Sökresultat:
3545 Uppsatser om Bygga staden inćt - Sida 33 av 237
Stadens arena - Lokalisering och funktion
Arbetet behandlar idrotts- och evenemangsarenors lÀmpliga lokalisering i staden
i förhÄllande till dess funktioner och effekter..
Ett lekredskap utan givna förutsÀttningar : - hur utformar man ett redskap för lek som lÀmnar tolkningsutrymme och stimulerar barnets egen fantasi?
Jag har som student pÄ Carl Malsten - Furniture Studies valt att Àgna mitt examensarbete Ät att lösa frÄgan: Hur utformar man ett redskap för lek som lÀmnar tolknings utrymme och stimulerar barnets egna fantasi?Barn har ett öppet synsÀtt medans vi med Ären blivit formade att se saker pÄ ett visst sÀtt. Jag ville slÄ ett slag för barns lek, fantasi och deras skapande. Det har jag att gjort med fokus pÄ barns olika typer av lek och dÄ i huvudsak pÄ:Rollek. (Barnet spelar en roll, sjÀlv eller i samspel med andra barn)Konstruktionslek.
Kampen om staden - En prövning av grÀnser
Uppsatsen Kampen om staden - En prövning av grÀnser undersöker relationen
mellan den
olagliga fasadkonsten och den lagliga fasadkonsten samt konstinstitutioner i
Malmös centrala delar. Studien bygger pÄ en icke-deltagande observation dÀr
mÄlpunkter för de tre enheterna identifieras och kartlÀggs. Stadsvandringen
mellan mÄlpunkterna Àr slumpmÀssig för att pröva om graffiti uppstÄr utanför
sina
mÄlpunkter. Detta för att undersöka om graffitin prövar de andra enheterna i
det offentliga rummet.
Diskussion av resultatet belyses genom teori kring offentliga rum, territorium
skapande i staden, stadens rytm och process samt planerarens och arkitektens
roll i skapandet av offentliga rum.
Tryggheten och sÀkerheten pÄ Trossö : hur den upplevs och ÄtgÀrdas
Examensarbete undersöker hur tryggheten och sÀkerheten upplevs pÄ Trossö. Efter-som mÀnniskor upplever olika saker i staden pÄ olika sÀtt ska denna upplevelse som mÀnniskor fÄr beaktas av oss planera-re. Arbetet Àr uppdelat i ett antal olika ?kapi-tel?; mina definitioner och viktiga begrepp, planomrÄdet, ÄtgÀrder och arbete mot en tryggare och sÀkrare stad, inventering, en-kÀt och sammanstÀllning, ÄtgÀrder för Trossö och dÀrefter en avslutning. I texten kan man lÀsa om olika faktorer i staden som kan göra att en plats upplevs otrygg och osÀker och hur dessa faktorer kan förbÀttras för att inge en trygghet för en mÀnniska som passerar platsen.
Yrkesverksammas upplevelser och erfarenheter vid tillÀmpning av konflikthanteringsmetoden Functional Subgrouping
Functional Subgrouping Àr en metod för konflikthantering, anvÀndbar pÄ sÄvÀl individ, grupp som organisationsnivÄ. Konflikter kan definieras som meningsskiljaktigheter innefattande störningar i kommunikationen vilket kan leda till psykologisk belastning pÄ individer. Vikten av funktionella konfliktlösningsstrategier Àr sÄledes stor. Syftet med föreliggande kvalitativa studie var att skapa övergripande förstÄelse för metoden utifrÄn anvÀndning samt för- och nackdelar i relation till annan konfliktlösning. Fyra halvstrukturerade intervjuer genomfördes vilka analyserades tematiskt.
Planeringsprocessen : Vilka metoder finns att anvÀnda som planerare för att uppnÄ en god stad? En undersökning av det prisade projektet, ?Making space in Dalston?
Den ökande urbaniseringen innebÀr att samhÀllet befinner sig i en konstant förÀndringsprocess.
Staden och dess invÄnare Àr dÀrigenom stÀndigt under utveckling. Effekten kan innebÀra omvandlingar
i varierande skala men för en invÄnare kan det betyda stora omstÀllningar i livssituationen.
För mÄnga Àr boendet en viktig frÄga och inverkningar pÄ nÀrmiljön kan ge starka reaktioner. En stadsomvandling i kvarteret kan upplevas bÄde som traumatisk och nödvÀndig
beroende pÄ perspektiv. Exempel pÄ en sÄdan situation Àr den nybyggnation som gjordes i Dalston, London. Nya bostadskomplex ledde till stora protester och resulterade i att planeringen började om, i ett omtalat projekt: Making space in Dalston.
