Syftet med studien är att undersöka om människor som genomgått en utbrändhetsprocess upplever att de under denna tid utvecklats på ett sätt relevant för deras arbetsliv, och sedan med hjälp av teori undersöka om resultatet av denna utveckling kan anses utgöra kompetens. Genom intervjuer med fem personer som efter en tids sjukskrivning för utbrändhet nu själva upplever att de återhämtat sig, framkom att de fått en ny erfarenhet som gett dem insikt i stressproblematik, samhällets regelsystem och rehabiliteringsåtgärder. De har även utvecklat en mer effektiv energianvändning, ökad social kompetens och ökat välbefinnande. I den mån utvecklingen framgångsrikt används i arbetslivet, vilket intervjupersonerna också uttryckte, har den samtidigt inneburit att personerna utvecklat ny kompetens.

Utbrändhet är ett aktuellt och omdebatterat problem och syftet med denna uppsats är att bidra till en ökad förståelse kring problematiken rörande utbrändhet, med fokus på arbetsuppgiftsutformningens betydelse. Forskning gällande arbetsuppgiftsutformning indikerar att viss typ av arbetsuppgiftsutformning kan öka respektive minska risken för utbrändhet. I vårt uppsatsarbete har vi genomfört en studie som adresserar två primärvårdsenheter och en enhet på ett sjukhus, för att jämföra arbetsuppgiftsutformning och utbrändhetsfrekvens mot varandra. Studien innefattar fyra fall som beskriver de respektive enheterna före och efter ett förändringsarbete. Efter analys av det empiriska materialet är vår slutsats att många samspelande faktorer har betydelse för om en organisation drabbas av utbrändhetsproblematik, men särskilt viktiga förefaller dock, efter denna studie, arbetsbelastning, balans mellan krav och resurser, samt tydlighet i arbetet.

Utbrändhet orsakar mänskligt lidande, kostar mycket tid, pengar och arbetskraft. Syftet med denna kvantitativlitteraturstudie var att identifiera arbetsfaktorer som bidrar till att sjuksköterskan blir utbränd. Vetenskapliga artiklar granskades och 10 stycken redovisas i resultatet. Resultatet visar fyra tema som är faktorer av betydelse för utbrändhet hos sjuksköterskor; brister i den psykosociala arbetsmiljön, obalans mellan krav och resurser, organisation och ledarskap samt kunskap och utbildning. De sjuksköterskor som arbetar i en organisation utan ett stöttande ledarskap, är inte tillfredställda med sitt arbete.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Tidigare forskning har påvisat en signifikant positiv korrelation mellan empati och utbrändhet bland personal inom omvårdnadsrelaterade yrken. Utbrändhet anses överlag vara ett problem inom alla yrken. Läraryrket kan medföra omtanke om elever samt ansvarstagande och ses ibland som ett mycket stressfyllt arbete. Syftet med denna studie var att undersöka om lärares empatiska förmågor går att utpeka som relevanta faktorer vid predicering av utbrändhet. Studien uppmätte empatisk förmåga med enkätfrågor ur Pers Q och nyttjade det validerade instrumentet MBI-GS för att mäta den självupplevda graden av utbrändhet.

Our aim was to explore employees' experiences of exposure to violence, threats of violence as well as their experiences of encountering victims of violence and to relate their experiences to Sense of coherence (SOC) and Maslach's Burnout inventory (MBI).We sent out a questionnaire to employees at three different workplaces. Our questionnaire included previously validated SOC and MBI questionnaires as well as six additional questions regarding violence. We sought to explore the relationships between experience of exposure to violence and encounters of victims of violence and SOC and MBI. We found that employees with a higher level of SOC exposed to violence or threats felt a higher level of security. In encountering victims of violence we found that employees with a lower level of SOC more frequently experienced indifference, fear and anger.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

Syftet med mitt arbete är att få en fördjupad insikt i en lärares arbete, och få kunskap om hur stress och utbrändhet kan påverka arbetet som lärare. För att få denna förståelse har jag intervjuat en manlig lärare, Ove. Han har arbetat som lärare i fyrtio år. Genom att använda mig utav livsberättelsemetoden har jag fått tagit del av hans erfarenheter. I hans berättelse framkommer det att stress var inledningsvis något som var positivt för hans arbete.

Utbränning är ett högaktuellt ämne i dagens samhälle där fokus ligger på individens prestationer. Denna studies syfte var att undersöka om högpresterande individer bygger sin självkänsla på prestationer och om detta i sin tur har betydelse för utbränning. Ytterligare syfte var att undersöka om utbränning bland högpresterare med prestationsbaserad självkänsla var lika utbrett bland båda könen. I undersökningen deltog 66 tjänstemän från ett tillverkningsföretag i Mellansverige. En enkät sammanställdes av de tre befintliga och utprövade skalorna; Karolinskas utbrändhetsformulär, The Performance Based Self-esteem Scale samt en del av The Jenkins Activity Survey.

Socialt stöd bidrar till mindre risk för yrkesrelaterad utbrändhet. Var tredje lärare uppvisar inom sina första arbetsår symptom på utbrändhet. Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan socialt stöd och utbrändhet hos grundskolelärare. Totalt deltog 71 respondenter i Stockholm via enkäter. Socialt stöd mättes via Berlin Social Support Scale och utbrändhet mättes med Shirom Melamed Burnout Measure.

The aim of this study was to describe how nurses cope with their daily stress at work. A literature review was made to answer the research question, data was gathered from two databases; Academic Search Elite and Medline (via Pubmed). The result which was based on 20 scientific articles showed that nurses used problem-focused and emotional-focused coping strategies to deal with the stress at work. Most of the nurses used emotional-focused coping strategies by practise some kind of physical activities, avoid and take distance from the problem. Using these strategies was negative correlated with Burnout and psychological health.

The present study examines the effect of a nine-hour Acceptance and Commitment Training (ACT) intervention for teachers who experience stress. Twenty-two teachers from four different counties in southern Sweden were randomly allocated to an ACT intervention (n=15) and a control group (n=7). The ACT condition received three three-hour sessions of ACT over a six-week period, and the control group received a three-hour stress lecture at one occasion. At a follow-up four-weeks after completed intervention, ACT participants showed significant in-group differences on stress, psychological flexibility, general health, and Burnout. At a between group comparison, only psychological flexibility was significantly enhanced at the follow-up.