Sökresultat:
326 Uppsatser om Bygg Luleć - Sida 18 av 22
ĂgarlĂ€genheter : - framtidens investering?
AbstractBachelors thesis, Bygg och fastighetsekonomprogrammet vid Högskolan i Halmstad VĂ„rterminen 2009Authors: Emma Stenberg och Emma SvenssonTutor: Sven-Ola CarlssonTitle: ĂgarlĂ€genheter - en framtida investering Background and problemThe concept of owner?s apartment has been discussed in Sweden since the 19th century. It was not until the first of may 2009 that it got legislated to be allowed in Sweden. The concept that people should be allowed to own their apartments instead of owning a part of the tenant-owner?s association is a new phenomenon in Sweden.
TrÀbroar för vÀgtrafik: möjligheter och hinder frÄn nÄgra aktörers perspektiv
AnvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial i Sverige Àr inom vissa omrÄden relativt liten. Byggande av vÀgbroar och flervÄningshus och Àr omrÄden dÀr trÀ anvÀnds i förhÄllandevis liten utstrÀckning. Denna del domineras i hög grad av stÄl och betong, till viss del kan detta förklaras med att trÀindustrin i Sverige under lÄng tid varit uteslutna frÄn viktiga omrÄden inom bygg- och infrastruktursektorn. VÀgverket tog initiativ till denna utredning som syftar till att ta reda pÄ varför det byggs sÄ fÄ trÀbroar för vÀgtrafik i Sverige. MÄlet med examensarbetet Àr att visa vilka hinder/osÀkerheter som aktörer inom olika delar av brobyggnadsprocessen upplever vid anvÀndandet av trÀ som konstruktionsmaterial samt att ge förslag pÄ ÄtgÀrder som kan öka anvÀndningen av trÀ som konstruktionsmaterial vid brobyggande.
Internationella inköp av prefabricerade stomelement : En studie om möjligheterna och svÄrigheterna vid import
Byggmaterialmarknaden i Sverige uppfattas idag som oligopolisk dĂ€r ett fĂ„tal företag dominerar en stor del av marknaden. Nya inköpsvĂ€gar för material kan öka konkurrensen och förĂ€ndra villkor för aktörer i branschen. Flera utredningar menar pĂ„ att import Ă€r en sĂ„dan inköpsvĂ€g som kan förĂ€ndra den nuvarande prisstrukturen. Men för företag som ser import som en möjlighet kommer Ă€ven ny problematik som mĂ„ste hanteras. Företaget Midroc har ett stort intresse i att utreda möjligheten för att köpa in fĂ€rdiga betongstommar frĂ„n andra sidan Ăstersjön.
Ekonomiska aspekter av Skanskas miljöledningssystem
I dagslÀget finns en rad olika certifierbara standarder för miljöledningssystem (MLS), exempelvis British Standard (BS7750), European standard (EMAS). Trots att ISO 14 000 serien har funnits pÄ marknaden sedan 1996, finns det lite litteratur och forskning som behandlar dess ekonomiska effekter. ISO 14001 Àr en internationell standard för MLS och saknar absoluta krav pÄ miljöarbetet. Kraven Àr mer riktade mot organisatoriska frÄgor, dÀr företagen sjÀlva sÀtter upp sina mÄl. Detta examensarbete Àr utfört vid Skanska Sverige AB, VÀg och AnlÀggning Norr, Distrikt Norrbotten, som Àr certifierade enligt ISO 14001 sedan Är 2000.
Urban Leftovers -Problem eller potential?
?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor och stadens fragment. Ămnet överblivna ytor i staden Ă€r aktuellt och rör sig ofta i grĂ€nslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhĂ„lla sig till dessa icke-definierade platser pĂ„ olika sĂ€tt men gemensamt Ă€r att de i grund och botten berör frĂ„gan Vem har rĂ€tt till staden? Ofta har de överblivna ytorna inte nĂ„gon egen funktion utan finns enbart som grĂ€nser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsomrĂ„den frĂ„n varandra.
Ă terupplivning av ĂngsgĂ€rdet - Stadsförnyelse i centrala VĂ€sterĂ„s
VÀsterÄs Stad har i översiktsplan för VÀsterÄs tÀtort formulerat fem
planeringsstrategier som ska vara styrande vid all fysisk planering. Dessa
planeringsstrategier syftar till att VÀsterÄs mÄl om en hÄllbar utveckling ska
uppfyllas. Planeringsstrategierna Àr:
° Bygg staden inÄt
° Blanda bostÀder och verksamheter
° En ny syn pÄ trafiken
° StÀrk grönskans och vattnets roll
° Utveckla försörjningssystemen
ĂngsgĂ€rdet Ă€r belĂ€get cirka en kilometer öster om VĂ€sterĂ„s centrum. Stadsdelen
började bebyggas i slutet pÄ 1800-talet. Fram till 1950-talet var stadsdelen
ett trivsamt och lummigt smÄhusomrÄde.
