I LOU regleras kommunala och statliga myndigheters anskaffningar av byggentreprenader, varor, tjÀnster och byggkoncessioner. UpphandlingsbestÀmmelserna har tillkommit för att sÀkerstÀlla att invÄnarna fÄr det bÀsta och det mesta för skattepengarna. LOU har sin grund i EU-rÀtten och EU:s upphandlingsdirektiv. Direktivet omfattar inte alla upphandlingar, exempelvis omfattas inte upphandlingar vars vÀrde underskrider vissa belopp, sÄ kallade tröskelvÀrden och upphandlingar av B-tjÀnter, vilket avser upphandlingar av bland annat hÀlsovÄrd, socialtjÀnst och undervisning. Sverige har dock valt att införa bestÀmmelser Àven för upphandlingar som inte omfattas av direktivet.I denna uppsats behandlas arbets- och anstÀllningsvillkor i offentliga upphandlingar.Det har förekommit att upphandlande myndigheter har stÀllt krav i upphandlingar pÄ att leverantörerna ska vara bundna av kollektivavtal.

Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat fem medlemmar pÄ KRIS, Kriminellas Revansch i samhÀllet, under vÄrterminen 2006. Samtliga respondenter Àr mÀn som alla har missbrukat droger och dÀr fyra av fem har varit intagna pÄ anstalt vid ett flertal tillfÀllen. Studien Àr en uppföljning av min C-uppsats ?Att Ätererövra Svenssonlivet- En kvalitativ studie av intagna med drogproblematik och deras möjligheter att Äterrehabiliteras till det Svenska samhÀllet?. C-uppsatsen pÄvisade bland annat ambivalensen klienterna kÀnde till en ordnad tillvaro utanför anstalt, samt deras svÄrigheter att Ätererövra ett Svenssonliv.

Bakgrund: En mÀnniska som saknar uppehÄllstillstÄnd, saknar ofta vissa rÀttigheter till vÄrd. VÄrdpersonal möter papperslösa patienter i olika sammanhang vilket skapar en stor variation av instÀllningar och uppfattningar om deras rÀtt till vÄrd. För att uppnÄ en rÀttvis och fungerande vÄrd för denna utsatta grupp krÀvs bland annat tydliga riktlinjer och flexibilitet av sjuksköterskan.Syfte: Att skildra vÄrdpersonalens, med inriktning mot sjuksköterskans, upplevelser och etiska argument i vÄrdandet av papperslösa.Metod: Litteraturöversikt baserad pÄ elva vetenskapliga artiklar hÀmtade i databaserna SwePub, CINAHL with Full Text och Academic Search Premier. Artiklarna har analyserats enligt Fribergs (2012a) modell.Resultat: Resultatet presenteras i fem huvudkategorier och tvÄ underkategorier. Första huvudkategorin Àr VÄrdpersonalens instÀllning till att vÄrda papperslösa vilket visar att Äsikter gÄr isÀr kring papperslösas rÀtt till vÄrd.

Syftet med vÄrt examensarbete Àr att undersöka funktionshindrades strategier och erfarenheter av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. För att fÄ svar pÄ vÄrt syfte har vi utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka positiva respektive negativa upplevelser har de funktionshindrade med sig frÄn processen av att komma in pÄ arbetsmarknaden? Hur har processen sett ut gÀllande de funktionshindrades egna handlingar och beslut? Vad har myndigheter och andra aktörer gjort för de funktionshindrade? Syftet med studien Àr att ta del av enskilda funktionshindrades berÀttelse för att fÄ en sÄ mÄngfacetterad, levande och detaljrik beskrivning som möjligt av varje livssituation och erfarenhet. Vi har valt att enbart intervjua funktionshindrade för att fÄ just deras uppfattning av att etablera sig pÄ arbetsmarknaden. Vi har i detta arbete valt att inte rikta oss mot Arbetsförmedlingen, arbetsgivare och andra aktörer utan bara fokusera pÄ de funktionshindrades upplevelser och erfarenheter.

Antalet övervakningssystem med digital utrustning har ökat markant pÄ senare Är. Polisen fÄr in fler filmer som anvÀnds vid brottsutredningar. Detta har inneburit att det blivit högre arbetsbörda pÄ svenska polismyndigheter. I dagslÀget skiljer sig arbetssÀtt och kunskapsnivÄ en del mellan olika myndigheter. Det fanns ett önskemÄl frÄn polisen att höja lÀgstanivÄn inom myndigheterna och dÀrför har denna studie utförts.Rapporten grundar sig pÄ intervjuer som utförts med anstÀllda pÄ polismyndigheterna runt om i Sverige.

