Alla statliga och kommunala myndigheter i Sverige är skyldiga att följa Lag (2007:1091) om offentlig upphandling (LOU) vid inköp av varor och tjänster. Offentlig upphandling omfattar mellan 15.5 och 18.5 procent av Sveriges BNP och det är således viktigt att upphandlingen går rätt till. Upphandling inom LOU är omfattande och görs i många steg. Förfrågningsunderlag ska skrivas, upphandlingen ska annonseras, anbud ska utvärderas, leverantörer ska uteslutas och till sist ska tilldelningsbeslut meddelas. I de fall då en leverantör tycker att de borde vunnit upphandlingen eller är missnöjd med de krav som ställts kan de överpröva upphandlingen, alternativt ansöka om skadestånd En överprövning kan leda till att upphandlingsunderlaget måste ändras eller att hela upphandlingen får göras om och överprövningsprocesser är ofta både är kostsamma och tidskrävande för upphandlande myndighet.

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation.Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig.

Syftet med denna uppsats har varit att presentera och analysera argumentationen i debatten för och emot vargens rätt till existens i Värmland mellan åren 1965 och 1990. För att besvara forskningsfrågorna i uppsatsen har kvalitativ argumentationsanalytisk metod använts. Denna har applicerats på materialet som har utgjorts av ledare och insändare ifrån de värmländska lokaltidningarna Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad. Målet har i nästa steg också varit att belysa eventuella motsättningar mellan de som är i direktkontakt med vargen, den så kallade landsortsbefolkningen (periferi), och de som inte bor i områden där vargen uppehåller sig, den så kallade tätortsbefolkningen (centrum). Följande frågor har ställts för att uppnå syftet:(1) Vilka argument läggs fram i Nya Wermlands-Tidningen och Värmlands Folkblad i vargfrågan mellan åren 1965 och 1990? (2) Hur ser beviskraften i argumenten ut? (3) Hur speglar vargdebatten konflikten mellan landsorts- och tätortsbefolkningen i Värmland?Metoden argumentationsanalys går ut på att studera och analysera argumentationer i en text vilket i denna uppsats utgjorts av insändare och ledare.

Nordre älv är ett av två utflöden från Sveriges största vattendrag Göta älv. Estuariet som består av älvens mynning och en del av skärgården, är speciellt med blandning av sött och salt vatten och är utpekat till bland annat Natura 2000-område. I framtiden är det ett möjligt scenario att flytta delar av sjötrafiken som idag går i Göta älv genom Göteborg, till Nordre älv istället. Förutsättningarna för sjötrafiken genom Göteborg förändras i takt med att staden utvecklas och förväntade havsnivåhöjningar kan fordra större skyddsåtgärder för staden i framtiden. Här spelar både samhälls-, ekonomi- och miljöaspekter roll och en sammanvägning av konsekvenser behöver göras.

Bakgrund och problem: De senaste 20 åren har offentliga organisationer genomgått stora förändringar. Många idéer inom reorganisering av offentliga verksamheter har kritiserats och har varit ett hett debattämne i media. Andra har blivit populära hos de forskare som har tagit fram ideén samt hos aktörer med ett specifikt intresse för offentliga organisationer. Målstyrning fick en kraftfull inverkan vid början av 1990-talet, det var då olika statliga myndigheter som kommuner och landsting började testa nya förändringar i de olika organisationers strukturer och styrmodeller. Några exempel på dessa är beställar-/ utförarmodell, resultatenheter och resultatstyrning.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.

I ett samhälle där människor blir allt mer miljömedvetna, växer efterfrågan på närproducerad och ekologisk mat. Den ökade ekologiska trenden ställer höga krav på våra ekologiska bönder samtidigt som allt fler gårdar läggs ner i Sverige och den svenska matproduktionen konkurreras ut på grund av import från andra länder. Ett socialt och ekologiskt hållbart lantbruk är viktigt för den svenska landsbygden. Människor som tillsammans verkar på landsbygden skapar gemenskap och jordbruket med dess olika funktioner bidrar till landsbygdsutveckling. Denna studie har ett fokus på ekologiska lantbrukare och syftet är att visa på vilket sätt lantbruket kan bidra till landsbygdsutveckling samt att förstå lantbrukarens vardagsverklighet som ständigt är under påverkan av politiken. Uppsatsen är indelad i tre delar där den första delen diskuterar drivkrafterna till varför lantbrukarna valt att bedriva ett ekologiskt jordbruk.

Sveriges demografiska utveckling visar att fler och fler bor i tätorter samtidigt som resandet ökar. Det skapar efterfrågan på bostäder i tätorter med god tillgång till kommunikationer. Boende nära kollektivtrafiknoder ger god tillgång till transporter samt möjlighet för god service, men en av dess baksidor är buller. Bostäder i tätorter planeras genom detaljplaner. Kommunen är ansvarig för planeringen samt att ta andra aktörers åsikter i beaktning.