HÀlsoeffekter av ett förÀndrat klimat ? risker och ÄtgÀrder i Botkyrka kommun : Planering för en robust och klimatsÀkrad dricksvattenförsörjning med vatten av god kvalitet
Den hÀr rapporten baseras pÄ en klimat- och sÄrbarhetsanalys som identifierar de hÀlsoeffekter som uppkommer i och med ett förÀndrat klimat. Analysen pekar ut flera samhÀllsystem som kommer att pÄverkas av klimatförÀndringarna men som kan anpassas med hjÀlp av samhÀllsplaneringen. UtifrÄn klimat- och sÄrbarhetsanalysen har parametern dricksvatten undersökts nÀrmare dÄ tillgÄngen till rent dricksvatten Àr grundlÀggande för allt mÀnskligt liv.Botkyrka kommun tar idag sitt dricksvatten frÄn MÀlaren. Forskning visar dock att MÀlarens vattenkvalitet hotas av klimatförÀndringarna. Den pÄgÄende havsnivÄhöjningen kommer i slutet av seklet leda till en ökad risk för större inbrott av saltvatten i MÀlaren.
Ett vÀrdeskapande arbete : En studie om armerares arbetsmiljö samt om lastning och lossning av armering till vindkraftsfundament
Inom byggnadsindustrin visas det att 30-35% av ett byggprojekts totala kostnad bestÄr av slöserier pÄ grund av att resurser anvÀnds pÄ onödiga sÀtt sÄsom att felkostnader uppstÄr av diverse olika skÀl, spill av material, vÀntetider pÄ bland annat material eller maskiner samt arbetsskador. Cirka 5% av de allvarliga arbetsolyckorna Är 2009-2010 intrÀffade nÀr personen lastade, lossade, bar eller flyttade nÄgot och cirka 20% av de som drabbades tillhörde bygg- och anlÀggningsarbetare samt metallarbetare. MÄnga av dessa skador skulle nog kunna förhindras genom att se över arbetsmiljön pÄ arbetsplatsen. Armeringen som arbetarna anvÀnder Àr ofta tunga, lÄnga och besvÀrlig att hantera och detta gör att det finns ett flertal risker som en armerare utsÀtts för dagligen. Dessa Àr bland annat: tunga lyft, ohÀlsosamma arbetsstÀllningar, risken att snubbla samt halka över material.I nulÀget finns det en mÀngd olika armeringslittera (olika typer av armering) inom byggnadsindustrin.
Urban Leftovers -Problem eller potential?
?Urban Leftovers ?Problem eller potential? handlar om stadens överblivna ytor
och stadens fragment. Ămnet överblivna ytor i staden Ă€r aktuellt och rör sig
ofta i grÀnslandet mellan arkitektur, planering och konst. Man kan förhÄlla sig
till dessa icke-definierade platser pÄ olika sÀtt men gemensamt Àr att de i
grund och botten berör frÄgan Vem har rÀtt till staden?
Ofta har de överblivna ytorna inte nÄgon egen funktion utan finns enbart som
grÀnser eller skyddszoner för att skilja andra funktionsomrÄden frÄn varandra.
VÄr passion, nyproduktion! : Hur kan nyproduktion av hyresrÀtter stimuleras?
Sedan tvÄ Är tillbaka byggs det för fösta gÄngen i Sverige fler bostadsrÀtter Àn hyresrÀtter. Enligt resultatet av Boverkets Ärliga bostadsmarknadsenkÀt 2008 rÄder det bostadsbrist i 50 % av landets kommuner. Trots bostadsbrist i storstadsregioner Àr nyproduktionen anmÀrkningsvÀrt lÄg. Inte sedan 1920- och 1930-talet har nyproduktionen varit sÄ lÄg i Sverige. HyresrÀtten Àr viktig som upplÄtelseform. Den tillÄter ett flexibelt boende som möjliggör effektiv förflyttning av arbetskraft, ett första boende för unga och ofta enda alternativet för lÄginkomsttagare. En anledning till att det produceras sÄ fÄ hyresrÀtter i dagslÀget Àr att de statliga investerings- och rÀntebidragen försvann 2006.
