olika men lika, nu och dÄ ? kan det förankra och bygga broar, hÀr och nu...?

UtifrÄn tanken om ett kulturarvsarbete som Àr inspirerat av mÄngfald och delaktighetvill jag undersöka tvÄ olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn.Kan den hÀr typen av arkeologiverksamheter hjÀlpa barn och ungdomar med olikaursprung att finna en förankring i sin nÀrmiljö?Kan man pÄ det hÀr sÀttet öka barn och ungdomars förstÄelse för att mÀnniskor pÄolika platser lever och har levt vÀldigt olika, men att vi kanske ÀndÄ Àr ganska lika?Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg Ät pÄ de hÀr bÄdapunkterna?metod:Studien bygger frÀmst pÄ intervjuer gjorda med barn, lÀrare och arkeologer som deltagiti verksamheterna.huvudresultat:Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medanBergsjöprojektets starka sida Àr att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild avförhistorien, tiden Àr annorlunda men inte sÀmre och det finns bÄde för- och nackdelar med hurmÀnniskor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits pÄ olikaplatser i vÀrlden under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tÀnkande Àr prÀglatav ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik Àr en begrÀnsning framförallt nÀr detgÀller kontakter och resor.Alla barn, oavsett ursprung, Àr intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man harsina rötter pÄ plasten eller ej.Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd Àr prÀglad av en spÀnning mellan polerna ?jag? och?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?.Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de Ä ena sidan fick upp ögonen för att detfunnits mÀnniskor pÄ platsen vÀldigt lÀnge och Ä andra sidan att de genom att visa detta föromvÀrlden sÄg en möjlighet att visa pÄ att det finns spÀnnande och intressanta saker i derashembygd.För Malmöbarnen var det viktigt att utgrÀvningen var i deras hemmiljö..

Parkbiblioteket

Parkbiblioteket Detta examensprojekt Àr tÀnkt att ge Högalidsparken i Stockholm och de boende i staden en ny plats att finna information pÄ, samtidigt som platsen fÄr en ny koppling mellan gatan och parken dÄ grÀnsen utgörs av en bergskÀrning idag, och denna Àr idag planerad att ge plats för nya bostÀder. Utformningen av mitt bibliotek Àr förenklat sett en rampförbunden terrasserad plan som tar besökarna pÄ en vandring upp till den översta nivÄn dÀr gÄngvÀgar passerar förbi och leder vidare till andra delar av Södermalm. Byggnaden hÀngs delvis in i berget med bergsförankringsstag och byggnadskropparna tÀcks utvÀndigt med falsad skivtÀckning av zinkplÄt. Programmet innefattar Àven ett mindre café som fungerar som mötesplats mitt bland böcker, studieplatser och sökdatorer..

Att leva Àr att kÀnna - en pilotstudie i affektfokuserad terapi för unga vuxna

VarumÀrken inom B2B börjar fÄ allt större uppmÀrksamhet bland forskare och företag i takt med att det uppmÀrksammats att varumÀrken har betydelse inom B2B-kontexter. VarumÀrket Àr ett av fÄ sÀtt att differentiera sig pÄ konkurrensintensiva marknader och kan medföra fördelar som en ökad kundlojalitet, premiumpriser och en ökad möjlighet att nÄ nya marknader. Samtidigt Àr forskningen om hur företag inom B2B bygger varumÀrken begrÀnsad. B2B-marknader kÀnnetecknas inte av produkterna utan av köparna som inte uteslutande Àr vinstrivande företag utan Àven kommuner, institutioner och icke- vinstrivande organisationer.I följande studie studeras underleverantörer vilka kÀnnetecknas av dess förmÄga att producera varor och tjÀnster till förmÄn för en köpare och dennes specifikationer. För en underleverantör Àr den grundlÀggande rollen att vara en vÀrdeförmedlare som underlÀttar kundernas vÀrdeskapande.

Energieffektivisering av ett flerbostadshus: Vad krÀvs för att uppfylla kraven för minienergihus?

