Sökresultat:
330 Uppsatser om Brottslighet - Sida 12 av 22
Kontraktsvård : ett alternativ till fängelse
Kontraktsvård är ett alternativ till fängelsestraff. Målgrupp är personer som skulle dömas till fängelse men vars Brottslighet i väsentlig grad kan relateras till missbruk av beroendeframkallande medel och som är villiga att underkasta sig vård och behandling enligt en särskild plan. Ånäsets behandlingshem bedriver behandling av de som är dömda till kontraktsvård, de har utformat sina program med hjälp av CRA och 12-stegsmodellen. Dessa finns också beskrivna i arbetet. Målet för deras behandling är total drogfrihet.
Det mindre företagets räddning? : en studie om hur ekonomisk brottslighet kan undvikas genom en intern kontroll
The purpose of this essay was to examine whether small businesses can avoid ac-counting crimes with a well-conducted internal control system. The questions we asked ourselves was, whether and if so, companies can prevent this from happening by using a internal control.In this essay we used a qualitative approach. Essential information was given to us from four different interviewees. We also worked from an inductive approach which means that we interviewed people without any earlier research to build on. The method also had a hermeneutical approach, which means that we made different interpretations based on the reference framework and the empirics.After the study had been carried out, we concluded that all evidence from this essay suggested that even small businesses need an internal control to protect their business.
Väktarblicken : ? en studie om sex väktares attityder
Syftet med denna studie är att undersöka fenomenet etnisk profilering i bevakningsbranschen. Då det inte finns tidigare forskning om väktares yrkeskulturer har polisforskning kring brottsstereotyper använts som utgångspunkt.Studiens empiriska material har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex väktare som diskuterar attityder och förhållningssätt till den egna yrkespraktiken. Resultatet visar att informanterna ger uttryck för att de arbetar med hjälp av kategoriseringar och stereotyper, de uppmärksammar etniska grupper som betraktas som problematiska samt ser det som en skyldighet att uppdatera kollegor om dessa grupper. Det framkommer att det finns föreställningar om en relation mellan etnicitet och Brottslighet: specifikt etnicitet och stöld samt våldsanvändning. Det finns en informell jargong som tillhör yrket som kan betraktas som rasistisk.
Skola, kompisar, föräldrar och brott
Alla kan vi lära oss något, frågan är bara vilka möjligheter och tillfällen
vi får i livet och hur vi tar tillvara på dem. Detta något är en process som börjar
när vi föds och slutar när vi dör. Det vill säga ett livslångt lärande. Nu är det ju så
att allt man kommer över i kunskapsväg inte alltid stämmer överens med den
kultur och det samhälle man lever i och då finns möjligheten till att begå felaktiga
beslut och handlingar. Hur kan man då veta vad som är rätt och fel? Till en början
är familjen det incitament som ligger närmast till hands.
Personalliggare : Svartarbete inom frisörbranschen
Den ekonomiska Brottsligheten innefattas vara en utspridd, kriminell aktivitet vilket framkommer runt om i hela världen. Ett av problemen som bidrar till den ekonomiska Brottsligheten anses vara svartarbete. Dock är inte den ekonomiska Brottsligheten av lindrig art när det kommer till att jämföra olika sorters Brottsligheter i landet. Begrepp som skattefusk förekommer ofta i samhället i syfte att tona ner och att få brottet att låta mer lindrigt än vad det är.Årligen står svartarbetet för 66 miljarder kronor av de förlorade skatteintäkterna som undangöms för staten. Som åtgärd för att hindra all ekonomisk Brottslighet samt svartarbete, införde staten under år 2007, lagen om personalliggare som påverkar frisör- och restaurangbranschen. Det skapades genast stora rubriker kring lagen där både positiva och negativa reaktioner framkom.
Den orena revisionsberättelsens betydelse - Vilka är konsekvenserna för ett företag som får en oren revisionsberättelse?
Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka konsekvenserna för ett företag som uppvisar en oren revisionsberättelse. Metod: Kvalitativ metod har använts för att uppfylla uppsatsens syfte. Primärdata har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med representanter från var och en av intressegrupperna, kreditgivare, skatteverket och ekobrottsmyndigheten. Teori: För att besvara frågeställningen tas utgångspunkt i den institutionella teorin. Resultatredovisning: Totalt har sju intervjuer genomförts med representanter från var och en av intressegrupperna samt med revisorer.
Straffskärpning vid återfall vs. straffreduktion vid flerfaldig brottslighet
Genom kriminalisering fastslår staten att ett visst beteende är önskvärt eller icke önskvärt.Syftet med detta är repressivt, att förhindra oönskat beteende; att försöka styra medborgarna till att undvika de kriminaliserade, oönskade, handlingarna. Vilket beteende somkriminaliseras är ett kriminalpolitiskt övervägande.Arbetet handlar om det subjektiva inslaget i straffrätten. Utvecklingen av personligt ansvar inom straffrätten har pågått under en längre tid, under inflytande av bland annat etiska diskussioner och den kristna kyrkans läror om skuld. Ett antal större straffrättsliga utredningar tillsattes för att modernisera först straffrätten i 1734 års lag och senare också 1864 års Strafflag. Någon definition av uppsåt (dolus) och oaktsamhet (culpa) infördes dock inte i lagtext, inte heller i Brottsbalken.
Hur tre olika företag förebygger snatteri
Snatteri är ett brott som har blivit allt vanligare på senare tid. Vi ville skriva om detta för att vi anser att detta är ett brott som kan vara grunden till mer allvarlig Brottslighet. Vi valde att titta närmare på hur Hennes & Mauritz, Kiosken Ålidhem och ICA Mariehem förebygger snatterier. Anledningen till att vi valde dessa tre företag är att de är av olika storlek och har olika sortiment till försäljning. För att ta reda på hur dessa företag bedriver sitt arbete mot snatterierna genomförde vi tre intervjuer, en med varje företag.
Provokation : Bevis- och brottsprovokation
Detta arbete handlar om provokativa åtgärder. Vår uppfattning är att det är viktigt att den enskilde polismannen har kännedom kring juridiken i detta ämne. Syftet med denna rapport är att undersöka hur bevis- och brottsprovokation får användas vid bekämpningen av Brottslighet. Vi har även försökt att klargöra begreppen, samt peka på oklarheter som råder inom detta område för att på så sätt visa på dess komplexitet. Vi har genom studier av lagtext, propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU), utlåtanden av Justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK), juridisk litteratur samt rättsfall satt oss in i rådande rättsläge.
Rekrytering till den MC-relaterade brottsligheten
Syftet med denna rapport är att undersöka om det finns något gemensamt samband eller bakgrund som dessa personer delar, t ex sociala förhållanden, uppväxtmiljöer etc. Vi vill på detta sätt se om det finns gemensamma nämnare över landet rörande de personer som rekryteras av kriminella MC gäng i Sverige i dag. Bakgrunden till denna rapport är att vi tror att det finns ett intresse av denna kunskap bland blivande poliser samt att denna kunskap inte är så väl dokumenterad i den litteratur som vi sökt rörande ämnet. När litteraturen inte svarar på de frågor vi har i denna rapport har vi sökt svaren genom intervjuer med poliser som är väl insatta i problemet vid respektive polisområde. De polisområden som vi har valt i denna rapport är Skåne, Stockholm och Västerbotten detta för att få en geografisk spridning över landet, samt att vi inledningsvis tror att mängden MC relaterad Brottslighet i de olika polisdistrikten är betydande.
"Registret visar inte brottslighet" : Om svenska nyhetsartiklars framställning av Polisens registrering av romer
Syftet med undersökningen är att granska nyhetsartiklar som handlar om Polisens registrering av romer för att jämföra beskrivningen av polis respektive romer samt undersöka vilka sociala maktförhållanden och ideologiska perspektiv som speglas. I syftet ingår även att undersöka om artiklarnas framställning kan bidra till en social förändring. Materialet består av tre nyhetsartiklar som publicerades samma datum och är hämtade från Dagens Nyheter, Avpixlat och Skånska Dagbladets webbsidor. Undersökningen har sin utgångspunkt i Norman Faircloughs modell för kritisk diskursanalys som består av teoretiska premisser och metodiska riktlinjer. Resultatet visar att Dagens Nyheter och Avpixlats artiklar är de som skiljer sig mest i beskrivningen av polis och romer. Alla artiklar speglar det maktförhållande där Polisen har en stark maktposition men har olika förhållningssätt till maktförhållandet mellan majoritetssamhället och minoritetsgruppen.