Arbetsmiljöns inverkan pÄ gymnasieelevers mÄende ? jÀmförelse av praktiska och teoretiska gymnasieprogram
Allt fler riksomfattande rapporter gör gÀllande att svenska skolelevers hÀlsa har försÀmrats de senaste Ären bÄde avseende psykiskt och fysiskt mÄende. Enligt en del forskare beror detta pÄ en allt mer inaktiv livsstil med utökad tid för stillasittande arbete samt neddragen tid för skolgymnastik. Syftet med denna epidemiologiska tvÀrsnittsstudie var att fÄ kunskap om gymnasieelevers mÄende pÄ praktiska och teoretiska program och för att definiera en eventuell skillnad i arbetsmiljö samt sjÀlvskattad psykisk och fysisk hÀlsa mellan de olika programmen. Sammanlagt 87 elever frÄn 4 olika klasser undersöktes med svarsfrekvensen 69% (60 elever). Totalt gick 40 elever pÄ praktiskt program (bygg- och fordonstekniskt program) och 47 elever gick pÄ teoretiskt program (samhÀlls- och naturvetenskapligt program).
Förskolans utformning av den fysiska inomhusmiljön ur ett genusperspektiv
Det övergripande syftet med studien Àr att undersöka förskollÀrarnas uppfattning om och utformande av den fysiska inomhusmiljön pÄ förskolan utifrÄn ett genusperspektiv. Studien utgÄr frÄn det postmoderna perspektivet som i denna studie innebÀr att det stÀlls höga krav pÄ den pedagogiska processen. Det vill sÀga att utforma en lÀrandemiljö som intresserar och utmanar barnen till att konstruera samt arbeta kreativt utan att begrÀnsas av könsstereotypa normer. Detta innebÀr att miljöns utformning samt förskollÀrarens förhÄllningssÀtt pÄverkar barnens möjligheter till interaktion, lek och utforskande. I lÀrandeprocessen skapar barnen inte bara kunskap utan ocksÄ identitet.
Arkitektens roll och arbetssÀtt vid industriellt byggande med trÀvolymmoduler: Hur dessa förÀndras jÀmfört med traditionellt byggande
Detta examensarbete handlar om hur arkitektens roll och arbetssÀtt förÀndras nÀr det byggs industriellt med trÀvolymmoduler istÀllet för traditionellt. Eftersom industriellt byggande Àr ett vÀldigt vitt begrepp har arbetets fokus frÀmst varit pÄ industriellt byggda flerbostadshus av trÀvolymmoduler. En litteraturstudie, fem djupintervjuer av arkitekter som arbetet med trÀvolymmoduler och en fallstudie av projektet Brf TrÀdgÄrden har legat till grund för analysen och slutsatserna. Litteraturstudien visade pÄ att det industriella byggandet dras med en dÄlig syn sedan Miljonprogrammet. I dag Àr förutsÀttningarna helt annorlunda men mÀnniskor Àr ÀndÄ rÀdda att industriellt byggda projekt Àr synonymt med monotont och idélöst.
"NÄgons skrÀp, en annans skatt" : Samspel och skapande med returmaterial i förskolan
Företaget Nethouse har haft uppdraget att kravstĂ€lla, utveckla och implementera ett verksamhetssystem Ă„t Sveriges SkorstensfejaremĂ€stares Riksförbund (SSR). Medlemsföretagen i SSR bedriver sotarverksamhet pĂ„ uppdrag av Sveriges kommuner och Ă€r beroende av insamlad data kopplad till deras verksamhet. I det nyutvecklade systemet, som gĂ„r under namnet Ritz, samlas informationen i en central databas och Ă€r tillgĂ€nglig för flertalet intressenter med hjĂ€lp av ny teknik och modernare lösningar. Systemet Ă€r helt webbaserat och körs som en molntjĂ€nst, tillgĂ€ngligt via antingen en webbsida eller som mobilapplikation. Ă
tkomsten av data baseras pÄ företagsnivÄ pÄ ?stÀmplad? data i databasen och för att reglera Ätkomsten för företagsanvÀndare till respektive företags data anvÀnds rollbaserad Ätkomstkontroll.Detta examensarbete har syftat till att utveckla en prototyp till en beslutsstödslösning för dynamisk Ätkomst till de datamÀngder som lagras inom Ritz.
En studie om framtida bergmaterialbehov i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner
Examensarbetets mĂ„l Ă€r att beskriva och berĂ€kna Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuners framtida bergmaterialbehov med utgĂ„ngspunkt frĂ„n bygg- och anlĂ€ggningsprojekt som pĂ„gĂ„r och som planeras. Syftet Ă€r att fĂ„ en sammanstĂ€llning som visar om materialet rĂ€cker till eller om det finns behov att öppna nya tĂ€kter. SammanstĂ€llningen kan med fördel anvĂ€ndas av kommunerna som planeringsunderlag betrĂ€ffande nya vĂ€gbyggnadsprojekt. Alla tillstĂ„ndsgivna tĂ€kter i Arvidsjaurs och Arjeplogs kommuner har kartlagts och tĂ€kternas kapacitet har ocksĂ„ tagits fram. Ăven alla pĂ„gĂ„ende och planerade vĂ€garbeten kommunvis och Ă„rsvis frĂ„n Ă„r 2005 fram till 2009 har karterats.