Då internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Då internrevision utförs finns det tre deltagande parter, beställaren, den som utför tjänsten och mottagaren. Syftet med den här uppsatsen är att kartlägga och analysera om intrycket av internrevision för de som är mottagare stämmer överens med den nya definitionen av internrevision. För att besvara syftet har fyra olika aktörer intervjuats. Personliga intervjuer har genomförts med bankcheferna på de fyra storbankerna i Luleå: Handelbanken, Nordea, Skandinaviska Enskilda Banken och Swedbank. Resultaten som framkom av studien visar att de aktörer som intervjuats upplever internrevision väl överrensstämma med den nya definition som Institute of Internal Auditors antog 1999.

Syftet med uppsatsen a?r att o?ka fo?rsta?elsen dels fo?r hur olika brukargruppers samutnyttjande av offentliga platser fungerar och dels fo?r hur detta hanteras inom planeringen. Anva?nda teorier behandlar det offentliga rummets demokratiska funktion och brukares upplevelse av det. En kvalitativ metod har anva?nts da?r observationer och intervjuer med brukare i Trekantsparken och planerare samt planeringsdokument fra?n Stockholms stad har varit grunden fo?r empirin, en kvalitativ analys har sedan utfo?rts.

Denna uppsats är en studie av bisexuella kvinnors erfarenheter av att bedriva politik i vardagslivet och på mer kollektivt organiserad nivå. Vi har undersökt hur respondenterna uppfattar det egna politiska handlingsutrymmet och hur de ser på möjligheterna att i en olikkönad relation bedriva sexualpolitik. Syftet har varit att undersöka hur kvinnorna går tillväga för att hävda ett politiskt engagemang i olika kontexter. Sju öppna samtalsintervjuer och en mailintervju har genomförts med kvinnor som har bisexuella praktiker eller begär och/eller identifierar sig som bisexuella. Vi har undersökt kring vad de formar en politisk identitet samt hur de använder handlingsstrategier som uttryck för en kritisk, politisk position.

Den här uppsatsen är skriven inom ramen för ämnet Krigsvetenskap under författarens studier på Yrkesofficersprogrammet 2006-2009 till arméteknisk officer. I Ammunitions- och minröjning i modern konflikt ges läsaren genom deskriptiv metod en exposé över ammunitions- och minröjningens grunder, historia och nutid. Uppsatsens generella syften är att avhandla problematik som svenska ammunitions- och minröjare i sitt yrkesutövande idag kan ställas inför. Och hur delar av den tekniska organisationen och teknisk utrustning för detektion, lokalisering och klassificering av minor, Explosive remnants of war (ERW), Improvised explosive device (IED) och försåt kan bidra till att lösa denna problematik. Författaren genomför utifrån sina intervjuer och litteraturstudier prediktioner av den kommande utvecklingen på området.

Syften med arbetet var tudelat, dels en skriftlig del med syftet att utreda vad som kan göra det svårt för elever att följa de instruktioner de får använda sig av i den textila slöjden. Dels en alternativ del som innefattar utformandet av ett hjälpmedel som elever fått ge sin respons på och därmed blivit delaktiga i det slutgiltiga utformandet. Frågeställningarna har varit: Vad kan vara svårt för elever att förstå i instruktionerna? Vad skulle kunna göra dessa lättare att förstå? Hur ska ett hjälpmedel konstruerat utifrån mina antaganden och analyser bli en tillgång för eleverna? Studien har utförts genom att göra en analys av klädsömnadsinstruktioner samt kvalitativa intervjuer med elever. Intervjuerna visar att det fanns en samstämmighet mellan analysen av klädsömnadsistruktioner om vad som kan vara svårt för elever och vad de själva anser är svårt.

Syftet med denna undersökning är att identifiera gemensamma mönster av friskfaktorer hos långtidsfrisk administrativ personal på Högskolan Väst. Begreppet långtidsfrisk betyder i sammanhanget två års utebliven sjukfrånvaro med en anställning på tre år. Undersökningen syftar även till att utforska arbetets och fritidens betydelse för långtidsfriskheten hos personalen. Dessa syften skall uppfyllas med hjälp av en fenomenologisk ansats som innebär att fenomen undersöks utifrån de medverkande respondenternas berättelser av sin livsvärld. Till hjälp för analysen av data har ett verktyg använts vid namn Interpretative Phenomenological Analysis (IPA) som tillämpas genom en systematisk genomgång av transkriptionen.

Syftet med detta arbete är att undersöka hur lärare inom grundskolans tidigare år använder sig av musik i undervisningen. Jag vill även undersöka på vilka olika sätt de använder sig av musiken och till vilka syften. Undersökningen bygger på nio kvalitativa intervjuer med både klasslärare och musiklärare. Jag har funnit att resultatet från den empiriska undersökningen till stor del stämmer överens med den litteratur som finns inom ämnet. Resultatet visar att musiken används på olika sätt av lärarna.