Ungdomsrån i Västerås
Under de senaste åren så kan man se en ökning av personrån och det är i huvudsak relaterat till Brottslighet med ungdomar inblandade. Vi vill dock påpeka att om man skulle läsa i statistiken så är ungdomsrån inte högt representerat i den allmänna brottsstatistiken. I de anmälningar som vi studerat har det kommit fram att objekten för rånarna är i huvudsak mobiltelefoner och kontanter. Både gärningsmän och målsägare har mestadels varit män, även om det dock förekommer kvinnor både bland målsägare och i fåtal fall också som gärningsmän. Det vi också har sett är att andra generationens invandrare är kraftigt överrepresenterad.
Vad påverkar revisorns bedömning om att anmäla eller inte anmäla vid misstanke om brott?: en fallstudie med fem revisorer
En revisors arbete regleras av en mängd olika lagar, regler och rekommendationer. År 1999 lagstiftades anmälningsplikten, vilket innebär att en revisor som misstänker ett ekonomiskt brott ska anmäla detta. Tidigare kunde revisorer inte agera mot oegentligheter och fel som de upptäckte i och med sitt revisionsarbete på grund av tystnadsplikten. Anmälningsplikten innebär ett avsteg från tystnadsplikten som av många anses vara en av revisorns viktigaste regler. Ett av skälen till att nya regler togs in i aktiebolagslagen var kampen mot ekonomisk Brottslighet.
Revisionspliktens avskaffande : Vilka blir konsekvenserna?
Bakgrunden till den nuvarande revisionsplikten i Sverige är den intensiva debatt som fördes under 1970-talet om en omfattande ekonomisk Brottslighet i företagen. Föregående regering tillsatte en utredning för att se över den svenska revisionsplikten. Nuvarande regering förändrade delvis utredningens inriktning vilket så småningom ledde till delbetänkandet SOU 2008:32 och innebär i korthet att den lagstadgade revisionsplikten för små bolag ska upphöra från och med den 1 juli 2010.Syftet med denna uppsats är att diskutera möjliga konsekvenser av avskaffandet av revisionsplikten för små aktiebolag, utifrån valda teorier, angående ägarnas kontroll av företaget och övriga intressenters inflytande över företagens agerande.Kvalitativa studier har genomförts i form av intervjuer och en deskriptiv/deduktiv metod har använts.Intressenternas inflytande över företagen är stort, framför allt de intressenter som har omfattande ekonomiska transaktioner med företaget. Det är tveksamt om kostnadsbesparingen blir så stor som det lagda förslaget har angett då exempelvis bankerna kan ta ut högre ränta för de företag som inte har revision. Troligen kommer kostnaden att stanna kvar i företagen eftersom kostnaderna för exempelvis kreditgivning kommer att öka då banken bedömer det som en högre risk att låna ut kapital till företag utan revision..
Ett pressetiskt dilemma: om fyra tidningars bevakning av den för mord misstänkte 35-åringen
Syftet med detta arbete var att i en fallstudie analysera om svensk media brutit mot de pressetiska reglerna då de skrivit om den 35 årig mannen som gripits och misstänkts för mordet på utrikesminister Anna Lindh i september 2003. Studien baseras på en innehållsanalys av tidningsartiklar skrivna av två kvällstidningar och två dagstidningar under den aktuella perioden. Artiklarna har ställts mot åtta frågor formulerade utifrån de pressetiska reglerna. Analysen visar att 12 av 33 artiklar fick anmärkningar på en eller flera av frågorna vilket innebär att de bröt mot de pressetiska reglerna. Majoriteten av dessa artiklar beskrev 35-åringens bakgrund.