Under de senaste Ärtiondena har det skett en mÀngd förÀndringar vad gÀller den offentliga sektorns organisationsstruktur. Huvudanledningen definieras i 70- och 80- talets ekonomiska kris som drabbade USA och en hel del stater i Europa. NPM (New Public Management) framkom som en adekvat styrform vilken skulle förbÀttra och ta bort allt misslyckande som den offentliga sektorn gick igenom. Sverige precis som merpaten av VÀstvÀrldens stater samt USA, inledde olika organisatoriska förÀndringar i sina respektive offentliga sektorer med bland annat effektivitet och effektivisering som ÀndamÄl. Ett mycket viktigt redskap i NPM:s modell handlar om den s.k.

SyfteFöreliggande studie kan ses som ett bidrag till förstÄelsen av elevhÀlsoteamsmötet som en social praktik, dÀr olika professioner regelbundet möts för att samarbeta kring elever i behov av sÀrskilt stöd. Det övergripande syftet var att, ur ett sociokulturellt perspektiv, undersöka och förstÄ hur ett elevhÀlsoteam anvÀnder kommunikation och samspel som redskap i sitt uppdrag och arbete med elever i behov av sÀrskilt stöd. Syftet preciserades med följande frÄgestÀllningar:1. Hur uttrycks tankar om elevhÀlsans uppdrag?2. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller verbal aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet? 3. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller handlingsaspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?4. Vad kan vi uppfatta nÀr det gÀller relationell aspekt av samspel i elevhÀlsoteamet?TeoriStudien utgick frÄn ett sociokulturellt perspektiv, dÀr begrepp som kommunikation och samspel Àr centrala. I ett sociokulturellt perspektiv betraktas verkligheten/vÀrlden som bestÄende av sociala praktiker eller diskurser.

Inom svensk samhĂ€llsvetenskap Ă„terfinns fĂ„ elitstudier. DĂ€remot har det varit vanligare i andra lĂ€nder som USA, och i en kĂ€nd studie av det amerikanska samhĂ€llet hĂ€vdas att makten innehavs av en liten enhetlig grupp med starka inbördes band. I Sverige har en maktutredning genomförts dĂ€r man har kartlagt de finmaskiga nĂ€tverk som sammanbinder regeringen med myndigheter, riksdagsutskott, politiska partier, intresseorganisationer, företag etc. Resultatet visar att maktutövning sker idag inte minst genom personliga och informella kontakter. Även en sociologisk undersökning av eliten i Katrineholm visar pĂ„ liknande resultat, att de informella kontakterna Ă€r mycket viktiga nĂ€r det gĂ€ller maktutövning.

Bakgrund: Det utredningsverktyg som idag anva?nds vid barnava?rdsutredningar a?r verktyget Barns behov i centrum (BBIC), ett verktyg som a?r anpassat till att sto?tta na?tverk som finns i barnets na?rhet, vanligtvis familjen, som socialt system runt barnet. Fo?r ensamkommande barn da?remot, lyser dessa sociala na?tverk med sin fra?nvaro. Ensamkommande barn till Sverige a?r en idag o?kande grupp av ma?nniskor i samha?llet vilket har skapat ett behov av va?l anpassade verktyg i utredningsarbetet fo?r att identifiera, strukturera, och utreda insatser fo?r dessa grupper, inom ramen fo?r det sociala arbetet.Syfte: Studiens syfte a?r att underso?ka socialsekreterares erfarenheter av det sociala utredningarbetet av ensamkommande barn till Sverige.Metod: Fo?r att uppna? studiens syfte har nio semi-strukturerade intervjuer med socialsekreterare i Mellansverige genomfo?rts och analyserats med en hermeneutisk deduktiv tolkningsmetod.Resultat: Resultatet visar pa? sva?righeter i det praktiska sociala arbetet kring ensamkommande barn enligt socialsekreterares erfarenheter.

Uppsatsens syfte har varit att granska REACH-förordningen, WEEE- och RoHS-direktiven samt dess införlivande i svensk lagstiftning. UtgĂ„ngspunkten har framför allt varit att utreda det ansvar för kartlĂ€ggning av produkters innehĂ„ll samt avfallshantering som importörer av elektroniska produkter har vid import frĂ„n icke EU-land. Granskningen har genomförts via studier av EU-rĂ€ttsakter samt den svenska lagstiftning som förĂ€ndrats eller tillkommit vid rĂ€ttsakternas ikrafttrĂ€dande. Även informationsmaterial frĂ„n ansvariga myndigheter, litteratur och rapporter har anvĂ€nts vid granskningen. Resultatet visade att elektronikprodukter omfattas av den aktuella lagstiftningen.