VÄld mot kvinnor Àr ett utbrett samhÀllsproblem som ofta diskuteras i media. För kvinnor som misshandlas av sina mÀn och söker hjÀlp, finns ett relativt vÀl utvecklat skyddsnÀt i form av ett flertal kvinnojourer. I en rapport frÄn Brottsoffermyndigheten redovisas för första gÄngen ocksÄ mÀnnens utsatthet för vÄld i nÀra relationer. Rapporten visar att lika mÄnga mÀn som kvinnor uppger att de nÄgon gÄng blivit utsatta för vÄld av sin partner, dock sker vÄldet mot kvinnorna oftare, mer systematiskt och de fysiska skadorna blir mer omfattande. Ett av regeringens delmÄl för jÀmstÀlldhetspolitiken Àr att försöka fÄ mÀns vÄld mot kvinnor att upphöra.  Ingenstans i detta uppdrag nÀmns kvinnors vÄld mot mÀn.Syftet med vÄr studie Àr att lyfta fram och synliggöra ett problem som tidigare fÄttbegrÀnsad uppmÀrksamhet.

I den allt mer globaliserade vÀrlden fÄr begrepp som varumÀrke och kvalitet allt större betydelse Àven för statliga myndigheter. För Försvarsmakten Àr ett av de mest kÀnda yttre attributen dess uniform. Vid sidan av de rent praktiska funktionerna Àr uniformen Àven ett signalmedel som utvi-sar vart i Försvarsmaktens struktur personen hör hemma och inom vilket tjÀnsteomrÄde denne verkar. I civilt sprÄkbruk kan detta översÀttas till vilken tjÀnstekvalitet uniformen utlovar. FrÄn att tidigare ha varit ett signalmedel internt inom Försvarsmakten har uniformens signaler kommit att fÄ en allt större betydelse Àven utanför i samverkan med andra nationer.2003 genomgick flygvapnets uniform en betydande förÀndring dÄ man Àndrade gradbetecknings-systemet utifrÄn ett internationellt behov frÄn svenska marinen, dessa system har traditionellt alltid följts Ät.

GÀvle var en av de platser som fick mest radioaktivt nedfall efter Tjernobylolyckan 1986. Syftet med vÄr undersökning Àr att försöka fÄ en förstÄelse för hur detta har pÄverkat kvinnor som bodde i GÀvle 1986 och hur de kÀnner idag. VÄr frÄgestÀllning Àr vilka minnen de idag har kvar sedan tiden dÄ olyckan hÀnde och vad det betyder?Memory-work Àr utvecklad av Frigga Haug inom feministisk forskningstradition. Metoden Àr induktiv, sÄtillvida att resultaten tolkas utifrÄn de minnen som kommer fram i undersökningen och inte frÄn fÀrdiga teorier, och resultaten kan leda till nya frÄgestÀllningar.

Historiska tragedier har visat pÄ den potentiella faran och de allvarliga och ibland tragiska konsekvenser som kan uppstÄ pÄ arenor och platser dÀr det vistas mÄnga mÀnniskor. I en publik finns alla typer av mÀnniskor representerade och det finns flera utmaningar kring att kommunicera sÀkerhet till en bred mÄlgrupp som har fokus pÄ upplevelsen av evenemanget.Syftet med denna studie Àr att fÄnga uppfattningen av hur ansvariga pÄ arenor arbetar och interagerar kring sÀkerhet med besökare pÄ en arena. Totalt har sex stycken kvalitativa intervjuer med Ätta personer som arbetar med arenor genomförts och tematiskt analyserats.Resultatet framhÀver att sÀkerhet och trygghet ligger högst pÄ prioritetslistan bÄde hos arenor och arrangörer. Aktörernas storlek och dÀrmed resurser pÄverkar förutsÀttningarna för arbetet och dÀrför kan arbetssÀttet variera. Samverkan mellan olika aktörer och myndigheter har utvecklats de senaste Ären och fungerar vÀl.

Detta arbete handlar om hur man praktiskt hanterar och sköter om hÀstar nÀr personen i frÄga har en fysisk funktionsnedsÀttning som innebÀr grava problem med synen, hörseln, funktionen i armar och ben eller en kombination av dessa funktionsnedsÀttningar. Arbetet bygger i första hand pÄ femton intervjuer med aktiva hÀstmÀnniskor som Àger eller har erfarenhet av ansvaret för skötseln av en eller flera hÀstar. MÄlet med arbetet Àr tredelat: att fÄ fram kunskap som finns hos dessa personer och kunna presentera det pÄ ett bra sÀtt för andra som inte Àr sÄ insatta i Àmnet, att göra andra nyfikna och förhoppningsvis skapa en större förstÄelse för personer med en fysisk funktionsnedsÀttning och ett stort intresse för hÀstar, samt att kunna visa möjligheterna det ger och vilken betydelse gemenskapen med hÀstarna har för dessa mÀnniskor. HÀstar Àr nÄgot som mÄnga i Sverige hÄller pÄ med och Àven om man har en funktionsnedsÀttning ska det inte vara ett hinder för att hÄlla pÄ med hÀstar. TillgÀnglighet Àr nÄgot som alla i samhÀllet mÄr bra av. I detta arbete har frÄgestÀllningar runt det praktiska arbetet med hÀstens skötsel belysts.

