AbstractA useful tool for companies to use in their differentiation process is proposed to be employee branding. Employee branding is developed and put forth by the management with the main task to formulate the brands vision and values, and communicate them to the employees. To promote the employee engagement and their relationship with the company, corporate storytelling can be applied, with is an internal communication that strengthens the internal rumour and values that represent the brand. Since engagement and motivation is important factors when creating a strong employee brand, there is a need for further research on how corporate storytelling is used by companies to influence employee engagement and motivation, as corporate storytelling leads to deeper commitment among employees.PurposeThe purpose of this paper is to explore how companies use corporate storytelling to influence their employee branding.MethodologyThe authors conducted a qualitative case study on how the retail organization Boomerang. The empirical material was collected thru semi-structured interviews with Boomerangs management and employees.ConclusionThe conclusion shows that the employees prefers when corporate storytelling and various communication is put in context, this because it?s easier for the employees to understand.

Syftet med denna uppsats är att analysera en enkät som Expansiva Växjö genomfört för att få en bild av Växjös image och undersöka hur nära denna ligger den önskade profilen. Därefter jämförs den strategi som valts för platsvarumärket Växjö med teorier om place branding och i vilken grad dessa tillämpas. Utifrån vår analys av Växjös image och strategi, samt med hjälp varumärkesteori, undersöks också om skapandet av varumärket har potential att bli framgångsrikt eller ej..

Employer Branding är ett strategiskt verktyg som ökat i popularitet i dagens organisationer för att attrahera, rekrytera och behålla personal. I näringslivet talas det om tre starka skäl att arbeta med Employer Branding. För det första motsvarar inte den kvalificerade arbetskraft den kommande efterfrågan på arbetsmarknaden, för det andra ställer människor i dagens samhälle högre krav på arbetsgivaren och för det tredje har organisationers medarbetare ett mer betydande ansvar i informell marknadsföring. Denna studie genomförs på uppdrag av Centrala studiestödsnämnden (CSN) och datamaterialet har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med medarbetare från en avgränsad del av organisationen. Studien syftar till att försöka förstå vilka aspekter som anställda ser som attraktiva med arbetsgivaren men även hur de identifierar sig med den.

Vårt syfte med detta examensarbete är att utveckla bättre förståelse för vilken bild av svenskhet NSU förmedlar samt problematisera användandet av varumärkesteorier på kulturella och politiska fenomen som länder och nationer. Vid val av tillvägagångssätt har vi utgått ifrån en abduktiv ansats, där vår primära källa har varit en kvalitativ dokumentstudie över offentligt material publicerat av NSU samt material relaterat till detta. Det empiriska materialet har sedan analyserats utifrån kritisk teori genom negationer. Inledningsvis förklaras teorin om Nation branding vilken ger en förståelse för hur varumärkesteorier kan appliceras på nationer. Därefter förklarar vi de två varumärkesidentitetsteorierna Identitetsprisma och Identitetsstruktur, vilka senare i arbetet integreras med varandra.

Syftet med denna uppsats är att beskriva och analysera hur kunskapsintensiva tjänsteföretag inom banksektorn kan attrahera nya medarbetare och behålla befintlig personal med hjälp av Employer Branding.Studien baseras på kvalitativ metodik, bestående av djupgående intervjuer med tre svenska storbanker; Handelsbanken, Swedbank och Skandinaviska Enskilda Banken (SEB). För att få en mer specialiserad kunskap om fenomenet Employer Branding har även Academic Communication intervjuats, som är ett marknadsföringsföretag inriktad på denna form av marknadsföring.Ett gediget informationsunderlag gällande den externa och interna målgruppens uppfattning av företagens Employer Brand är centralt för att utarbeta adekvata Employer Branding-strategier. Under arbetets gång är det betydelsefullt att kontinuerligt undersöka om associationerna som företagen vill sammankoppla till dess varumärke som arbetsgivare, förmedlas, och att anpassa strategierna utefter det. Employer Branding genomförs externt främst genom deltagande på mässor och arbetsmarknadsdagar på högskolor och universitet. Det personliga mötet är centralt vilket fordrar att de operationellt ansvariga har kunskap om budskapet som ska kommuniceras. Att prioritera vilka aktiviteter som bedrivs skapar ett tydligare Employer Brand.

Syftet med uppsatsen var att underso?ka relationen va?rdegrund och Employer Branding och dess pa?verkan pa? de ansta?llda inom en organisation. Tre fra?gesta?llningar formulerades inom ramen av syftet. Dessa tre fra?gesta?llningar var; Hur pa?verkar ett aktivt Employer Branding ansta?lldas identifikation med en organisations va?rdegrund, Hur upplever ansta?llda sina chefers fo?rmedlade va?rdegrund och I hur stor utstra?ckning fo?renklar va?rdegrunden ansta?lldas dagliga beslutsfattande.

Denna uppsats undersöker vilka faktorer som är viktiga för att en brandingstrategi ska fungera och attrahera rätt konsumenter. Uppsatsen använder sig av en fallstudie utav kläd-­ och inredningsmärket Gant för att analysera om de utvalda marknadsföringsbegreppen och teorierna fungerar när de används i en brandingstrategi. Empirisk data kommer från en djupintervju samt en enkätundersökning och analysen av insamlad data har genererat en schematisk förklaring som beskriver tre olika nivåer av påverkan av en konsument i ett brandingsammanhang. Den schematiska förklaringen är användbar för marknadsförare som söker få en bra uppfattning för vilka faktorer de ska fokusera på för att deras marknadsföringsstrategi ska lyckas..

