It is increasingly important for cities to attract visitors, potential new residents and businesses. Jönköping is one of the cities working with place marketing, a strategy that intends to mediate a positive image of the city, in order to accomplish just that.People often have a need to preserve the memory of a trip into something tangible. Anyone visiting Jönköping encounters a souvenir choice, much like the one in many other cities. Linked to the idea of positive place marketing, our work aims to investigate how we as product developers can create a product that en¬hances the image of Jönköping based on the thought that all residents are con¬sig¬nors. Accordingly, we develop three different products from the residents' own image of the city.Our research questions are:Based on the photographs, what image of Jönköping do the ambassadors mediate of their own city?As designers, what in Jönköping's history versus the image of Jönköping today, can we seize in order to give products for visitors a sense of authenticity?As designers, how can we use knowledge of place branding in the development of souvenirs?We performed interviews within three different aspects: history, souvenirs and place branding, all focused on the city of Jönköping.

There is an increase of financial integration, which can be seen in recent mergers of banks, financial institutions etc. in the European Union especially in the Nordic countries. However there are some weaknesses in providing consumers cross border services in the sector of banking, such as cross border bank account transfer of payments. The existing transaction costs do not encourage cross border services. Nevertheless a customer of a global or European bank can anticipate to be treated the same way in all of its branch offices inside the EU countries.

Co-branding är samarbetet mellan två företag som utmynnar i en ny, unik produkt, där kopplingen mellan varumärkena samt gemensam marknadsföring från samarbetsföretagen leder till positiva synergieffekter. Intresset för marknadsföringsstrategin co-branding har ökat i takt med globaliseringen då företagens varumärke riskerar att försvinna i mängden av konkurrerande varumärken och på så sätt förlora viktiga marknadsandelar och varumärkeskännedom.Denna studie ämnar dels öka kunskapen om fenomenet co-branding samt för vilka skäl denna strategi kan vara lämplig att använda och dels hjälpa företag att utröna vilka som kan vara de kritiska framgångsfaktorerna, alltså de absolut viktigaste variablerna för att deras co-brand ska lyckas på marknaden. Vi har intervjuat tre fallföretag inom den svenska modebranschen för att undersöka vilka deras skäl till cobranding är och vilka de kritiska framgångsfaktorerna för dessa samarbeten är. Dessa företag har samtliga genomfört co-branding under de senaste tre åren. Resultatet av studien visar att skälen till co-branding kan vara att skapa en trovärdig varumärkesbreddning, försvara sig mot konkurrenter samt skapa en förhöjd uppfattad kvalitet för konsumenten något som möjliggör prispremium.

Syftet med den här studien är att göra en nulägesanalys på Attendo Care för att undersöka hur de i dagsläget arbetar med att presentera sig som en attraktiv arbetsgivare. Vidare ska studien undersöka hur Attendo Care kan arbeta i framtiden för att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Teori/Tidigare forskning Om ett företag kan säkerställa att dess värderingar även delas av de anställda förbättras de senares hälsa och företagets lönsamhet (Edwards 2010:5). En organisations attraktivitet som arbetsgivare benämns employer branding (Backhaus & Tikoo 2004:501). Enligt Barrow och Mosley (2005:4) handlar employer branding om de fördelar en anställd får tack vare sin anställning. Dessa fördelar kan vara funktionella, ekonomiska och psykologiska.Metod I studien användes kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer som tillvägagångssätt för insamling av material.

The thesis provides with the broad overview about the consumer awareness of the gender dimension within brand personalities. The research contributes to branding theory and gender studies and demonstrates that consumer gender influences does not influence the perceived brand personality gender. However, it also shows that consumers prefer brands with a clear gender, but not necessarily the same gendered brands..

