Syftet med uppsatsen har varit att beskriva hur patienter under utredning för stressrelaterad ohälsa ser på sin känsla av sammanhang totalt och uppdelat på komponenterna begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. För att kunna göra detta användes ett kvantitativt material i form av patientdata som samlats in av forskarna vid Centrum för miljörelaterad ohälsa och stress (CEOS) i Uppsala. Det är 155 patienter som har svarat på frågor rörande deras känsla av sammanhang i ett av Aaron Antonovsky utformat frågeformulär. Vidare har patienternas basvariabler som kön, ålder, civilstånd med mera beskrivits och analyserats tillsammans med svaren på KASAM-formuläret. Det framkom att patienterna har en lägre känsla av sammanhang (KASAM) än studier som gjorts på friska människor.

Uttrycket utbränd eller engelskans "Burnout" har förekommit som begrepp i århundraden, men inom vetenskapliga sammanhang är det relativt nytt. Personerna tänjer sig för att hitta lösningar på problem de stöter på. Ansträngningarna ger dock inte alltid resultat och besvikelserna kan bli påtagliga. Efter en tid kan personerna hamna i tydlig obalans med känslor av trötthet, negativism och nedstämdhet, det är en sjukdom som successivt och kontinuerligt breder ut sig och tvingar in människor i onda cirklar som det är svårt att ta sig ur. Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors och mäns upplevelse av utbrändhetsprocessen. Studien har resulterat i fyra kategorier: att känna energiförlust och uppleva stress på arbetet, att anklaga sig själv och känna sig otillräcklig, att vara sårbar och känna sig osynlig, att vara engagerad och tycka om sitt arbete. Resultatet i litteraturstudien kan bidra till att få ökad kunskap hur män och kvinnor som går igenom utbrändhetsprocessen upplever detta.

Uttrycket utbränd eller engelskans ?Burnout? har förekommit som begrepp i århundraden, men inom vetenskapliga sammanhang är det relativt nytt. Personerna tänjer sig för att hitta lösningar på problem de stöter på. Ansträngningarna ger dock inte alltid resultat och besvikelserna kan bli påtagliga. Efter en tid kan personerna hamna i tydlig obalans med känslor av trötthet, negativism och nedstämdhet, det är en sjukdom som successivt och kontinuerligt breder ut sig och tvingar in människor i onda cirklar som det är svårt att ta sig ur.

Tidigare forskning har visat att kvinnor uppsöker professionell hjälp oftare än män, detta sägs bero på att kvinnor har lättare att erkänna sig själva som svaga. Syftet var att undersöka om det fanns någon skillnad i hur män och kvinnor bedömde en kollegas arbetsrelaterade stress samt om kollegans kön påverkade bedömningen. Ett urval på 108 yrkesarbetande män och kvinnor från två sektorer valdes ut, deltagarna läste tre vinjetter om en stressad man eller kvinna vars hälsa gradvis försämras på grund av ökad arbetsbelastning. En flervägs mixed ANOVA gjordes med bedömningen av målpersonens arbetsbörda, ohälsa och hjälpbehov som beroendevariabler. Resultaten visade att män uppfattade en kvinnlig kollegas ohälsa och hjälpbehov som större än en manlig kollegas.

Background: The stress in the society seems to having become more amplified and more trying. Statistics show that the appearance of stress related industrial diseases have increased strikingly. What can be stressing at the workplace? The work conditions are not the only thing that causes stress but no matter what the causes are employers have to restore the employees to their former positions. How are companies dealing with the problems of stress in reality? Do they have formulated strategies for how to manage the problems? Purpose: The purpose with this essay is to try to see pattern in how companies manage and treat stress and stress related industrial diseases.

The purpose of this study was to gain knowledge and a picture of how foster parents perceive their task, the role of the placed children and their biological parents.  Even how they perceived their family have been affected by the mandates removal. Consistently showed the most positive experiences with strong ties to the children placed. However, there are experiences of the need for additional guidance, support, education and contact with the client to enhance a sense of competence in the task and prevent collapse. Burnout experienced often based in the placed child's difficulties in integration.

Syftet med studien var att undersöka huruvida självskattad känsla av skoltrötthet samvarierar med begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet vilka är delkomponenter i KASAM, känsla av sammanhang. Deltagarna var elever som studerar studie- respektive yrkesinriktade gymnasieprogram vid en gymnasieskola i Mälardalen (N = 97). Köns- och studieinriktningsdifferenser samt elevers egna kommentarer kring skoltrötthet var även av intresse. En tvådelad enkät konstruerades och delades ut till eleverna. Enkäten innehöll dels ett självskattningsformulär för att mäta känsla av skoltrötthet och dels Antonovsky´s livsfrågeformulär som mäter KASAM.