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

Rapporten Àr sammanstÀlld av tvÄ kandidatstudenter vid Kungliga tekniska högskolan pÄ högskoleingenjörsprogrammet Byggteknik och design, i samarbete med SÀker Vatten AB. Efter tre Ärs studier Àr detta en examinerande rapport för utbildningen. Rapporten Àr Àmnad för alla typer av lÀsare, men utan byggingenjörsexamen likt vÄr, eller med motsvarande kunskapsnivÄ sÄ kan lÀsare uppfatta rapporten som svÄrlÀst.Metoden för rapporten har varit sÄ att författarna kontinuerligt intervjuat aktörer med olika intressen för hur branschen utvecklar sig. Aktörerna i frÄga har alla mÄngÄrig erfarenhet eller en relevant utbildning bakom sig. Litteraturstudier har gjorts av föreskrifter, standarder, normer och rapporter som behandlar boendesprinkler, rörförlÀggningar, legionella och vattenskador.

Den svenska FM Ă€r beroende av civil sjukvĂ„rd för kirurgiskt omhĂ€ndertagande i hĂ€ndelse av skadeutfall. Under det kalla kriget vilade den svenska krigssjukvĂ„rdsorganisationen pĂ„ den militĂ€ra sjukvĂ„rdsorganisationen, civilförsvaret och den civila sjukvĂ„rden. År 2014 Ă€r den militĂ€ra kirurgiska omhĂ€ndertagandeförmĂ„gan reducerad till ca 1 % av tidigare kapacitet. Civilförsvarets organisation och stor del av fasta installationer och beredskapsförrĂ„d har reducerats starkt. Uppgiften att planera och organisera för civilt skydd Ă€r i enlighet med ansvars-, likhets- och nĂ€rhetsprinciperna delegerad till regional och lokal nivĂ„.

Till att börja med var miljömedvetandet inte sÀrskilt utbrett, varken i Sverige eller i andra delar av vÀrlden. Kunskapen om att mÀnniskans aktiviteter kan ha en negativ pÄverkan pÄ naturen och att naturen har grÀnser för hur mycket den tÄl Àr nÄgot som har vÀxt fram under Ärens lopp. En hel del började hÀnda pÄ det hÀr omrÄdet inte minst under 1960- och 70-talen. I takt med att hÀnsynen till miljön fÄtt en allt större roll i vÄrt samhÀlle har det gett ringar pÄ vattnet Àven hos de svenska företagen och deras produktion. I den hÀr studien studeras hur ALSTOM Power Sweden AB har utvecklats inom sex olika ÀmnesomrÄden, med början kring 1950-talet.

Syftet med studien Àr att analysera om, och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt, det skett en förÀndring av RN:s disciplinÀrenden frÄn och med juli Är 1995 till och med Är 2003. Vidare Àr syftet att, om förÀndringar Àgt rum, undersöka huruvida och i sÄ fall pÄ vilket sÀtt dessa förÀndringar har nÄgot samband med de senaste redovisningsskandalerna. UtifrÄn disciplinÀrendena samt intervjuerna Àr sist men inte minst syftet att undersöka om det finns nÄgon eller nÄgra indikationer pÄ att maktstrukturen inom normbildningen kan ha förÀndrats. Författarna har valt att anvÀnda sig av en induktiv metod som har inslag av en deskriptiv ansats. Metodvalet innefattar en dokumentstudie, delstudie 1, benÀmnd innehÄllsanalys samt intervjuer, delstudie 2.

En investering i solcellsenergi pÄverkas av flera omvÀrldsfaktorer. SÄvÀl rÄdande politik, ekonomisk tillvÀxt och framförallt investerarens egna avkastningskrav pÄverkar beslutet. Ekonomiska rÄdgivare i lantbruk tror pÄ ett ökat intresse för solceller i framtiden men mycket beror pÄ de nationella investeringsstöden och hur tekniken utvecklas. Förhoppningsvis kan en ökad kunskap om solenergi sÀtta fart pÄ marknaden. De miljömÄl som Àr uppsatta i Sverige gör att regeringen arbetar mot förnyelsebara energikÀllor. MiljömÄlen kommer att underlÀtta för smÄskalig elproduktion och dÀrmed öka intresset för investering i solceller.