Syfte: Litteraturstudien hade två syften. Det första syftet var att undersöka hur vanligt det är att tandvårdsrädsla är en orsak till att vuxna inte går till tandvården och det andra om oregelbundna tandvårdsbesökare är mer tandvårdsrädda. Material och metod: En systematisk litteratursökning utfördes i databasen PubMed. Inklusionskriterierna var att studierna ska ha utförts på personer > 15 år och artiklar vara skrivna på engelska. Exklusionskriteriet var reviewartiklar.

Detta experiment hade två syften, dels att undersöka skillnader i situationsmedvetenhet och prestation mellan officerare och studenter i en simulerad värld, dels undersöka hur två olika sätt att mäta situationsmedvetenheten samvarierar. Simulatorn som användes var det kommersiella spele t"Delta Force 2" där ett eget scenario byggdes. För att mäta situationsmedvetenheten användes två metoder, SAGAT-metoden och Cooper-Harper- metoden. SAGAT-metoden innebär att man bryter simuleringen och försökspersonen får svara på frågor som rör var de är, vad som händer och vad som kommer att hända. Denna metod mäter situationsmedvetenheten objektivt till skillnad från Cooper-Harper som mäter situationsmedvetenheten subjektivt, försökspersonen får efter experimentets slut skatta sin egen uppfattade situationsmedvetenhet.

Syftet med detta examensarbete framgår av ovan nämnda titel. Arbetet undersöker varför skiftliga kunskapsprov i religionskunskap A ser ut som de gör samt vilket/vilka syften lärare har med sina prov. Både kvantitativa och kvalitativa metoder har använts. Underlaget består av tjugo insamlade skriftliga kunskapsprov, 27 besvarade enkäter som riktats till lärare samt fyra djupintervjuer med lärare. Resultatet visar att de skriftliga kunskapsproven till allra största del består av redogörande frågor.

Kunskapssamhället är här vilket innebär att den dominerande resursen i allt fler företag är personalen. Hushållning med mänskliga resurser har blivit en central frågeställning. Modeller har utvecklats för att lyfta fram det mänskliga kapital et och syliggöra satsningar på personalen. En ny trend är att allt fler företag börjat mäta sitt humankapital. Syftet med denna uppsats är att analysera i vilket syfte företag utför humankapitalmätningar.

SammandragUndersökningen behandlar hur inlärare i svenska som andraspråk, svas, uppfattar preteritum som omfattar nu-situationer. Långt ifrån att vara marginella, felaktiga uttryck, är bruket av detta idiomatiskt och har specifika syften och funktioner, fastän dessa kan vara diffusa och svårinringade.En enkät genomfördes bland gymnasieelever med svas-undervisning respektive modersmålssvenska, sv1, där eleverna fick bedöma tio meningar där verben i preteritum omfattar nu-situationer. Konstruktionen ansågs av informanterna som användbar, vardaglig och talspråklig, särskilt av svas-eleverna. Huvudsakligen ansågs studiens meningar som dålig svenska, men frekvensen av elever som ansåg dem felaktiga var högre bland svas-eleverna, vilka ändå använder liknande meningar.Svas-inlärarna uppvisade en större osäkerhet kring bruket jämfört med svenska1-gruppen, men bara delvis genom underanvändning. Osäkerheten rör snarare känslan för huruvida uttryckssättet är korrekt eller inte..

Studien syftar till att bidra med kunskaper om ledares upplevelser av att överföra lärande från ledarskapsutbildningar till det dagliga arbetet, men också att bidra till en ökad förståelse för vilka organisatoriska faktorer som kan förklara dessa upplevelser, och vilken påverkan dessa faktorer har på lärandeöverföringen. Åtta stycken undersökningspersoner har intervjuats. Intervjudata har analyserats och diskuterats kvalitativt i relation till teorier och forskning inom lärandeöverföring. Ledarna upplever generellt det som svårt att konkret beskriva hur och när lärandet utövas i arbetsvardagen, brist på handlings- och interaktionsutrymme, liksom brist på intresse, återkoppling och stöd från främst överordnade. Generellt upplevs att lärd kompetens, självförtroende och drivkraft att använda det ledarskap som lärts avtar.

Syfte: Den här uppsatsen har två syften: Det första syftet är att undersöka hur de svenska storbankernas riskrapportering har förändrats mellan år 1986 och 2005. Det andra syftet är att undersöka hur de har anpassat riskrapporteringen för att följa regleringarna i Basel II. Metod: Uppsatsen utgår ifrån bankernas årsredovisningar som vi har gjort en innehållsanalys av. Vi har en induktiv ansats och har gjort en kvalitativ undersökning där svaren har kvantifierats. Teoretiska perspektiv: Vårt teoretiska perspektiv är institutionell teori och kommer mestadels från teorier presenterade i vetenskapliga artiklar inom ämnet redovisning och risk.