Uppsatsen handlar om den ekonomiska Brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk Brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk Brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.

Vi har undersökt samarbetet mellan svensk polismyndighet och frivilliga organisationer i arbetet med människohandelns kvinnliga offer. Trafficking är världens tredje största orga-niserade Brottslighet och är mycket tidskrävande vid utredningar i form av tid, pengar och personal. Bakgrunden till att kvinnor frivilligt lämnar sina hemländer är att det utlovas ar-bete med goda förtjänstmöjligheter i andra länder, då dessa kvinnor oftast lever i social desorgansiation faller de lätt offer för människohandeln. För att kunna utröna omständighe-terna beträffande samverkan har vi använt oss av års/lägesrapporter från polisen, artiklar, föreläsningar och litteratur. Vi har funnit att ett Eu-projekt, Samverkan mot Trafficking, har tillsatts för att förbättra arbetet mot människohandel där de ideella organisationerna och polismyndigheten har en form av nätverk - Samverkan mot Trafficking.

My problem comes out of the bigger question ?why the Catholic church is featured in horror films whenever a religious organization is in one?? I have detected in the horror films that I've seen that when a religious organization is in a horror movie it's the Catholic church that gets to act as church and religion. I have chosen the following problem: How is the Catholic church presented in the horror movies The Exorcist and The Rite, and how can one understand these presentations from a role theoretic perspective?Since role theory has it's background in the world of the theater with it's actors and roles, it came naturally to use role theory, and specifically Goffmans dramatic model. I've used this model in a film analysis of the movies.

Små företag inom EU lägger mycket pengar på administration, något som minskar företagens konkurrenskraft gentemot varandra. Med anledning av detta har en utredning gjorts för att de europeiska företagen med gemensamma krafter ska kunna minska den administrativa bördan och på så sätt kunna stimulera EU:s ekonomi. Utredningens förslag är att de administrativa kostnaderna ska minskas med 25 % till år 2012. Sverige har dock, i utredningen Avskaffande av revisionsplikten för små företag, som mål att sänka de administrativa kostnaderna med 25 % till år 2010.Uppsatsens syfte är att ta reda på om ekonomiska brott såsom bokföringsbrott och skattebrott påverkas om revisionsplikten i Sverige avskaffas. Författarna vill även ta reda på vad berörda myndigheter har för åsikter angående förslaget att avskaffa revisionsplikten i små företag.Utredningen om avskaffad revisionsplikt föreslår att revisionsplikten i Sverige ska avskaffas för företag som inte överstiger två av följande tre gränsvärden: Balansomslutning 41,5 miljoner kronor, nettoomsättning 83 miljoner kronor och antal anställda 50 stycken.

Gränsöverskridande Brottslighet i Haparanda och Torneå ställer stora krav på det polisiära samarbetet. Detta sker enligt de lagar och regler som finns idag. De behöver förbättras och därför har Rikspolisstyrelsen (RPS) arbetat fram ett lagändringsförslag som ska underlätta samarbetet. Finland jobbar för motsvarande lagändringsförslag. Syftet med detta arbete är att beskriva de polisiära samarbetsformer som finns idag mellan polisområdena, samt framtida samarbetsmöjligheter med lagförslaget från RPS.

Genom åren har forskningen konstaterat att brott är en produkt av gärningsman, offer och miljön i vilken de vistas. Kunskapen om att vissa platser mer än andra attraherar och koncentrerar brott har bidragit till att sambandet mellan brott och plats har blivit allt mer utforskat. Malmö Områdesundersökning 2012 konstaterade i en av sina slutsatser att brottspreventiva insatser bör anpassas efter den platsen där de sätts in. Utifrån detta och med kameraövervakningen på Stortorget i Malmö som fallstudie, försöker denna uppsats undersöka under vilka omständigheter (baserat på struktur, Brottslighet och upplevd nivå av ordningsstörningar) som kameraövervakning är effektivt och hur denna kunskap kan användas i framtida brottsförebyggande arbete. Materialet består av anmälningsstatistik från polisen samt data från Malmö Områdesundersökning 2012.

Sammanfattning: Uppsatsen tar upp problematiken med hur konkurrensrätten, främst karteller, upprätthålls på det mest effektiva sättet. Huvudfokus ligger på frågan om inblandning i karteller skall vara straffbart för den enskilde individen. I dagsläget innehåller den svenska konkurrensrätten inga individuella straff utan är enbart inriktad på företagen. I bland annat USA och Storbritannien finns däremot möjlighet att döma till böter och fängelse för deltagande i vissa konkurrensbegränsande samarbeten. Frågan har diskuterats flertalet gånger vid svenskt lagstiftningsarbete och uppsatsen redogör genomgående för dessa diskussioner.

Vi har för avsikt att ta reda på vilka polisen samverkar med när det gäller vägrån och lite om hur denna samverkan går till och hur man arbetar för att minska denna typ av Brottslighet. Enligt polisen i västra Götaland och deras länsorder för 2004, som innehåller särskilda åtgärder för att beivra grova stölder i husbilar och lastfordon i Västra Götaland, skall man beivra vägrån och grova stölder främst genom brottsförebyggande åtgärder i samarbete med externa aktörer. Länsordern innefattar även operativa åtgärder. I denna studie så har vi även använt oss av rutinaktivitetsteorin. Den teorin utgår från att för att brott ska kunna begås så måste det finnas tre element nämligen en motiverad gärningsman, avsaknad av kapabla väktare samt lämpligt objekt.