Nowadays, packaging design is seen as a competitive tool and its importance for corporations is becoming increasingly apparent. The rivalry within homogeneous markets puts high demands on differentiation and the ability to create something more than the product itself. With this fundamental question, the soft drink industry has been examined and a case study of the brand Coca-Cola has been performed. The aim is to investigate how packaging design is used as a tool for strengthening a brand and to explore which additional values this contributes. In addition, the study observes the most important factors in the development of packaging design.A theoretical work of reference, consisting primarily of theories related to branding, design development and visual identity, has been developed to support the study.

Titel: Employer Branding- En fallstudie om hur Landstinget Gävleborg uppfattas som arbetsgivare ur de anställdas perspektivSyfte: Syftet med denna studie är att få en förståelse om hur arbetsgivare inom den offentliga sektorn och deras arbetsgivarvarumärke kännetecknas utifrån de anställdas perspektiv.Metod: Vår studie har utförts genom en kvalitativ metod eftersom syftet med uppsatsen handlar om att skapa en förståelse. Empiriskt material har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med tio sjuksköterskor från Gävle Sjukhus. Utifrån vår teori har vi funnit teman som användes för att presentera empiri och analys. Dessa teman har valts för att skapa en röd tråd genom arbetet. Avslutningsvis presenteras slutsatsen som innehåller de resultat vi har funnit med studien. Slutsats: Den slutsats vi kommit fram till är att vi upplever att Landstinget Gävleborgs arbetsgivarvarumärke har brister för att attrahera potentiell arbetskraft och bibehålla sin nuvarande.

This essay has been made on behalf of the co-operative society Mäster Grön, which is selling ornamental plants to retailers in Sweden. The aim of this study has been to find out what added value Mäster Grön gets from their co-branding with the Swedish Seal of quality. The main topic of discussion was; how much value added does this co-branding give to Mäster Gröns pot plants? Are there differences from a customer point of view in value added between a garden center and a retail store? How much weight does the costumer put on the branding when buying a plant? Does the customer know what the values of Mäster Grön and Swedish Seal of quality mean? Two questions of lesser worth were asked to the consumers about what they thought about the protective plastic around the plant, and if they were interested in getting more information about the origin as well as the method of production of the plant. The study was divided into two parts, one in which customers were observed and one where the customers answered a survey.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett marknadsförings- och kommunikationsperspektiv beskriva och analysera hur olika parter inom fallföretaget Tekniska Verken uppfattar användandet av webbaserade sociala nätverk för att attrahera potentiell arbetskraft.Åtta intervjuer genomfördes, fyra med chefer och fyra med nyanställda, på Tekniska Verken. Utöver detta har en observation använts för att samla in data. Empirin har analyserats och resultatet diskuterats i relation till tidigare forskning inom kommunikation, marknadsföring och employer branding.Resultatet av föreliggande studie presenteras i följande sju kategorier; att skapa medvetande, ett professionellt förhållningssätt, vikten av att välja rätt kanaler, ett antal sätt att nå massan, tvätta bort den gråa stämpeln, två-vägs-kommunikation efterlyses samt kategorin rekyl. Den första kategorin beskriver respondenternas uppfattningar om Tekniska Verkens användande av webbaserade sociala nätverk för employer branding. Kategorierna ett professionellt förhållningssätt och vikten av att välja rätt kanaler innefattar förutsättningar för employer branding genom webbaserade sociala nätverk.

Då konkurrensen om den bästa arbetskraften idag är hård har det blivit allt viktigare att framstå som en attraktiv arbetsgivare, varför många företag arbetar med aktiviteter som på senare tid kommit att rymmas under begreppet employer branding. Men hur går detta arbete till i praktiken? Syftet med denna uppsats är att undersöka hur företag kan arbeta med employer branding för att framstå som en attraktiv arbetsgivare i teknologstudenters ögon. Den tidigare forskning och de teorier som studien utgått ifrån rör dels employer branding, vilket handlar om att förmedla en tydlig bild om vad som gör en arbetsgivare unik och åtråvärd, och dels "Generation Y" vilket huvudsakligen avser 80-talister och handlar om deras livsuppfattningar och värderingar, där fokus i denna studie är deras krav och förväntningar på arbetsmarknaden. För att skapa sig en bättre förståelse kring hur företag kan arbeta med employer branding gentemot teknologstudenter har det gjorts en empirisk studie, dels i form av två samtalsintervjuer med två svenska storföretag som av studenter anses vara attraktiva arbetsgivare, och dels genom två fokusgruppsintervjuer med teknologstudenter.