SpÄrbilen kommer till stan - Om utformning och placering av ett nytt element i staden
Statens institut för kommunikationsanalys (SIKA) visar Är efter Är i sina
granskningar att de transportpolitiska mÄlen inte uppfylls av de idag
etablerade trafikslagen. Det Àr dÀrför mycket troligt att vi kommer fÄ se nya
transportslag inom kort. SpÄrbilar, som Àr smÄ förarlösa och kommandostyrda
spÄrfordon, Àr ett möjligt alternativ. SIKA har utvÀrderat spÄrbilen som ett
lokalt alternativ i Stockholm och som ett regionalt nÀt i MÀlardalen och funnit
att systemet Àr samhÀllsekonomiskt lönsamt och har goda chanser att uppnÄ mÄlen
pÄ grund av sin höga tillgÀnglighet och lÄga miljö- och olyckskostnader.
Flera kommuner har anmÀlt intresse för att pröva systemet genom att bygga upp
en sÄ kallad pilotbana. VÀsterÄs Àr inte en av de stÀder som i dagslÀget Àr
intresserade, men som troligtvis skulle kunna dra mycket stor nytta av det,
framförallt ur en regional synpunkt.
Attraktiva Stadsum -analysering och förbÀttring av nÄgra offentliga mötesplatser i Eskilstuna
I rapporten presenteras tvÄ analysmetoder, Jan Gehls och Gordon Cullens.
Analysmetoderna appliceras pÄ tre offentliga mötesplatser i Eskilstuna,
Fröslunda centrum, Smörtorget samt Sveaplan. UtifrÄn resultaten frÄn analyserna
har förslag till förbÀttring utformats.
Gordons Cullens analysmetod baseras pÄ den visuella upplevelsen av staden samt
upplevelsen av att röra sig i den. Jan Gehls analysmetod baseras pÄ
aktiviteterna som Àger rum i staden samt vilka möjligheter det finns att skapa
kontakt. Analysmetoderna har sedan jÀmförts med tanke pÄ skillnader,
överrensstÀmmelser samt applicerbarheten.
Platserna som analyseras Àr olika gÀllande lÀge, utformning, anvÀndning och
historia.
Musikförlag
Det hÀr arbetet kommer att utreda hur det kan gÄ till nÀr man bygger ett varumÀrke Ät bandet Projektet. Syftet med arbetet Àr att bygga upp och stÀrka vÄrt eget bands varumÀrke för att ge ettmer engagerat och intryck inför bÄde vÄr publik och branschfolk.Vi har med enkla medel gjort stora förÀndringar och definierat bandets personlighet..
TilltrÀde till urbana rum? En genusanalys av fysisk aktivitet i staden
Denna uppsats syftar till att undersöka hur fysisk aktivitet i urbana rum
förhÄller sig till könsstereotypa förestÀllningar och underliggande strukturer.
Uppsatsen Àmnar Àven diskutera om det föreligger risk för att planering av
fysisk aktivitet i urbana rum reproducerar könsstereotypa förestÀllningar och
underliggande strukturer.
Uppsatsens problemformulering lyder: ?Hur förhÄller sig förestÀllningar om
genus till fysisk aktivitet i det urbana rummet??. För att besvara denna
utformas uppsatsen som en litteraturstudie dÀr tvÄ avhandlingar om fysisk
aktivitet i urbana rum studeras genom en innehÄllsanalys. De avhandlingar som
studeras Àr BÀckströms avhandling SpÄr.
Utbyggnad av Warszawas tunnelbana - studie av ny linjestrÀckning
Warszawa Àr en stad som stÀndigt förÀndrats av historiska hÀndelser, den
viktigaste har kanske varit andra vÀrldskriget. I slutet av kriget var cirka
90% av staden jĂ€mnad med marken. Ă
teruppbyggnaden under efterkrigstiden var
under sovjetisk influens och det ledde till en pÄ mÄnga sÀtt ofördelaktig
fysisk struktur och dÀrmed transportstruktur. Sedan jÀrnridÄns fall Är 1989
utvecklas Polen och Warszawa pÄ marknadsekonomiska premisser, vilket har lett
till andra typer av problem sÄsom en starkt rotad ?bilist-kultur?.