Cannabis är den vanligaste illegala drogen bland unga vuxna i Sverige. Det är en omdebatterad drog, debatterna handlar ofta om huruvida cannabis effekter är negativa eller inte. Detta examensarbete undersöker om det finns skillnader i problemnivå inom olika livsområden beroende på grad av cannabisbruk. Examensarbetet är en kvantitativstudie som genom ett antal statistiska analyser jämför tre grupper av unga vuxna samt predicerar sannolikheten för vilka som löper störst risk att vara regelbundna cannabisanvändare. Resultatet tyder på att problemnivån ökar inom flera livsområden beroende på grad av cannabisbruk.

Uppsatsen handlar om den ekonomiska Brottsligheten i näringslivet med fokus på penningtvätt. Syftet med uppsatsen är att redogöra för de senaste årens kamp mot ekonomisk Brottslighet och penningtvätt genom myndigheternas samverkan, lagstiftning samt effektivare arbetssätt och metoder.Förutom att studera lagstiftningen på området har vi även utfört en empirisk undersökning av företagare som berörs av lagstiftningen. Genom intervjuer har vi fått en insikt i hur lagstiftningen fungerar i verkligheten.Ekonomisk Brottslighet är ett samlingsbegrepp för ett antal olika typer av brottskategorier som t.ex. skattebrott, bokföringsbrott och insiderbrott. Ekobrott är svåra att upptäcka och de kostar samhället mycket pengar.

Straffvärdebedömningen är en del av påföljdsbestämningsprocessen i vilken domstolen skall bestämma brottets eller den samlade Brottslighetens straffvärde. Försvårande faktorer kan utgöras av brottsinterna respektive brottsexterna omständigheter vilka skall beaktas vid straffvärdebedömningen. Försvårande omständigheter ökar brottets straffvärde. De brottsinterna omständigheterna påverkar bedömningen av brottsrubriceringen och till vilken grad ett gradindelat brott hör som anges i den särskilda straffbestämmelsen. De brottsexterna försvårande omständigheterna påverkar straffvärdebedömningen och skall beaktas först efter de brottsinterna omständigheterna.Den 1 juli 2010 trädde lagändringar gällande straffmätning i kraft till syfte att bland annat höja straffen för allvarliga våldsbrott och öka spännvidden mellan straffen för brott i allmänhet.Reformen innebar att straffen generellt skall höjas för allvarliga våldsbrott genom att det vid bedömningen av straffvärdet särskilt skall beaktas om gärningen inneburit ett allvarligt angrepp på någons liv eller hälsa eller trygghet till person.

Mot bakgrund av mängden Brottslighet i Sverige kommer den enskilde individens medvetenhet om brott och brottslig utveckling få en allt större betydelse i den framtida brottbekämpningen. Att ungdomar tidigt lär sig att själva identifiera kriminellt beteende, och vad detta beror på, kommer att bli en allt vikigare faktor i kampen mot brott. Liknande kunskapsbaserade förebyggande utbildningar har med framgång skapats för att motverka t.ex. mobbing (nätverket Friends). Att utbilda skolungdomar i vad som ligger bakom brottslig utveckling och vad brott leder till för konsekvenser bör leda till en ökad förståelse för de faktorer som påverkar utvecklingen.

Slutsats: Hackern blev i tidningarnas diskurs inte bara en säkerhetsrisk utan även en samhällsfara. Hackern var en brottsling och det var endast i få artiklar som hackern framställdes på ett balanserat sätt. Det fanns dessutom flera sensationsartade artiklar där hackerns farlighet understryks. Hackern blev genom sin påstådda Brottslighet och genom andra tecken ställd utanför nodalpunkten samhälle och genom sitt hot mot säkerheten blev han samhällets fiende. Tidningarna som skrev om amatörradiorörelsen förde istället fram en mer nyanserad bild: att det finns bråkstakar bland dem men att de flesta var redliga människor.

Det samhälle vi lever i idag är en föränderlig värld, något som både är positivt och negativt. Till de negativa sidorna hör ett hårdare samhällsklimat med en ny typ av organiserad, grövre Brottslighet. Detta fick till följd att justitieminister Beatrice Ask i december 2007 lade fram ett kommittédirektiv där hon ville se en utredning om möjligheten för svensk polis att använda sig av nya provokativa åtgärder. Då vi skall bli poliser och detta var ett relativt okänt område för oss tyckte vi att det var intressant och värt ytterliggare studier. Vi valde att titta på begreppen bevis- och brottsprovokation som utgör två provokativa åtgärder bland flera.

Snatteri är det brott som förekommer mest bland ungdomar i tonåren och kan i tidig ålder bli en inkörsport till grövre Brottslighet. Detta finns dokumenterat i officiell brottsstatistik. I vux-envärlden stöter man ofta på obekräftade uppfattningar, att ungdomar idag tenderar till att tillägna sig en accepterande attityd till eget och kamraters snatteri.Är det en verklig sanning att ungdomar i dag tolererar och bagatelliserar snatteri? Syftet med denna uppsats, som omfattar ungdomar i klass nio, är att ta reda på hur det kan se ut med tan-ke på dessa frågor. Inte minst för att öka kunskaperna inför planering av brottsförebyggande arbete.