Polisen kan ha svårt att utreda framför allt grövre brott. Det verkar som om lagstiftningen inte räcker till mot dagens välorganiserade och välstrukturerade kriminella grupper. Polisen kommer ofta endast åt personer på ?gräsrotsnivå?. En metod som används är bevisprovokation, ett sätt att provocera fram bevisning om planerad, pågående eller begången brott.

Kriminalitet är ett stort problem i samhället som involverar många människor, dels som utför den brottsliga handlingen och den som utsätts. Kriminalitet är en livsstil för vissa människor. De flesta inleder sin kriminella karriär under tonåren. En del fortsätter men de flesta slutar begå brott efter denna period. Återfallsfrekvensen är ca 60 %.

We have in this field study been researching how social comfort is affected by the work of social services and their collaboration with police, schools and health care within a small village located countryside in the northern part of Sweden. The attribute which sets this village a part from most other small countryside villages is the fact that the crime rate is amongst the lowest in Sweden as well as the social security feeling within the inhabitants are amongst the highest. We traveled 2298 kilometers back and forth to be able to interview professionals and gather empiric material for this study. The method we have used for data collection has been in the form of semi structured interviews. We have used previous research concerning collaboration, social comfort, social discomfort and fear of crime as our aid to analyze our findings with the help of theories regarding different types of communites (gemeinschaft and gesellschaft) invented by Ferdinand Tönnies (2001) and Human Service Organisation by Hasenfeld (1983).

Världsmarknaden för läkemedlen beräknades år 2011 till 900 miljarder US$ enligt IMS-health. Marknaden för illegala läkemedel uppskattas vara värd mellan 75-200 miljarder dollar. I Sverige uppskattas den illegala läkemedelsmarknaden till motsvarande ?0,5 %. Straffet för insmuggling av läkemedel till Sverige är böter eller max 2 års fängelse.

Följande uppsats analyserar Italiens decentraliseringsprocess och globaliseringen i anknytning till den sicilianska kriminella gruppen, La Cosa Nostra. Ett mönster urskiljs, som tyder på att förflyttandet av makt till de lägre nivåerna i det italienska samhället spelat mindre roll för den kriminella organisationens möjligheter att påverka och skapa sig en central roll i det italienska samhället. Globaliseringen visar däremot ett tydligare mönster på att ha haft en substantiell inverkan på den kriminella aktörens arbete. LCN:s villkor har förbättrats och de kan idag på ett mer självständigt manèer, mot tidigare, agera. Det teoretiska ramverket har hämtats ifrån Risse-Kappens verk ?Bringing Transnational Relations back in?.

Syftet är att redogöra, väsentligen utifrån revisorns synvinkel, för ett antal tänkbara effekter av att slopa revisionsplikten i mikroföretag. Vi har valt att använda oss av induktiv metod med kvalitativ data. Empiri har inhämtats genom intervjuer. Den kvalitativa undersökningen bestod i att intervjua sex sakkunniga personer i ämnet. Det framkom i undersökningen att revisorns närvaro i mikroföretagen har en preventiv effekt mot ekonomisk Brottslighet.

Syfte: Vi har i denna uppsats ett syfte att undersöka sambandet mellan revisionspliktens avskaffande och ekonomiska Brottsligheten.Metod: För att uppnå vårt syfte har vi valt att göra personliga intervjuer med våra respondenter från revisionsbyråer, skatteverket, ekobrottsenheten och en f.d. skatterevisor. För att få en bättre förförståelse inom ämnet och för att kunna ställa relevanta intervjufrågor har vi tagit del av tidskrifter och andra artiklar som Balans.Teori: I teorin har vi tagit om områden som är väsentliga och som underlättar för läsaren att snabbt få en förståelse om ämnet. Vi har skrivit om revisorer och revision, vad som ingår. Vi har även skrivit om ekonomisk Brottslighet och tagit upp de två vanligaste ekobrotten.Empiri & Analys: Empirin utgörs av frågor och svar vi erhållit från våra respondenter.

Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som ungdomsBrottsligheten. Den polisanmälda ungdomsBrottsligheten har i stort sett följt Brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på ungdomsBrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka ungdomsBrottslighet samt förhindra fortsatt Brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsBrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur ungdomsBrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

SammanfattningDenna uppsats är en studie på hur prostitution och människohandel för sexuella ändamål bekämpas i Sverige. Problematiken med framförallt människohandel för sexuella ändamål är att det är ett globalt växande problem. Kraftansträngningar görs både internationellt och nationellt för att bekämpa denna form av organiserad Brottslighet. Trots detta fortsätter handeln att öka.Studien är en fallstudie och ett fall av förvaltningsstyrning. Empirin består av redan existerande källor i form av den handlingsplan som Sveriges regering har tagit fram för att bekämpa prostitution och människohandel för sexuella ändamål.