Funktionsintegrering i Externhandelsmiljö
Arbetet Àr en teoristyrd fallstudie pÄ Amiralen och Slottsbackens handelsomrÄden, med syfte att undersöka möjligheten att skapa en trevligare visuell externhandelsmiljö med hjÀlp av förtÀtning och funktionsintegrering. För att göra detta jÀmför och förenas handelsperspektiv pÄ platsen med kÀnda stadsbyggnadsbegrepp. Arbetes teori grundar sig pÄ Jane Jacobs syn pÄ staden som centrum för mÄngfald, Joel Garreaus teoretiserande av externhandelscentrumen utifrÄn begreppet Edge Cities, samt en syn pÄ den tÀta staden som en hÄllbar stad. För att skapa den mÄngfaldiga staden krÀvs en inplantering av olika funktioner med olika tidsscheman, sÄ att gaturummet stÀndigt befolkas av en varierande sammansÀttning mÀnniskor. Vid sidan av detta föresprÄkas smÄ kvarter, en tÀt stad med hög koncentration av mÀnniskor och en bebyggelse med blandad bebyggelse frÄn olika tidsÄldrar.
Gröna bostÀder i Stockholm : En studie om de nybyggda bostÀdernas grönhet och de olika aktörernas roll för att uppnÄ miljömÄlen.
Jorden belastas allt mer av föroreningar och med den ökande befolkningen kan jorden komma till en punkt dÄ den inte klarar av denna belastning. DÀrför mÄste mÀnniskan, som Àr den största utnyttjaren av jordens resurser, komma pÄ nya sÀtt att leva, som innebÀr mindre pÄ-verkan pÄ miljön.Byggnaderna stÄr för en stor del av miljöbelastningen, sÀrskilt dÄ energin som krÀvs under driftstiden. Ett hus stÄr vanligtvis i minst 50 Är, vilket Àr en lÄng tid, och stÄr detta hus och nöter pÄ miljön blir konsekvenserna stora. Av denna anledning och som en god start pÄ vÀgen att hushÄlla med resurser har energisnÄla hus börjat byggas. Hus i Europa till exempel krÀver det mesta av sin energianvÀndning till uppvÀrmning, detta har lett till bra isolerade hus med vÀrmeÄtervinningsteknik och mindre behov av energi.Nu stÄr mÀnniskan inför en ny utmaning, att hitta nya lösningar för de andra resurserna och som krÀver mycket mer engagemang; att bygga grönt.
VÀrdeskapande inom bemanningsbranschen : en studie av fem bemanningsföretag
Det har blivit allt svÄrare för de mindre bemanningsföretagen att överleva pÄ lÄng sikt pÄ den allt mer konkurrensutsatta marknaden. De mindre företagen har ingen möjlighet att konkurrera med priset mot de större företagen och mÄste dÀrför finna andra sÀtt att skapa vÀrde pÄ. Studiens huvudsyfte Àr dÀrför att studera de interna förutsÀttningarna för vÀrdeskapande processer i ett mindre bemanningsföretag. Undersökningen kommer att ske genom en fallstudie pÄ tre större och tvÄ mindre bemanningsföretag i Sverige. Studien genomförs med internmarknadsföring i fokus, utifrÄn ett företagsledningsperspektiv och ett medarbetarperspektiv.
Elefantupploppet i SkÀnninge : om hÀndelserna pÄ OlofsmÀsso första marknadsdag den 11 augusti 1806
Den 11 augusti 1806 i SkÀnninge, pÄ OlofsmÀssomarknadens första dag, öppnade den preussiske medborgaren Jean Baptiste Gautier dörrarna till stadens rÄdhus för att visa upp en elefant mot betalning. Vid middagstid utbröt slagsmÄl mellan den marknadsbesökande allmogen och representanter för stadens styrande, inne i rÄdhuset och pÄ torget utanför. Under tumultet barrikaderade sig SkÀnninges borgmÀstare och andra stÄndspersoner i rÄdhuset och marknadsbesökarna pÄ torget utanför kastade sten mot fönstren. De instÀngda personerna tillÀts inte lÀmna byggnaden förrÀn komminister Sundelius frÄn Heda gripit in och dÀmpat de spÀnda stÀmningarna pÄ torget nÄgot. NÀr de instÀngda slÀppts ut höll allmogen huset i besittning under Äterstoden av staden och beskÄdade elefanten utan betalning.Under dagen spreds uppgifter om att upploppsmakarna trakasserat stÄndspersoner och hotat att brÀnna ned staden om det bleve rÀttsliga pÄföljder för vÄldsamheterna.