Att gruvindustrin ger upphov till avfall är känt sedan länge, varvid Brytning av malm som innehåller sulfider ger miljöfarligt avfall. En del av detta avfall är gråberg. Om sulfider kommer i kontakt med syre oxideras dessa och bildar svaveldioxid och därefter svavelsyra. Svavelsyran bidrar till försurning (minskning av pH) vilket i sin tur bidrar till ökade lakningshastigheter av metaller, främst koppar. Detta ger förhöjda metallhalter i lakvattnet samt en försurning av miljön.

Denna rapport behandlar analyser av kriterierna för skopvåg som används vid raslastningen i Kiirunavaaragruvan. Där historiskt data taget från 1 januari till 3 april 2005 har granskats för att se hur salvorna lastats ut och vidare om förbättringar kring lastningen kan göras då aktiv uppföljning av salvorna utförts från 21 april till 4 maj 2005. För att LKAB ska vara en framgångsrik järnmalmsgruva är det viktigt att kunna bedriva effektiv och konkurrenskraftig Brytning. Lönsamheten är en funktion av ett optimalt utnyttjande av malmreserven, att så stora delar som möjligt av de losskjutna malmen lastas ut på snabbast möjliga tid, med minimal gråbergsinblandning. Skopvågen är ett viktigt instrument för att uppskatta hur stora delar av salvan som har lastas ut.

Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som används för att skapa både bärlager och slitlager i våra vägar kommer till största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den Brytning som hjälper till att utveckla vårt samhälle. Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet. Ansökningshandlingarna skall i det här fallet även innehålla en miljökonsekvensbeskrivning.

Grunden till vårt moderna samhälle är bokstavligen sand, grus, sten och berg. Betongen och cementen som våra hus byggs av samt de massor som används för att skapa både bärlager och slitlager i våra vägar kommer till största del från de produkter som bryts i täkter. Många människor förutsätter att material till byggnationer finns och reflekterar aldrig över var materialet kommer ifrån och vilka processer och potentiella miljöstörningar som uppkommer i och med den Brytning som hjälper till att utveckla vårt samhälle. Det här examensarbetet grundar sig i att skapa ansökningshandlingar till täktverksamhet i Rutvik, Luleå Kommun. I det ingår att skapa en täktplan med ritningar före, under och efter avslutad verksamhet.

Mineralkoncernen LKAB, Luossavaara Kiirunavaara AktieBolag, befinner sig för tillfället i en expansiv period. Företaget opererar på en marknad som under senare år haft en ordentlig tillväxt. Denna tillväxt kan bland annat härledas till att Kina utökar byggandet av masugnar och importerar stora mängder järnmalm till dessa ugnar. I och med denna marknadssituation finns planer på att öka produktionsnivåerna. Dock finns det vissa hinder till den tänkta produktionsökningen.

ForskningsöversiktUnder denna rubrik har jag beskrivit den historiska utecklingen av de psykoterapeutiska skolbildningarna, från Anton Mesmer och markis de Puységur på 1700-talet till 1900-talets psykoanalytiska och psykodynamiska inriktningar, fram till de därefter framväxande transpersonella inriktningarna.AvhandlingI avhandlingen har jag fokuserat på några teoretiska begrepp i C.G. Jungs Analytiska Psykologi; arketypteorin, Skuggan, Animus och Anima och Självet. Jag har redovisat kritiska synpunkter och kommentarer till dessa begrepp bl.a. från de post-jungianska och neo-jungianska skolorna och från Roberto Assagioli, Stanislav Grof, Richard Noll och Ken Wilber.Jag har dessutom beskrivit Jungs intresse för ockultism och spiritualism och hur dessa har haft betydelse för utformningen av Analytisk Psykologi. Framför allt har jag försökt visa på hur den psykiska processens regressiva respektive progressiva tendenser har utnyttjats av olika psykologer i deras arbete med den medvetandegörande processen.Avslutningsvis har jag kortfattat berört Rudolf Steiners antroposofi och Martin Bubers judiska filosofi, eftersom båda dessa tänkare, som intar en helt annan ståndpunkt än Jung, kan bidra till förståelsen av skillnaden mellan djuppsykologi och höjdpsykologi.DiskussionI diskussionsavsnittet har jag ställt frågan: Är Jungs analytiska psykologi transpersonell? Wilber, som tidigare aktivt arbetade för Association for Transpersonal Psychology, lämnade denna organisation då han insåg att den hade utvecklats till att innefatta helt disparata grupperingar.