Purpose: The purpose of this paper is to study how important brand belonging can be for sport clubs.Method: The method for the empirical research is based on qualitative interviews. The data then gets compared and connected with relevant brand and marketing theories.Findings: The paper finds out the perks and disadvantages the researched clubs gain from the strong brand names they hold, and further discussion for development based on theory is being made..

As companies exert themselves to find new ways of achieving market dominance and stronger brands, the phenomenon co-branding has become increasingly popular. By cooperation between two different firms the combined effects can result in synergies not only on the balance sheet, but even through softer values such as Brand recognition, equity and larger market share. Recently the fashion company H&M launched a collection together with the esteemed fashion designer Karl Lagerfeld. The objective of this paper is to examine the effects the collaboration had on consumer?s attitudes towards the two brands.

Media society is under a constant development and in line with this change, firms must adapt to the market. We have investigated what fashion companies in fact are doing to communicate in the dynamic market. We wanted to find out how to communicate and how they can market themselves in a new and innovative way to create long-term customer relationships. We have used a theoretical frame of reference based on marketing communication, fashion marketing, branding and relationship marketing theories. We have assumed four themes throughout the survey which are: customer contact and relationships, emotion in communication, branding and relational communication.

Syfte: Syftet med vår uppsats är att ta reda på hur Landstinget Blekinge arbetar med den generationsväxling som pågår och det svaga intresset hos den yngre generationen samt hur det faktiska arbetet med att vara en attraktiv arbetsgivare ser ut, både inom och utanför organisationen, för att undvika en brist på arbetskraft. Vidare vill vi även undersöka om den bild teorier framställer av den nya generationen skiljer sig mot uppfattningen som chefer inom Landstinget Blekinges har. Syftet är också att se hur väl Landstinget Blekinge arbetar med att bli en attraktiv arbetsgivare i jämförelse med SKL:s bild och därmed bidra till ökad medvetenhet kring arbetet med generationsväxlingen samt de utmaningar och svårigheter som kan finnas i samband med den. Metod: Undersökningen är baserad på en kvalitativ, abduktiv metod och semistrukturerade intervjuer med tre personalchefer, en förvaltningschef samt kommunikationsdirektören inom Landstinget Blekinge. Resultat: Våra resultat visar att Landstinget Blekinge har en skriftlig varumärkesstrategi för vad som behöver göras. För att lyckas attrahera den yngre generationen behöver de dock vidta ytterligare åtgärder för att lansera sin strategiska plan och börja det egentliga arbetet med employer branding om de vill bli en attraktiv arbetsgivare för den yngre generationen..

Employer branding (som kan ses som ett företags arbetsgivarvarumärke) är ett begrepp som det under det senaste decenniet riktats mycket uppmärksamhet mot och i denna uppsats undersöks hur ett företags önskade interna employer brand överensstämmer med uppfattningen de anställda har om företaget i fråga. För att undersöka den interna uppfattningen har en kvantitativ undersökning genomförts i form av enkäter som sedan kompletterats med en kvalitativ undersökning bestående av intervjuer för att på så sätt få en djupare förståelse. Företaget som undersökts har nyligen tagit fram nya Brand Ideals som ligger till grund för deras önskade Employer Brand. Den empirska datan har tolkats utifrån de teoretiska begreppen ?värde & värdegrund?, ?företagskultur?, ?varumärke? och ?employer branding? samt tidigare forskning.