Denna uppsats syftade till att undersöka uppfattningar, upplevelser och erfarenheter av lagstiftning relaterad till sexhandel ur sexarbetarens perspektiv, samt hur sexarbetare upplever att lagstiftningen pÄverkar sexarbetare/sexarbetet. Uppsatsen undersökte ocksÄ om sexarbetare i studien anser att sexarbete behöver regleras i lagstiftning och sÄ fall hur. De lagar som uppsatsen utforskade var sexköpslagen, kopplerilagen (med relaterade lagrum i Jordabalken och bostadsrÀttslagen) samt lagen om mÀnniskohandel för sexuella ÀndamÄl. Uppsatsens empiri grundar sig pÄ fem kvalitativa strukturerade mejlintervjuer och en kvalitativ strukturerad telefonintervju. Empirin har undersökts med hjÀlp av tematisk analys som utgÄr ifrÄn teman hÀmtade frÄn frÄgestÀllningarna och syftet.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka förestÀllningar om det offentliga rummet; bÄde generella förestÀllningar som inte Àr platsbundna, men Àven de förestÀllningar som finns om Björns trÀdgÄrd pÄ Södermalm i Stockholm. Syftet har Àven varit att undersöka hur dessa förestÀllningar materialiseras i det fysiska rummet. Björns trÀdgÄrd Àr tillsammans med Medborgarplatsen en av Stockholms mest befolkade platser, och pÄ den lilla ytan som utgör Björns trÀdgÄrd finns en uteservering, parklek, skejtpark och moské samlade runt en stor grÀsmatta. I och med dess mÄnga funktioner, lÀge och puls kan Björns trÀdgÄrd ses om en typisk plats för möten och stadsliv, men har trots detta ett dÄligt rykte. FrÄgorna som drivit arbetet med uppsatsen Àr kopplade till förestÀllningarna om det offentliga rummet, och hur platsen Björns trÀdgÄrd kan förstÄs utifrÄn begreppet territorialitet.

Denna uppsats utgörs av en fallstudie av samverkan för vÄldsutsatta kvinnor i Botkyrka kommun. Samverkan Àr en relativt ny arbetsform som vÀxt fram ur en mÀngd olika förÀndringar hos den svenska vÀlfÀrdsstaten. I denna uppsats berörs bland annat decentraliseringen, hetereogeniseringen och diversifieringen av densamma samtidigt som krav pÄ effektivitet i samband med ekonomiska nedskÀrningar gör sig gÀllande, men ocksÄ att ett könsmaktkritiskt perspektiv pÄ vÄld i nÀra relation öppnat upp för nya arbetsformer. Syftet med föreliggande uppsats var att studera samverkan i Botkyrka kommun inom omrÄdet för vÄldsutsatta kvinnor och dÀrigenom utvÀrdera denna arbetsform som ÄtgÀrd för sociala problem. Detta undersöktes genom fyra frÄgestÀllningar: varför samverkan har vuxit fram som ÄtgÀrd, hur samverkan har genomförts i Botkyrka kommun, vad man har gjort i Botkyrka, samt hur resultatet av samverkan upplevs i förhÄllande till de mÄl man satt upp för samverkan i Botkyrka kommun.

Bakgrund: De senaste Ärens skandaler inom nÀringslivet har resulterat i att flertalet lagar och regler har skÀrpts. I Sverige har exempelvis nya och strÀngare regler för extern revision införts genom Revisionsstandard i Sverige, RS. I dagslÀget gÀller RS för alla aktiebolag och till följd av detta samt regeringens förslag att förbjuda kombiuppdrag har lett till en debatt gÀllande revisionsplikten i mindre aktiebolag. I mÄnga europeiska lÀnder Àr dock smÄ aktiebolag undantagna frÄn kravet att genomgÄ extern revision.Syfte: Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att utifrÄn ett intressentperspektiv ge ett förslag pÄ hur revisionsplikten i mindre svenska aktiebolag bör se ut i framtiden.AvgrÀnsningar: Denna uppsats behandlar endast revisionsplikt i aktiebolag, eller motsvarande utlÀndsk företagsform. Dessutom har kretsen av intressenter begrÀnsats till att enbart gÀlla myndigheter och banker.TillvÀgagÄngssÀtt: Genom intervjuer med Ekobrottsmyndigheten, Skatteverket och fem banker samt genom att studera lagstiftningen gÀllande revisionsplikt i Sverige, Norge, Danmark, Finland, Frankrike, Tyskland och Storbritannien kunde ett förslag till den framtida revisionsplikten i mindre aktiebolag utarbetas.Resultat: JÀmförelsen lÀnderna emellan visar att det med hjÀlp av redovisningsteorier Àr svÄrt att förklara varför vissa lÀnder har revisionsplikt medan andra inte har det.