Bakgrund: Statliga och kommunala myndigheter, liksom privata företag och ickevinstdrivande organisationer verkar idag för att bekÀmpa samhÀllsproblem och negativa beteenden sÄsom drogberoende, rökning och dÄliga matvanor. För att pÄverka samhÀllet i en positiv inriktning kommuniceras hÀlsofrÀmjande och sociala budskap pÄ olika sÀtt, dock med varierande framgÄng. Detta beror pÄ organisationernas natur och verksamhetssyfte, men framför allt pÄ de varierande resurser de olika aktörerna har att tillgÄ. KÀnnetecknande för icke-vinstdrivande organisationer Àr det ideella syftet och bidragsberoende frÄn sÄvÀl privatpersoner, företag som statliga bidrag. PÄ senare Är har konkurrensen om givarnas pengar ökat, vilket har fÄtt till följd att de icke-vinstdrivande organisationerna har utvecklat och fördjupat sitt engagemang i företagssamarbete.

Denna uppsats behandlar metoden ?Assessment Center? (AC), som alltmer anvÀnds som ett verktyg i organisations- och verksamhetsutveckling, bl a för urval och utveckling av chefer och ledare. AC Àr en benÀmning för en metod som kan anvÀndas för bedömning av beteenden hos personer, och anpassas för att mÀta olika relevanta kompetenser. Metoden har utvecklats frÄn Tyskland, via England och USA och anvÀndes ursprungligen för att rekrytera officerare och underrÀttelseagenter. AC redovisas generellt som metod samt som myndighetssamverkan ?AC SkÄne? mellan Polismyndigheten, Malmö stad samt FörsÀkringskassan.

I februari 2011 presenterades EU-kommissionens direktivsförslag om PNR-system i EU. Förslaget Àr kontroversiellt, sÀrskilt utifrÄn ett integritetsperspektiv. PNR-förslaget innebÀr att flygbolag ska överföra flygpassageraruppgifter till nationella myndigheter som ska anvÀnda uppgifterna i syfte att förebygga, spÄra, utreda och lagföra terrorism och allvarlig brottslighet. Förslaget indikerar att myndigheterna i respektive medlemsstat Àven fÄr anvÀnda PNR-uppgifterna för andra syften Àn de angivna. Myndigheterna ska lagra PNR-uppgifterna i fem Är.

Denna studie Àr en skildring över skolÀmnet för kroppsövning som det kommer till uttryck genom lÀrarkÄrens fackliga tidskrift Idrott & HÀlsa : Organ för Svenska IdrottslÀrar-föreningen. Skildringens syfte Àr att identifiera och problematisera lÀrarkÄrens sjÀlvförstÄelse och förestÀllning om skolÀmnet. Vidare Àr syftet att undersöka hur makt utövas genom sprÄket, men Àven hur makt utövas i skolÀmnet. Michel Foucaults diskussioner om makt och maktutövning ligger till grund för metod- och teoridiskussioner. Genom diskursanalys som metodologiskt tillvÀgagÄngssÀtt analyseras hur sprÄket anvÀnds som redskap för att utöva makt, nÀrmare bestÀmt hur tidskriften bidrar till att formera lÀrarkÄrens sjÀlvförstÄelse.

Bakgrund: Företag har en stark pÄverkan pÄ globala samhÀllsbeteenden och attityder. Ett företags ekonomiska styrkor och de val företaget gör har en stor inverkan pÄ arbetsförhÄllanden, miljö, ekonomi och samhÀllen de verkar inom. Följaktligen Àr företagens sociala ansvar ett viktigt inslag i den sociala och miljömÀssiga utvecklingen. I och med att familjeföretag Àr den mest dominerande företagsformen i vÀrlden blir deras insatser betydelsefulla för miljön och samhÀllet.ForskningsfrÄga: Varför vÀljer smÄ respektive medelstora svenska familjeföretag att arbeta med CSR? Syfte: Syftet med denna studie Àr att identifiera olika CSR-arbeten som smÄ respektive medelstora svenska familjeföretag arbetar med och utifrÄn det, undersöka varför dessa familjeföretag anvÀnder sig av CSR.