Introduktion: Ekonomisk Brottslighet i Sverige är ett relativt eftersatt forskningsområde. De två vanligaste ekobrotten är bokförings- och skattebrott och Ekobrottsmyndigheten utreder gällande dessa ca 35000 ärenden varje år. Syftet med denna studie var att kategorisera personer som dömts för bokförings- eller skattebrott mellan åren 2010-2013 för att sammanställa deskriptiva data och undersöka skillnader på gruppnivå. Metod: Sammanlagt 454 dömda personer granskades utifrån domstolsprotokoll varefter de kategoriserades in i huvudgrupperna Lågfrekvensförbrytare och Högfrekvensförbrytare med tillhörande undergrupper Krisreagerare, Tillfällesgripare, Tillfällessökare eller Avvikelsesökare, samt hybridgruppen Sökare med lågfrekvensprofil. Resultat: Lågfrekvensförbrytarna var betydligt äldre än Högfrekvensförbrytarna och kvinnorna i genomsnitt något yngre än männen.

Abstrakt Få samhällsproblem har under de senaste åren mött så allmän uppmärksamhet som ungdomsBrottsligheten. Den polisanmälda ungdomsBrottsligheten har i stort sett följt Brottslighetens utvecklingskurva avseende antal begångna brott, denna kurva visar en tydlig ökning sedan efterkrigstiden. Detta är en komparativ uppsats som är inriktad på ungdomsBrottsligheten i två av Malmö stadsdelar där vi undersöker antalet polisanmälda ungdomar till socialtjänsten mellan åren 2007-2009. Vi har studerat vilka brott ungdomarna var anmälda, analyserat brottstrender och i den mån det var möjligt granskat hur könsfördelningen har sett ut. Vi har undersökt vilka insatser som tillämpas från socialtjänstens håll för att motverka ungdomsBrottslighet samt förhindra fortsatt Brottslighet hos redan polisanmälda ungdomar samt granska hur socialsekreterare vid våra undersökningsverksamheter upplever och uppfattar ungdomsBrottsligheten. Våra resultat har delvis ställts i relation till hur ungdomsBrottsligheten enligt tidigare forskning och redan befintlig statistik ser ut i Sverige. Vi har i uppsatsen använt oss av kvalitativ och kvantitativ datainsamlingsmetod samt ställt analysavsnitt och diskussionsavsnitt i relation till tidigare forskning och den av Travis Hirschis konstruerade teorin om sociala band.

Det finns olika orsaker till att människor väljer att begå brott och det finns inget enkelt svar på frågan varför ungdomar begår brott. Utifrån att det går att bespara personligt lidande och kostnader för samhället är ungdomsBrottslighet ett område som alltid är av värde att belysa inom forskning. Tidigare forskning gällande ungdomsBrottslighet har mestadels varit kvantitativ och därav ansågs det värdefullt att använda en kvalitativ ansats. Syftet med föreliggande uppsats var att belysa polisers uppfattningar om orsaker till ungdomsBrottslighet. Respondenterna bestod av åtta poliser som arbetade med ungdomsBrottslighet.

Utifrån olika former av riksdagstryck beskriver uppsatsen den nya godtrosförvärvslagen som trädde i kraft den 1 juli 2003. Uppsatsen försöker förklara hur godtrosförvärvslagen ser ut och vad som kan väntas hända utav den. Den nya lagstiftningen är en modifiering av tidigare lag och innebär kortfattat att ursprunglig ägare i vissa fall inte behöver betala någon lösen för att få tillbaka ?sin? egendom som annan förvärvat i god tro. Den nya godtrosförvärvslagen grundar sig på två olika former av äganderättsprinciper, dels på den så kallade extinktionspricipen som reglerar äganderätt av egendom på så sätt att den godtroende förvärvaren blir ägare till förvärvad egendomen och dels på den så kallade vindikationsprincipen, som tvärtemot vad extinktionsprincipen säger, ger den ursprunglig ägaren en kvarhållande äganderätt - trots förvärvarens goda tro.

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel.

Den 1 april 2006 trädde en ny lag i kraft, lagen (SFS 2005:1117) om deklarationsombud. Lagen trädde i kraft som ett led i Skatteverket som en 24-timmars myndighet. Lagen kom till efter en lång tids diskussioner i frågan. Initiativet togs av Skatteverket för att minska den administrativa bördan för både dem själva och företagen, även kostnaderna förväntades minska. Ombudsförfarandet används endast vid inlämning av elektroniska skattedeklarationer.Även om skattedeklarationen upprättas och skrivs under av ombudet ändras inte den deklarationsskyldiges ansvar för de lämnade uppgifterna.