Denna uppsats argumenterar för tesen att moraliskt tÀnkande Àr en irrationell produkt av evolutionen och att detta underminerar vÀrderealismen. Den argumenterar för att vÀrdeomdömen i praktiken inte bygger pÄ rationella övervÀgningar utan pÄ kÀnslor och att vi har fÄtt dessa av naturen. Om vÀrdeomdömen bygger pÄ naturliga instinkter som vi har fÄtt av evolutionÀra skÀl Àr de opÄlitliga. Denna tankegÄng leder till skepticism och amoralism verkar vara den mest rationella instÀllningen till moral eftersom andra instÀllningar förefaller bygga pÄ irrationella omdömen..

Utveckling av stadsdelen Aspholmen i Örebro

Aspholmen Ă€r ett av Örebros största verksamhetsomrĂ„den, belĂ€get nĂ€ra Örebro city. NĂ€r stadsdelen började utvecklas som ett industriomrĂ„de under 1950- och 60-talen lĂ„g omrĂ„det i stadens ytterkant. I och med att Örebro vuxit har dock omrĂ„dets placering förĂ€ndrats frĂ„n att ha varit perifer till att ha blivit central. Detta har inneburit att tyngre industriverksamheter i allt större omfattning flyttat ut frĂ„n stadsdelen till lĂ€gen utanför staden. Allt fler företag som bedriver kontors- och handelsverksamhet har i sin tur flyttat in.

JIMU - Javelin Inertial Measurement Unit

För att optimera sin teknik i olika kastgrenar anvÀnder idrottsmÀn pÄ elitnivÄ idag mÀtningar med höghastighetskameror. Kamerautrustningen Àr dyr och svÄr att frakta. UtvÀrdering av det filmade materialet görs till stor del för hand. För att förenkla mÀtningarna fanns en ide om ett system som baserar sig pÄ givare monterade inne i kastredskapet. Visionen Àr att bygga ett kastredskap som kan registrera sina egna rörelser under ett kast.

Börja pÄ förskolan - En broschyr utifrÄn pedagogers syn pÄ en god introdution

Syftet med den hÀr studien Àr att utifrÄn pedagogers tankar om en god introduktion bygga en broschyr som visar förÀldrar vad en introduktion pÄ förskolan innebÀr. I bakgrunden har jag beskrivit introduktionens olika modeller, och vad styrdokumentet sÀger om introduktionen. Jag har fördjupat mig i litteratur som handlar om anknytning, identitetsskapande, förskolan som institution i samband med introduktionen, och förskolans material i förskolemiljön. Resultatet av undersökningen har blivit en broschyr som visar förÀldrar vad innehÄllet i en introduktion kan vara..

Uppsala - en riktig cykelstad!

2007 gjorde Uppsala studentkÄr en enkÀt om cykeltrafiksÀkerhet riktad till sina studenter. I enkÀten framkom att studenterna var missnöjda med ett antal korsningar och Àven med underhÄllet av stadens cykelnÀt. I mitt kandidatarbete har jag samtalat med ett antal berörda tjÀnstemÀn, upprepat enkÀten samt bedrivit litteraturstudier. DÀrefter har jag resonerat kring hur man skulle kunna underlÀtta för studenter att fÀrdas med cykel i Uppsala. Resultatet Àr en sammanstÀllning av hur Uppsala kommuns arbete med nÄgra cykelrelaterade frÄgor Àr upplagt och hur det fungerar i dag samt ett antal förslag till förbÀttring.

Personen Professionen & Staden - om det sociala arbetes roll i en socialt hÄllbar (stads)utveckling

Uppsatsens syfte har varit att konkretisera vad en socialt hÄllbar utveckling skulle kunna betyda för det sociala arbetets vardag. Vilken plats socialarbetarna har att fylla och vilken typ av praktik som skulle utformas om syftet var att frÀmja en socialt hÄllbar utveckling. För att bryta ner syftet med uppsatsen i mer lÀtthanterliga bitar har jag formulerat ett antal frÄgestÀllningar; -Vad betyder begreppet socialt hÄllbar utveckling? -Vilken roll skulle det sociala arbetet kunna ha i en socialt hÄllbar utveckling?-Vilka kompetenser och konkreta handlingar behövs hos den enskilda socialarbetaren för att socialt arbete ska vara del i en socialt hÄllbar utveckling?.