Syftet med denna studie är att analysera och diskutera genus inom Försvarsmakten. FN-resolution 1325 (2000) vilken är antagen av Sverige, handlar bland annat om kvinnors och flickors särskilda utsatthet vid väpnade konflikter. Resolutionen lyfter med anledning av denna utsatthet, som ett sätt att råda bot på kvinnors utsatthet vikten av att öka jämställdheten mellan män och kvinnor.  Ett sätt är att föra in jämställdhets­perspektiv i statliga myndigheter och resolutionen uppmanar medlemsländerna däribland Sverige att agera främjande inom en rad områden. Arbetet med jämställdhet är ett prioriterat område av den svenska regeringen och omfattar uppdrag och regleringar för hur myndigheterna ska uppnå de uppsatta jämställdhetsmålen. Vi kan argumentera för att Försvarsmakten är en drivande aktör när det handlar om att arbeta för lika rättigheter för män och kvinnor, samt i arbetet med att utveckla genusperspektiv på institutionell nivå. Denna uppsats problematiserar hur jämställdhet och genus fungerar i den vardagliga praktiken.Studien grundar sig på teorier som bygger på social konstruktionism och refererar bland andra till Burr (2004). Burr menar att genus är något som förändras över tid och konstrueras i samspel mellan människor där diskurser har en central roll.

Vårt syfte med studien var att belysa skolkuratorernas, på låg ? och mellanstadie-nivå, upplevelse av anmälningsskyldigheten enligt SoL 14:1§. Syftet var även att belysa skolkuratorernas erfarenheter, liksom upplevelser av hinder och möjlighet-er i kontakten med föräldrarna till det barn som misstänks fara illa. Vidare var vårt syfte att undersöka om och i så fall hur skolkuratorerna kommunicerar sin oro till föräldrarna. Vi använde oss av ett målinriktat urval, eftersom vi var intresserade av en särskild målgrupp.

Antalet godstransporter antas öka till följd av befolkningstillväxt samt ökning av inkomster och konsumtion. Transportsystemet är inte miljömässigt hållbart på grund av ökande koldioxidutsläpp, trängsel och överbelastning av den infrastruktur som påverkas av ökande godstransporter. För ett hållbart transportsystem krävs stora och långsiktiga åtgärder av inblandade aktörer: transportköpare, transportleverantörer och myndigheter. Syftet med projektet är att identifiera vilka faktorer som påverkar samt hindrar utveckling av hållbara godstransporter i Europa. För att finna ett svar undersöktes vilka faktorer som påverkar val av transportsätt, vilket ansvar olika aktörer har samt vilka hinder som finns för utveckling av hållbara transporter av gods.

Byggnadssektorn uppskattas idag stå för närmare 40 % av vår totala energiförbrukning, varav nästan 60 % utgörs av uppvärmning och varmvatten. Från myndigheter såväl som allmänheten börjar högre krav ställas på energihushållning i vårt byggnadsbestånd. I media duggar informationen tätt om nya metoder för energieffektivisering, ändå visar statistiken att mycket finns kvar att göra. Frågan som bör ställas är var problemet ligger.Detta examensarbete behandlar projekteringens roll för slutresultatet med avseende på energianvändningen i flerbostadshus. Syftet är att identifiera förbättringsfaktorer för hur projekteringen kan påverka byggprocessen mot ett mer energieffektivt slutresultat.

På senare år har profilering blivit allt vanligare bland alla typer av organisationer, även bland myndigheter såsom lärosäten. Vi har valt att studera Lunds universitet samt Malmö högskola och vill med vår uppsats bidra till en ökad förståelse för lärosätenas image bland studenter. Vi vill också undersöka hur medarbetarna på lärosätenas informationsavdelningar ser på lärosätenas profil. Därmed ämnar vi studera hur koherent lärosätenas uppfattning om den egna profilen är med imagen bland studenterna. Med bättre kännedom om förhållandet mellan profil och image tror vi att lärosäten kan förbättra sin kommunikation med, och förståelse för, studenterna.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för tjänstemännens syn på deras organisations möjligheter att tillhandahålla offentliga e-tjänster samt deras uppfattning om arbetsinnehåll har förändrats i samband med implementering av e-tjänster. Fokus riktas mot tjänstemän vid Karlskrona kommun. I den här studien har vi valt att använda hermeneutiska perspektivet och metodologiskt tillvägagångssätt bestående av kvalitativa intervjuer både enskilda- och i fokusgruppintervjuer. Resultaten visar att tjänstemän kopplar utveckling av e-tjänster till ökad effektivitet på individnivå och ett sätt att öka service till medborgare på organisationsnivå. Informanterna upplever att medborgarna driver utvecklingen framåt, men ingen av dem uppger att de känner till om någon e-tjänst som tagits fram på initiativ av medborgare som lett fram till IT-implementering.

Skogen både är och har varit en av Sveriges viktigaste näringar. Från ved och träkol, skogsbete och tjärbränning har dess användning växlat genom tiderna men betydelsen har alltid stått sig stark. Nu; i början av 2000-talet, ses förutom traditionell skogsindustri fler möjligheter i skogen, nämligen turism. Turismen har de senaste årtiondena ökat och tros fortsätta öka. En viktig del av turismen är naturbaserad turism och som en del av denna; turismen i skogen.