Stressrelaterad ohälsa är idag vanligt förekommande och forskning kring arbetsrelaterad stress och utmattning är omfattande. Däremot är forskning om medarbetares och chefers upplevelser tämligen begränsad. Det sociala stödet från omgivningen har visat sig vara av stor vikt när den drabbade ska återgå i arbete och chefen har en viktig roll i detta skede. I Studien undersöktes på uppdrag av ett företag vilket stödbehov chefer har i denna process. Tio personer deltog och genom en halvstrukturerad intervju studerades deras upplevelser samt vilket stödbehov som fanns.

Forskning har visat att den komplexa miljö som tränare är verksamma i kan leda till både psykiska och fysiska problem på grund av den press denna miljö skapar. Fotbollstränare verkar i en miljö som såväl på som utanför fotbollsplanen ställer hårda krav på dem och framkallar stress hos dem vilket i värsta fall kan leda till att de blir utbrända.Syftet med denna studie är att identifiera  de mest frekventa stressorerna som upplevdes av svenska elitfotbollstränare som rapporterades med höga nivåer av utbrändhet år 2003.Åtta stycken fotbollstränare på elitnivå i Sverige har identifierats ur tidigare insamlad data där de genomgick en enkätstudie. I studien svarade de bland annat på Maslach Burnout Inventory och Job Stress Survey som mäter utbrändhetsnivå respektive stressnivå.Resultatet visar att det finns åtta stycken stressorer som sticker ut från mängden där den mest frekvent upplevda stressorn bland dessa utbrända fotbollstränare år 2003  är att ?Fatta viktiga beslut?. Resultatet visar också att det finns samband mellan flera av de mest frekventa stressorerna..

En dramatisk ökning av långtidssjukskrivning p. g. a. psykisk ohälsa, ofta stress, har skett de senaste åren. Sedan 2005 finns diagnosen utmattningssyndrom (UMS).

This paper is about the psychosocial work environment, and those factors that can be responsible for an employee?s sick leave. We have through our knowledge from working life, on several occasions experienced colleagues becoming ill, the cause being the psychosocial working environment. Private factors, for instance different kinds of life crisis like a divorce or uprooting, have contributed to the sick leave. The psychosocial working environment is complex.

Studiens övergripande syfte är att belysa och gestalta det sociala stöd respektive sociala tryck personer sjukskrivna för utmattningsdepression anser sig uppleva från omgivningen, vad gäller både att vara sjukskriven och att återgå till arbete. Undersökningen genomfördes med hjälp av kvalitativ metod, och sex personer som var sjukskrivna för utmattningsdepression intervjuades individuellt. Resultatet visar att de sjukskrivna upplever en komplex blandning av både press och stöd i processen att ta sig tillbaka till arbetslivet. Stödet, oftast i form av förståelse och undvikande av press, upplevs främst från personer i individens nära omgivning, medan pressen att återgå till arbete oftast relateras till personer och grupper på längre avstånd. Störst press att återgå till arbetet upplevdes från den "samhälleliga" normen "att göra rätt för sig", men även omgivningens okunskap och brist på förståelse upplevdes som en press. .

Bakgrund: Distriktssköterskearbetet är väldigt självständigt och mångsidigt. Distriktssköterskor möter patienter som lider av olika sjukdomar eller skador. De flesta kan inte klara de psykiska och fysiska påfrestningar och blir utbrända. Studier visar att med handledning kan tid för reflektion och bearbetning av bl. a stress möjliggöras vilket leder till mer trygghet och välbefinnande i yrkesrollen.Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns behov av omvårdnads-handledning för distriktssköterskor för att minska stress i deras arbete.

Syftet med studien var att beskriva erfarenheter av engagemang i dagliga aktiviteter hos kvinnor med utmattningssyndrom. En litteraturbaserad studie med analys av biografier genomfördes. Data samlades in via sex böcker, publicerade mellan 2000-2008 skrivna av svenska kvinnor i arbetsför ålder. Utifrån en kvalitativ manifest innehållsanalys analyserades data vilket resulterade i fyra kategorier: ?Att vilja leva upp till krav och förväntningar?, ?Att ha för många aktiviteter och för lite tid?, ?Vardagen har blivit övermäktig? samt ?Att återfå balans i vardagen?.

Att samtidigt göra en satsning på sin idrott och skolan ställer krav på individen. Dessa krav kan leda till idrottsrelaterad utbrändhet. Att hitta faktorer som påverkar idrottsrelaterad utbrändhet är viktigt för att kunna förebygga och förhindra problemet. Många olika faktorer har visat sig påverka och en faktor som behöver undersökas noggrannare är den sociala faktorn. En sådan social faktor är tränare- aktiv relationen.