UPPSTÄLLNINGSPLATSER FÖR TUNGA FORDON -En frĂ„ga som berör

I den hÀr uppsatsen lyfts problematiken kring var om hur de tunga fordon och dess chaufförer ska parkera sina fordon i Göteborg. Bristen pÄ uppstÀllningsplats skapar problem kring hamnen och andra industriomrÄden nÀra hamnen dÄ chaufförerna vÀljer att parkera sina fordon utanför staketet till hamnens terminaler och andra ytor dÀr de kanske inte bör stÄ men dÀr de vet att det trots allt finns yta att parkera fordonet pÄ.Syftet med uppsatsen Àr att undersöka behovet med uppstÀllningsplatser för tunga fordon i Göteborg utifrÄn olika aktörers perspektiv.1. Var nÄgonstans geografiskt sett anser de olika aktörerna att en uppstÀllningsplats mest lÀmpligen bör vara belÀgen?2. Hur ser de olika aktörerna pÄ behovet i tid? RegelmÀssig dygnsvila eller kortare tid?Jag har valt att anvÀnda mig utav samtalsintervjuer som metod, med fyra aktörer som vissa bestÄr av en del underaktörer som alla har en roll i planeringen för uppstÀllningsplatser.

Kalmarförskolan: Ett standardiserat sÀtt att bygga förskolor

I kursen VFU, verksamhetsförlagd utbildning, ingÄr det att skriva ett examensarbete pÄ 7,5 högskolepoÀng, detta Àr mitt arbete. Efter min praktik pÄ Bygglovsavdelningen, SamhÀllsbyggnadskontoret, Kalmar kommun, fick jag idén att skriva om Kalmarförskolan. Idén fick jag av bygglovsarkitekten, tillika min handledare för detta arbete, David Frankel. I arbetet beskriver jag hur ett byggprojekt av samhÀllelig karaktÀr uppkommer, tar form och utvÀrderas. DÄ det inte finns nÄgon facklitteratur i Àmnet har jag fÄtt förlita mig pÄ Kalmar kommuns tjÀnstemÀn för att fÄ tag pÄ information samt att fÄ möjlighet till intervjuer..

Att vara nÄgon - En kvalitativ studie om att leva med och lÀmna en kriminell livsstil

Syftet med studien var att beskriva och söka förstÄelse för vad som medverkar till att personer lever med och lÀmnar en kriminell livsstil samt hur identiteten förÀndras i förhÄllande till detta. Vi utgick frÄn en kvalitativ metod och genomförde semistrukturerade intervjuer, innehÄllande narrativa inslag, med fyra informanter frÄn kamratföreningen KRIS. För att förstÄ vÄr empiri anvÀnde vi oss av det salutogena synsÀttet, symbolisk interaktionism och kontrollteorier.Resultatet visade att vÄra informanter frÀmst stannade kvar i det kriminella sammanhanget pÄ grund av drogmissbruk, men Àven pÄ grund av kÀnslor av spÀnning och tillhörighet. Att normalisera sitt beteende och bygga upp en fasad var verksamt för vÄra informanter för att stanna kvar i kriminalitet. De faktorer som bidrog till att vilja lÀmna var kÀnslor av rÀdsla, bristande kontroll samt att de tröttnade pÄ livet i kriminalitet.

Hur ser utvecklingsprocessen för en fanbase ut?

Det hÀr examensarbetet bygger vidare pÄ vÄrt tidigare projektarbete. I det tidigare projektarbetet etablerade vi oss som produktionsgruppen ?3Kproject?, dÀr vÄr största ambition var att nÄ ut med egenproducerad musik till allmÀnheten frÀmst via DJ:s och Internet. Nu har vi valt att bygga vidare pÄ det arbetet och gÄ ett steg lÀngre, en ny inriktning med en ny frÄgestÀllning. FrÄgestÀllningen lyder: * Hur ser utvecklingsprocessen för en fanbase ut? Via momenten produktion, promotion, marknadsföring och distribution tÀnker vi oss söka svar pÄ den frÄgan.

<- FöregÄende sida 54 NÀsta sida ->