AbstractTitle: To Market a Company with the Help of Nationality ? A study in how marketing and branding works and is being perceived when it focuses on nationalityAuthor: Frida HanssonSubject: Media and Communication Studies CPeriod: Fall semester 2010Length: 38 pagesTutor: Else NygrenAim: Companies and various corporations are always on the hunt for the next big thing in marketing. One idea to market themselves and give them a chance to separate themselves from the cluster of companies aspiring to take your costumers away could be to market themselves with nationality. To investigate why and how some company?s chose to market themselves with nationality, and also study how this kind of marketing is being perceived by customers and non ?costumers.

Turismen i Kalmar har ökat de senaste åren, men hamnar till synes i skymundan av Öland och Glasriket. Hur får man besökare att få upp ögonen för Kalmar som primära resmålet och hur får man dem att stanna? Vi har i denna uppsats intresserat oss för att ta reda på hur ett starkt platsvarumärke skapas och vad som således krävs för att bli en framgångsrik destination, samt hur man kan använda sig av platsmarknadsföring för att nå ut med platsvarumärket till potentiella målgrupper..

Ett av syftena med studien var att undersöka skillnader i Ingenjörsstuderande respektive Anställdas uppfattning om Lantmäteriets image som arbetsgivare. Det andra syftet med studien var att se om det förelåg skillnader i uppfattning av en Ideal arbetsgivares image och Lantmäteriets image som arbetsgivare. Studien genomfördes med stöd av en enkätundersökning med Ingenjörsstuderande och Anställda vid Lantmäteriakademin som deltagare. Totalt deltog 102 personer i studien; 55 Ingenjörsstuderande och 47 Anställda. Mätinstrumentet var Employer Attractiveness Scale (EmpAt).

Studiens syfte är att utifrån två företags perspektiv, utforska innebörder i Employer Branding som fenomen och begrepp samt hur detta relaterar till arbete med Human Resources. Avsikten är vidare att belysa arbetsmarknadens utveckling med fokus på immateriella värden och flexibilitet, i förhållande till begreppet Employer Branding. Arbetsmarknadens utveckling skapar, vad Allvin, Aronsson, Hagström, Johansson & Lundberg (2006) beskriver som ?det nya arbetslivet? vilket präglas av bland annat ökade krav på flexibilitet för såväl individer som organisationer. En effekt av det nya arbetslivet är enligt Allvin et al.

På en konkurrensutsatt arbetsmarknad måste både arbetsgivare och arbetstagare gynnas för attkunna skapa en hållbar arbetsplats. Detta tror vi kan formas med hjälp av ett strategiskt HRarbetesom jobbar internt med employer branding i samspel med de anställdas psykosocialaarbetsmiljö men även externt mot andra aktörer för att kunna vara attraktiva som arbetsgivare.Arbetskraften inom teknikbranschen utgörs idag till stor del av generation X och Y, somlockas och engageras av helt andra faktorer i arbetet så som frihet, kreativitet ochmeningsfullhet till skillnad från tidigare generationer (Parment & Dyhre 2009). Dessaförväntningar ställer andra krav på arbetsgivare för att skapa en god arbetsmiljö men även föratt bygga ett attraktivt employer branding-arbete.Syftet med vår uppsats är att förstå sambandet mellan psykosocial arbetsmiljö och employerbranding i en public service-organisation. Vår studie genomförs på en av organisationensdivisioner. Genom att kartlägga divisionens psykosociala arbetsmiljö samt sammanställakännetecknen för den psykosociala arbetsmiljön och employer branding-arbetet undersöker vihur dessa två områden kan kopplas samman med varandra.Tidigare forskning där dessa två områden förs samman är begränsad.

Den här uppsatsen bygger på en fallstudie av ett callcenter i en pågående organisationsförändring och ett medvetet arbete med Employer Branding. Syftet var att undersöka vilka internkommunikativa strategier som bolaget använt sig av i inledningsfasen av organisationsförändringen samt det medvetna arbetet med Employer Branding. För att få svar på syftet bygger undersökningen på tre frågeställningar samt vilar mot ett ramverk som tar upp teorier och tidigare forskning i ovan nämnda ämnen. För att få svar på frågeställningarna har en omfattande e-postenkät genomförts hos organisationens ledningsgrupp samt en enkätundersökning bland övriga organisationsmedlemmar. Resultatet visar att ledningsgruppen har lyckats väl med att skapa en förståelse för organisationsförändringens syfte, vision och målbild hos dem som varit delaktiga i uppstartsfasen men att en hög personalomsättning kräver att informationen upprepas för att skapa en förståelse hos alla.

Vårt syfte är att studera svenska konsumenters uppfattning om cause-related marketing på den svenska marknaden samt om detta påverkar deras köpbeslut. Undersökningen avser de CRM-kampanjer där företag samarbetar med välgörenhets-organisationer och tar fram specifika produkter för detta ändamål, som således kombinerar två varumärken. Vi har utgått från ett konsumentperspektiv då vi anser att detta på bästa sätt uppfyller vår problemformulering och syfte. Vi har utfört en kvalitativ studie för att möjliggöra förståelse av de bakomliggande anledningarna till respondenternas svar. Vi har använt oss av teorier om cause-related marketing och co-branding samt TORA-modellen vilken rör köpbeteende.

The purpose with this thesis is to clarify how estate agents working with their marketing and marketing strategies. Our study has occured in Kalmar and we have used five different estate agents for our collection of empiric?s data. We have worked with a qualitative methodology to achieve deeper knowledge about these five company?s which have been chosen for the study.We have selected theories that suit our subject and together with the empiric data these two parts will be compared which concludes in an analysis.